Riksrevisonens kritik har under flera år varit tydlig, men tonats ner av regeringarna. Däremot har argumentet enorma vinster varit dessto tydligare.

Alla som vet något om företagsekonomi inser att “vinsterna” är fiktiva. Nu är det snarare så att vi sitter Svarte Petter med kolkraftverk o ch kränkraftverk i Tyskland som ingen vill ha.

Mycket kan sägas i den här riktningen, men för Josefsson personligen är framgången obetridlig: en gigantisk expansion, en gigantisk omsättning och påstådda gigantiska vinster. Allt utgörande underlag för en gigantisk lön och bonus.

Hur detta har kunnat ske är en gåta eftersom Riksrevisonen i flera år till regeringen underkänt Vattenfalls verksamhet. Om man skall vara ärlig måste man medge att det har varit allmänt känt länge. Kritiken har bemötts med, tänk på de höga vinsterna, och därefter har kritken tonats ner. Vinsterna kan man nog nu konstatera är i högsta grad fiktiva. Vem har betalat in avgifterna som blivit vinster?
För att vinster skall kunna redovisas måste bestående värde av anläggningar tas upp i bokslutet. Vilka värden har tagits upp för kärnkraftverken Brunsbüttel och Krümmel utanför Hamburg som har stått still i två år, är gamla och skrotfärdiga och under Vattenfall aldrig mer får driftstillstånd?

Till vilket värde har alla kolkraftverken i Tyskland, Holland och andra länder tagits upp, vilka en majoritet nu tycks vara enig om skall skrotas.

Tack och lov att kärnkraftverken i Tyskland står still vilket ger den säkerhet de Tyska myndigheterna förgäves efterlyst hos Vattenfall.

Grattis Lars G Josefsson till ett ekonmiskt rikt liv men i övrigt utfattigt.

@Mats heh, tackar. Jag tror filosofin har mycket att kunskap att spilla över till bland annat marknadsteori. Och hoppas att få dela med mig mer av dessa tankar i framtiden. Med en än rikare flora som följd. Samtidigt har marknadskonsulter lyckats ta fram en del coola namn genom åren också, som exempelvis Metagame analysis, Psychographics och nominal group technique.

Tack för ett bra inlägg och för att du berikat min begreppsflora!

@Andra Leo: Jag tycker det är en spännande tanke som tål att fundera vidare på vilken roll det har för ett varumärke att staten står bakom det. Dels har vi ju det ’statliga inneffektiva, marknadsfrånvända’ men också det ’statliga trygga, rättvisa’. Vilka typer av verksamheter kan dra nytta av det?

@Kent Svensson Det är spännande vad som händer med storföretagen och deras etiska planer de närmsta åren, de har börjat närma sig etiska frågeställningar i och med olika CSR-planer etc. Men de har än så länge bara skrapat på ytan tycker jag, jag skulle vilja se ett bolag som faktiskt hade ett etisk ställningstagande som gav effekter på verksamheten.

@Björn Alberts: Med andra ord ja Och ditt inlägg, superspännande!

@Raoul Galli: Du har en poäng, tanken med skulle kunna är att behålla det hypotetiskt på ett plan där det testas. Medan är känns mer stängt. Å andra sidan kanske det är just det som det ska vara Men när jag använder det med kunder är jag rädd för att komma in i en snårig faktadiskussion. Tål att funderas vidare på!