Saabs öde avgörs inte av jurister

Idag avgörs Saabs framtid står det i tidningarna. Det är inte helt sant. Saabs framtid avgörs inte av jurister utan av om bolaget kan skapa ett bilmärke med tydlig särprägel och stark attraktionskraft. Ett märke som antingen driver stora volymer eller motiverar ett högt pris.

Försäljningssiffrorna mellan 1997 och 2007 talar varken för det ena eller det andra. Under perioden byggde Saab totalt 1 372 873 bilar. Dessa såldes med en genomsnittlig förlust på 18 610 kronor per bil.

De här siffrorna är tveklöst ett stort problem för Saab. Vad talar för att bolaget skall kunna vända trenden? Kommer Saab att kunna sälja betydligt fler bilar i framtiden, eller kommer bolaget att kunna ta bättre betalt för dem?

saab_2008_yellow_
Att Saab skall bli ett volymmärke känns avlägset, även om tillverkningen skulle flyttas till Asien. Kvar finns alltså möjligheten att motivera ett högre pris. Men tyvärr känns varumärket Saab minst sagt diffust. Vad står bilen egentligen för? Vad skiljer den från alla andra? Vilka associationer kopplade till Saab gör mig villig att öppna plånboken lite extra? (Läs mer här.)

Kanske har Saab förlorat sitt existensberättigande. Kanske är alla insatser för att rädda Saab bortkastade på lång sikt. Att hålla Saab under armarna är måhända vällovligt, men tänk så många företag som uppstått i turbulensen efter Pharmacia i Uppsala eller varven i Göteborg. (Läs här.)

I ett tidigare inlägg ställde jag frågan: Kommer Saab att finnas kvar om 10 år? Av de 210 som svarade trodde endast 28% på en framtid för Saab. (Mer här.)

Men jag hoppas att de får rätt. Jag gillar nämligen min Saab.

_

Relaterade inlägg: Den sanna bilden av Volvo och Saab? | Kommer Saab att finnas kvar om 10 år?

3 reaktioner på ”Saabs öde avgörs inte av jurister”

  1. Hej!

    Jag tycker att den här bloggen är väldigt bra. Använder den som komplement till all dö-trist studielitteratur.

    Tack så mycket 🙂

  2. GM har betalat/betalar gamla skulder till alla fordringsägare utom Svenska staten. Dessa betalningar som GM gör minskar inte SAABs skulder, men de gör så att GM blir fordringsägare i stället för staten, vilket gör att leverantörerna inte slutar att leverera, vilket de naturligtvis skulle göra annars. Fortsatta leveranser sker mot förskottsbetalning eller betalning dagen efter leverans. (Om betalning inte sker stoppas leveranserna och då “dör” SAAB).

    Accordet kommer således att göras med endast två fordringsägare, staten och GM. Priset för den som sedan köper SAAB av GM blir rimligen så högt att GM får tillbaka det de inte får vid accordet, eller en del av det.

    Det är knappast troligt att GM skulle göra detta om de inte räknade med att försäljningen skulle gå att genomföra. Även om priset bara blir en krona så betyder det att GM kan hoppas få tillbaka det de lånat ut till SAAB. Kanske är det detta som gör att vissa verkar så förhoppningsfulla.

    Avgörandet kommer att ligga i statens händer. Dels genom skatteverket som måste avgöra om de kommer att ställa upp på ett accord. (Har inte skatteverket företräde före GM vid konkurs?) Dessutom verkar upplägget vila på antagandet att staten garanterar ett nytt lån på 600 miljoner dollar. Bollen kommer alltså att hamna i regeringens knä igen.

    Om staten säger nej blir GM de största förlorarna (förutom de anställda som blir arbetslösa) medan troligen de materiella värdena räcker för att betala utestående skatteskulder. Leverantörerna tappar en stor kund, men de drabbas inte av kundförluster.

    Om staten säger ja och det därigenom inte blir konkurs kommer vi skattebetalare istället att riskera stora belopp (uppemot 10 miljarder kronor).

    Ska vi rösta 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.