Och Simons video är grym. Du har väl sett att Simon gästbloggar här?

If you want to go in one direction, the best route may involve going in another. This is the concept of ‘obliquity’: paradoxical as it sounds, many goals are more likely to be achieved when pursued indirectly. Whether overcoming geographical obstacles, winning decisive battles or meeting sales targets, history shows that oblique approaches are the most successful, especially in difficult terrain.

Obliquity is necessary because we live in an world of uncertainty and complexity; the problems we encounter aren’t always clear – and we often can’t pinpoint what our goals are anyway; circumstances change; people change – and are infuriatingly hard to predict; and direct approaches are often arrogant and unimaginative.

Ett företag måste tjäna pengar för att leva, på samma sätt som en människa behöver syre för att andas. Men att säga att mening för ett företag består i att tjäna pengar är lika absurt som att säga att meningen med livet för oss människor är att andas.

Och om pengar brukade han säga följande:

Pengar kommer sällan till dem som enbart vill ha pengar. Snarare har pengar en benägenhet att uppstå som en biprodukt av att man fokuserar sin energi på något annat, något man älskar att göra.

“De flesta aktie-analytiker förstår sig inte på företag. De tror att företag gör pengar. Men företag gör inte pengar. De gör skor.”

Tack för era kommentarer (och för att ni tar er tid att göra det).

Vill ni läsa mer om Mats och hans syn på syftet contra produkten, rekommenderar jag att ni läser intervjun med honom på Harvard Publishing (klicka här).

Och visst, vi kan tycka att affärsmodellerna ska ändras. Bort med kvartalsbokslut, bolagsvärde och finansinstitut. Det kanske kan hjälpa oss att gå i rätt riktning?

Jag tror personligen att det krävs större förändringar. Vi behöver omvärdera hela det moderna samhällets existensgrund. Hur är det möjligt att öka vinsten och samtidigt tära på naturresurser som inte går att återskapa. Hur kan det vara gratis att förstöra ekosystem? Hur kan det vara ok att släppa ut otestade kemikalier i våra kretslopp? (Bara 4% av alla kemikalier är fullt ut testade och godkända, se:
http://konsumtionmiljoklimat.wordpress.com/2009/04/23/endast-4-procent-av-alla-kemikalier-som-anvands-i-tillverkningsindustri-ar-testade-och-godkanda

Vad skulle hända som vi hade en lagstiftning som kräver att företag sluter kretslopp, att de måste ta tillbaka och återvinna allt de tillverkat när det är utslitet och att exploatering av ändliga naturresurser helt enkelt är totalförbjudet? Sannolikt skulle vi få se ett mer långsiktigt företagande som förutom att bry sig om vinst och ökad omsättning också värnar fullt ut om naturresurser och om att bygga värden som håller över tiden.

Tänk om vi kunde få till en internationell, överstatlig miljöbalk som tvingar oss att på riktigt värna om vår planet. Men, bara att komma överens kring klimatfrågan verkar vara oöverstigligt, så vi får nog invänta några rejäla och globala katastrofer som starkt präglar människors vardag innan vi är där.

Och ok, jag förstår att Mats Lederhausen inte i första hand avsåg miljöfrågan i sin artikel, men jag ser att ärlighet, öppenhet och transparens är omöjligt utan att samtidigt ta tag i miljöfrågan.