The Brand-Man

Favorit i Repris 21 | Inlägget publicerades den 7 maj 2009 | 5 kommentarer I en fri marknadsekonomi baseras den klassiska affärsmodellen på fyra frågeställningar: Varför skulle någon vilja ge...

Favorit i Repris 21 | Inlägget publicerades den 7 maj 2009 | 5 kommentarer

I en fri marknadsekonomi baseras den klassiska affärsmodellen på fyra frågeställningar:

1. Varför skulle någon vilja ge dig pengar?
2. Hur köper/tillverkar du billigare än det kostar dig att sälja?
3. Vad kan du göra för att undvika kommodifiering och ett ändlöst priskrig?
4. Hur får du vilt främmande människor att känna till ditt erbjudande, bli och förbli kunder?

Internet gjorde det möjligt att genomföra mer eller mindre kostnadsfria transaktioner, och plötsligt blev det billigt att göra saker i stor skala. Det förenklade nr 2, vilket sänkte kraven på argument för nr 1. (Vissa företag gick t.o.m. så långt att de bestämde sig för att intäkterna var betydelselösa, eftersom kostnaden för att sälja var så låg.)

Internet har också gjort det möjligt att koppla samman människor från hela världen och skapa globala stammar av likasinnade. Dessa gemenskaper upplevs av medlemmarna som oumbärliga vänskaper. Och har vi väl bidragit till att skapa ett nätverk av likasinnade, är det mycket svårt för någon annan att locka bort oss. Ett minst sagt bra svar på fråga nr 3.

Internet har dessutom spridit sig till alla delar av vår kultur. Internet är allt som oftast närvarande så snart idéer (eller koncept) sprids, tjänster utförs eller varor byter ägare. Det påverkar affärsmodellen och den fria marknadsekonomin vad gäller fråga nr 4. Och den klassiska affärsmodellen ser redan något annorlunda ut än för bara 10 år sedan, vare sig det handlar om att sälja konsulttjänster, rymdteknologi eller en politisk åsikt. Mycket tack vare de mer eller mindre kostnadsfria mediekanalerna som gör det möjligt för vem som helst att sprida en idé eller ett budskap längre och snabbare än någonsin tidigare.

De stora och gamla aktörerna måste agera starkare vad gäller nr 3, eftersom det är så enkelt för nya aktörer att etablera sig snabbt och i stor skala. Och fråga nr 1 och 2 blir allt mindre väsentliga, eftersom allt mer kretsar kring just fråga nr 3.

Den klassiska affärsmodellen är m.a.o. döende (om den inte redan är död). Den kan helt enkelt inte samexistera med ett öppet och fritt Internet.

Det går så klart att hålla den vid liv genom att försöka begränsa Internet (åtminstone i teorin).

Eller så accepterar vi att världen ser ut som den gör och slår våra kloka huvuden ihop för att uppfinna en ny affärsmodell.

En affärsmodell som fungerar tack vare Internet, inte trots Internet.

_

Relaterat:

• Alla repriserade favoritinlägg hittills

Om du vill kan du utbyta tankar och idéer med Micco på Twitter

IInlägget är baserat på Seth Godin’s Thinking about business models.

I en fri marknadsekonomi baseras den klassiska affärsmodellen på fyra frågeställningar: Varför skulle någon vilja ge dig pengar? Hur köper du billigare än det kostar dig att sälja? Vad kan...

I en fri marknadsekonomi baseras den klassiska affärsmodellen på fyra frågeställningar:

1. Varför skulle någon vilja ge dig pengar?
2. Hur köper du billigare än det kostar dig att sälja?
3. Vad kan du göra för att undvika kommodifiering och ett ändlöst priskrig?
4. Hur får du vilt främmande människor att känna till din affär och bli kunder?

Internet gjorde det möjligt att genomföra mer eller mindre kostnadsfria transaktioner, och plötsligt blev det billigt att göra saker i stor skala. Det underlättade nr 2, vilket sänkte kraven på argument för nr 1.

Vissa företag gick t.o.m. så långt att de bestämde sig för att intäkterna var betydelselösa, eftersom kostnaderna var så låga. Det finns ett antal sådana företag kvar – företag som kan sägas verka utan den traditionella affärsmodellen.

Idag erbjuder Internet en aldrig förr skådad möjlighet att koppla samman människor och skapa stammar av likasinnade. Dessa gemenskaper upplevs som oumbärliga vänskaper, och enligt Nielsen Online är de sociala nätverken numera t.o.m. mer populära än privat e-post. Och har vi väl bidragit till att skapa ett nätverk av likasinnade, är det mycket svårt för någon annan att locka bort oss. Ett minst sagt bra svar på fråga nr 3.

Internet har spridit sig till alla delar av vår kultur. Därmed påverkar Internet också affärsmodellerna och den fria marknadsekonomin. Oavsett om det handlar om att sälja konsulttjänster, rymdteknologi eller en politisk åsikt ser affärsmodellen något annorlunda ut idag än den gjorde för bara tio år sedan. Mycket tack vare att de mer eller mindre kostnadsfria marknadsföringskanalerna gör det möjligt för vem som helst att sprida en idé längre och snabbare än någonsin tidigare – nr 4.

Etablerade aktörer måste agera starkare vad gäller nr 3, eftersom det är så enkelt för nya aktörer att etablera sig snabbt och i stor skala. Och fråga nr 1 och 2 blir allt oftare allt mindre väsentliga, eftersom allt mer kretsar kring just fråga nr 3.

Det är alltså inte säkert att den klassiska affärsmodellen kommer att överleva ett öppet och fritt Internet. Och kanske är det här skon klämmer för de som bl.a. genom telekompaketet vill begränsa och reglera internetanvändandet? De tror kanske att ett öppet Internet är ett hot mot den fria marknadsekonomin?

Men kanske är det i stället dags att uppfinna en ny affärsmodell?

Något som däremot är tämligen säker är att det i det långa loppet är lönlöst att försöka försvara den klassiska affärsmodellen genom att lagstadga om ett begränsat, övervakat och reglerat Internet. Det är, trots allt, inte myndigheterna som äger rätten att bestämma hur och till vad Internet skall användas.

I en fri marknadsekonomi är det i slutändan alltid kunderna som bestämmer.

_

Relaterade inlägg: Delning blir en mångmiljardindustri | Gratis är självklart och lönsamt
Inlägget är baserat på Seth Godin’s blogginlägg “Thinking about business models“.