Tag Archives: filosofi

Lästips för hängmattan

Nu går jag snart på semester och kommer inte att blogga på ett tag. Men min vana trogen publicerar jag ett antal favoritinlägg i repris under sommaren, närmare bestämt ett par, tre i veckan med början den 1 juli och fram till den 15 augusti.

Besök alltså gärna bloggen lite då och då. Kanhända repriserar jag inlägg som du råkat missa, och som du kan ha nytta av.

Planerar du att, liksom jag, försöka vara offline så mycket som möjligt kanske du också uppskattar tips på läsvärda böcker lämpade för hängmattan, solstolen och badlakandet. Jag hoppas det. Tillsammans med gästbloggarna här på The Brand-Man har jag nämligen sammanställt en lista på 20 titlar som vi tror att du kan ha behållning av. Och känner du för att tipsa mig (och andra läsare av den här bloggen) om dina litterära njutningar gör du det lämpligen i en kommentar till det här inlägget.

Vi önskar dig en solig och skön sommar, samt riktigt trevlig läsning.

_

My Name is Memory av Ann Brashares
En fascinerande och magisk roman om evig kärlek, av författarinnan till Sisterhood of the Traveling Pants (Systrar i jeans). Boken är en kärlekshistoria som sträcker sig över flera livstider. Den handlar om en man som i liv efter liv förälskar sig i samma kvinna. Han minns allt och har förmågan att känna igen själar. Men i varje liv som paret förenas, skiljs de också smärtsamt åt. Och varje gång varar kärleken på tok för kort tid…

_

Hypnotisören av Lars Kepler
Det här är en bladvändare. En spänningsthriller i absolut toppklass. ”En välskriven, högst obehaglig och spekulativ deckare – en mardröm utan slut”, skrev DN:s recensent Lotta Olsson. Läs den! (Uppföljaren heter Paganinikontraktet och är förhoppningsvis precis lika nervkittlande. Den släpps 14 juli.)


_

Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov
En underbar romansatir som av många anses vara en klassiker i den moderna litteraturen. Boken utspelar sig i Moskva på 1930-talet och handlar om en minst sagt mystisk man som berättar en märklig historia om mötet mellan Pontius Pilatus och en ung upprorsman som gripits i Jerusalem och som översteprästerna vill se avrättad.
_

_

My Start-Up Life: What a (Very) Young CEO Learned on his Journey Through Silicon Valley av Ben Casnocha
Casnocha startade sitt första bolag, Comcate, vid 14-års ålder. I boken delar han på ett fängslande och personligt sätt med sig av alla sina erfarenheter, och tar i förbifarten död på fördomen att unga och affärsoerfarna människor inte kan bygga framgångsrika företag. Boken innehåller tips på bl.a. hur du säljer in din idé, var du hittar rätt investerare och hur du sätter samman en bra ledning.

_

Raw Spirit: In Search of the Perfect Dram av Iain Banks
Måsteläsning för whiskyentusiaster; en road book i vilken Banks besöker alla destillerier i Skottland och delar lika insiktsfullt som humoristiskt med sig av sina upplevelser.
_

_

_

Holidays in Hell av P.J. O’Rourke
Fantastiskt underhållande reseskidring från världens värsta platser, under temat ”Vad är det som är så kul med det här?”. Boken är en den första samlingen av O’Rourkes artiklar i tidningen Rolling Stone, skrivna under 1980-talet.

_

_

_

Den meningssökande människan av Peter Gärdenfors
Peter (som f.ö. också gästbloggar här på The Brand-Man) skriver enkelt och begripligt om vad som gör oss människor till just människor. En grundläggande egenskap hos oss är att vi är berättare. Och det intressanta med berättelser är att de är fantasifulla och meningsskapande (och därmed kreativa). Även när det gäller rent slumpartade händelser. Peters senaste bok heter f.ö. Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor och handlar om människans naturliga lärande.

_

Den mentala orgasmen av Per Robert Öhlin
Även Per Robert gästbloggar här på The Brand-Man, men det är inte därför du skall läsa den här boken. Det skall du göra om du är det minsta nyfiken på vad kreativitet är och vad som krävs för att vara kreativ. Boken ger nämligen – på ett lättläst, intressant och underhållande sätt – svar på alla frågor om kreativitetens praktiska, psykologiska och kulturella natur. Ett litet smakprov hittar du här.

_

Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren
Det här är en gripande historia om en fars bedrägliga dubbelliv och en sons frosseri, lögner och självförakt. Den ene Kunzelmann är en världsberömd konstkonservator, den andre en lika skuldsatt som hopplöst degenererad figur. När den förste avlider väcks förhoppningarna hos den senare om ett stort arv. Men en skandal uppenbarar sig…
_

_

Cognitive Surplus: Creativity and Generosity in a Connected World av Clay Shirky
Internetgurun Shirky beskriver insiktsfullt och lättläst den sammankopplade världen, dess konsekvenser och möjligheter. En måstebok för alla som vill förstå vad som hänt de senaste åren och vad som (förmodligen) kommer att hända i en mycket snar framtid. Provokativ, informativ och faktiskt riktigt spännande läsning.

_

_

Box 21 av Roslund & Hellström
En lika skrämmande som spännande kriminalroman om ett av våra stora samhällsproblem: Trafficking. Varning för sträckläsning utfärdas. Boken blev utnämnd till ”årets bok” av tidningen City år 2005, och fick högsta betyg av bokrecensenten Yukiko Duke. Författarparets senaste bok, Tre sekunder, blev f.ö. utsedd till ”Årets bästa svenska kriminalroman 2009” av Svenska Deckarakademin.

_

_

What we believe but cannot prove av John Brockman
Framgångsrika förnyare kan många gånger gissa sig till sanningen innan de har bevisen eller argumenten. Brockman har med den här boken lyckats med den häpnadsväckande bedriften att få ett åttiotal världskända författare, tänkare och vetenskapsmän att spekulera om saker de tror på, men inte kan bevisa. Boken lär ha lett till en hetsig debatt om vetenskap, teknologi och vad som de facto går att beteckna som ”sant”.

_

Nextopia: livet, lyckan och pengarna av Micael Dahlén
Om konsumtionsvanor i förväntningssamhället och om jakten på lycka. Handelsprofessorn Dahlén beskriver intressant hur och varför vi människor numera konstant strävar efter nästa sak – mot ett nextopia – vilka konsekvenser det får och hur företag skall agera för att lyckas. (Läs även Dahléns Marknadsföringens nya regelbok – i vilken han bl.a. avslöjar varför det är bättre att förändra omvärlden än att försöka ompositionera varumärket.)

_

Fladdermusmannen av Jo Nesbø
Det här är den första i en serie underbart välskrivna deckare med den norske polisen Harry Hole i huvudrollen. (Två andra höjdare i serien är Rödhake och Snömannen. Den senaste heter Pansarhjärta, är nummer åtta i serien och kom ut den 19 maj.) Fladdermusmannen är en spännande, oförutsägbar och t.o.m. lärorik roman, i klass med det bästa som skrivits av nordiska författare inom genren.

_

True enough av Farhad Manjoo
True enough är en fascinerande bok som handlar om hur vi ser på världen. Medias roll är att hjälpa oss förstå vad som händer och förklara varför det händer. Nya media ger oss nyheter både snabbare och bekvämare samtidigt som de tillåter att fler kan komma till tals idag än tidigare, med baksidan att alla idéer, hur uppseendeväckande de än må vara (tänk förintelsen), får ta plats och attrahera sina anhängare. Både skrämmande och hoppfull läsning alltså.

_

Nudge av Richard Thaler & Cass Sunstein
Om du är intresserad av beteendevetenskap (och av Behavioral Economics) är den här boken referenslitteratur. Trots sitt tämligen tunga ämne är den mycket lättläst och stundtals riktigt underhållande. Ett kapitel handlar t.ex. om det svenska PPM-valet, och hur skevt det kan bli när människor inte riktigt förstår vad som förväntas av dem. Boken kretsar kring hur vi fungerar, och lyckas vara allmänbildande och kontroversiell på en och samma gång.

_

Blink: Den intuitiva intelligensen av Malcolm Gladwell
En spännande bok om intuitionens kraft, bl.a. vid köpbeslut. Blink handlar om hur vi tänker utan att tänka, om våra skenbart ögonblickliga val där beslutsprocessen inte är så enkel som den först verkar. Boken är på många sätt en direkt motpol till Nudge.
_
_

_

Fooled by Randomness av Nassim Nicholas Taleb
Boken har beskrivits som en av världens smartaste böcker. Och visst är den smart – dessutom synnerligen fascinerande. Det här är m.a.o. en bok för alla som uppskattar intellektuell stimulans. En bok som behandlar filosofi, beteendevetenskap och entreprenörskap på ett minst sagt annorlunda och intressant sätt. Du kommer garanterat att vara rikare på både kunskap och ödmjukhet efter att sista sidan är avklarad.

_

Myths of Creation av Philip Freund
Freund är antropolog och litteraturkritiker som skriver romaner, noveller, pjäser, essäer, tv- och dokumentärfilmsmanus. Han undervisar i creative writing, konsthistoria, teater, musik och film vid Fordham University. För den som vill fördjupa sin förståelse för människans villkor i en gåtfull värld är den här boken en fantastisk källa. Freund förklarar hur världen skapades med hjälp av mytologi, religion och vetenskap. Vad är fakta och vad är fantasi och rena påhitt? Och vad tror du är viktigast för människans överlevnad?

_

The Fountainhead av Ayn Rand
Boken kretsar kring den geniale arkitekten Howard Roark som i mellankrigstidens USA envisas med att rita nyskapande byggnader när de flesta andra kopierar äldre stilar. Det är en fängslande berättelse om kreativitet, om en kamp att få skapa på sina egna villkor, om passionerad kärlek och om viljan att vinna. En modern klassiker. (Boken finns numera också på svenska och heter Urkällan.)


_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Om du vill kan du samtala med Micco på Twitter

Intuition är implicit kunskap

Gästinlägg av Peter Gärdenfors

Air_Show

En klassisk definition inom filosofin säger att kunskap består av sann berättigad tro. Som utgångspunkt för en diskussion om intuition bör vi notera två saker beträffande definitionen:

  1. Den inskränker kunskapen till påståendekunskap, eftersom de enda företeelser som sanningsbegreppet kan tillämpas på är påståenden (det som filosofer kallar propositioner).
  2. Definitionen förutsätter att innan vi kan påstå oss veta något, så måste de skäl (berättiganden) som krävs för att tro ska bli kunskap göras explicita – de måste alltså bli uttryckliga i den mening att de formuleras i påståendeform.

Filosofer har länge varit medvetna om att allt vi sägs veta inte passar in i den klassiska definitionen. En populär distinktion är den mellan ”veta att” och ”veta hur”; på svenska utrycks distinktionen ofta genom skillnaden mellan ”veta” och ”kunna”. Jag kanske vet att jorden är rund (ett påstående, alltså en proposition), men jag vet hur man cyklar (en färdighet).

Den klassiska definitionen ovan antas enbart vara tillämplig på kunskap i form av ”veta att”.

Men inte ens då stämmer allt med den definitionen. Allt som du och jag vet är inte explicit i den meningen att vi kan formulera vad vi vet, och än mindre ge skäl för vad vi vet. Mycket av vår vardagskunskap är implicit eller tyst. Låt mig ge ett personligt exempel.

Som tonåring brukade jag sitta och läsa läxorna med fönstret öppet i mitt rum på andra våningen. En dag märkte jag att jag visste när vår katt kom hem trots att jag inte kunde se eller höra henne. När jag tittade ut genom fönstret såg jag henne stå framför ytterdörren. Detta gjorde jag innan hon började jama för att bli insläppt. Jag häpnade över min klärvoajans eftersom jag var säker på att jag inte på något sätt hade lagt märke till katten. Det krävdes ytterligare ett par lyckade förutsägelser innan det gick upp för mig att jag implicit lärt mig att fåglarna gav varningssignaler när katten närmade sig; det var alltså förändringen i fågelsången som fick mig att titta ut genom fönstret och titta efter katten.

En del av den implicita kunskapen kan lätt göras explicit. Du vet att ekorrar inte bär glasögon i naturen, trots att du förmodligen aldrig tänkt på detta faktum tidigare. Och du kan ge giltiga skäl för denna kunskap.

Andra former av implicit kunskap är långt svårare att lyfta fram. Min tes är helt enkelt att det vi kallar intuition är det slags implicit kunskap som är svårast att göra explicit.

Det gäller exempelvis det mesta av vår kunskap om vårt språk, alltså vårt modersmål. Vi har ”intuitioner” om vad som är grammatikaliskt. Mycket av Chomskys forskningsprogram vilar på antagandet att infödda språkanvändare har klara intuitioner om vilka meningar som är grammatikaliska. Programmet att konstruera en grammatik för ett språk består i att göra dessa intuitioner explicita och systematisera dem. Som språkvetarna är smärtsamt medvetna om, är detta långtifrån någon trivial uppgift. Några forskare, inklusive jag själv, hävdar rentav att den språkliga kunskapen i grunden inte är regelbaserad.

Ett annat exempel på implicit kunskap är vår s.k. procedurkunskap. Denna kroppsliga kunskap är implicit på ett sätt som är nästan omöjlig att uttrycka i ord. Försök att med ord förklara för ett barn hur man gör när man cyklar. Att göra denna typ av kroppslig intuition explicit skulle förmodligen göra det svårare att använda den. Ingemar Stenmark tillfrågades en gång av en journalist hur han tänkte när han bestämde hur han skulle ta portarna i ett slalomlopp. Han svarade: ”När jag tävlar, tänker mina ben mycket snabbare än min hjärna.”

På samma sätt är semantisk kunskap ofta implicit. Filosofer har försökt formulera nödvändiga och tillräckliga villkor för att bestämda begrepp ska gälla, men utanför matematikens område har dessa försök i regel visat sig misslyckade. Svårigheterna med en sådan uppgift visar hur mycket av vår kunskap om ordens betydelse helt enkelt inte kan formuleras explicit.

Vilket leder oss tillbaka till intuition.

En lexikondefinition av ”intuition” är: ”Direkt förnimmelse av sanning, faktum etc., oberoende av något förnuftsresonemang”. Jag skulle vilja framhålla att vad som ”direkt förnims” av en person är svårt förnimma av andra – eller ens att över huvud taget förnimma. I synnerhet kan folk med expertkunskap förnimma många fler fenomen ”direkt”. En vinkännare kan t. ex. göra ett antal fina distinktioner som överstiger en ren amatörs förmåga. Detta kan låta paradoxalt; om två personer upplever (nästan) identiska sinnesretningar, måste de då inte förnimma samma sak?

Nej, naturligtvis inte.

Något sådant som ”blotta ögat” finns inte. Våra förnimmelser är alltid beroende av våra tidigare erfarenheter och hur vi implicit lärt oss att kategorisera världen. Det är omöjligt att dra en skarp skiljelinje mellan det förnumna och det härledda. Detta beror delvis på olika personers skiftande förnimmelser och delvis på att mycket av det vi oreflekterat räknar som förnimmelser endast observeras med hjälp av olika slags instrument – glasögon, kameror, mikroskop, förstärkare, hastighetsmätare, osv. Även utbildning, vana och andra kulturella faktorer har betydelse för vad vi förnimmer – en tränad blick hittar bärnsten på en strand där den otränade bara ser tång och sand; en mamma kan skilja sitt barns skrik från hundratals andra; och en psykiater känner igen en mentalsjukdom där andra bara ser en frånvarande blick.

Vad en expert upplever som ”direkt” förnimmelse är alltså beroende av lång utbildning och övning. Experter kombinerar information till större meningsfulla enheter, de filtrerar bort irrelevant information och de förlitar sig på en större uppsättning mentala modeller. Den bearbetning av sinnesinformation som görs av experten sker implicit (alltså omedvetet), och framstår för experten själv som ”direkt förnimmelse av sanning, faktum, etc., oberoende av något förnuftsresonemang” – dvs. intuition.

Att försöka rekonstruera rationella skäl till sina uppfattningar kan lätt leda till misstag, vilket bl.a. visats genom experiment av Nisbett och Wilson. I ett av dem bad de kunder på ett varuhus att avgöra vilken nylonstrumpa de tyckte bäst om av fyra stycken som lagts fram på en disk. Strumporna var identiska och hade placerats i slumpmässig ordning på disken. Det visade sig att placeringen spelade en påtaglig roll – strumpan längst till höger valdes oftare än övriga strumpor (hela fyra gånger så ofta som strumpan längst till vänster). Dock motiverade försökspersonerna sina preferenser med hänvisning till strumpornas kvalitet, och förnekade bestämt att strumpans placering hade någon som helst inverkan på deras val.

Trots att många teorier gör en skarp distinktion mellan kognitionens och emotionens roll, är emotioner i allmänhet mycket nära kopplade till implicit lärande. Man kunde rentav säga att emotionernas primära roll är att förstärka lärandet så att man inte upprepar misstag. Känslan av skam är exempelvis ett, mer eller mindre intuitivt, tecken på att man vet att man överträtt de sociala normerna. Obehaget i känslan hjälper oss att undvika liknande situationer i framtiden. Det vi kallar ”magkänsla” är sådana kroppsliga markörer som via erfarenhet eller social träning har förknippats med vissa typer av händelser. Denna typ av inlärningsprocesser är inte alls medvetna.

Det visuella bildspråket och det spatiala tänkandet spelar också en stor roll för intuitionen. (Den latinska ordstammen intuire betyder f.ö. ”att se”.) Eftersom delar av vår visuella och spatiala kunskap är svåra att sätta ord på blir de delar av vår implicita kunskap. Den visuella kunskapen bygger på perception, medan den verbala kunskapen är det som kan kommuniceras. Och den medvetna erfarenheten är spatial, inte enbart visuell. Också abstrakta begrepp framställs spatialt – vårt tänkande är nämligen i grunden geometriskt. (I min forskning om s.k. konceptuella rum har jag undersökt de geometriska strukturer som ligger bakom olika kognitiva processer, bl. a. begreppsbildning, induktion och semantik.)

Det har dock varit svårt att inom filosofin och kognitionsvetenskapen skapa utrymme för icke-verbalt tänkande. En betydande historisk förklaring till det är, så som jag ser det, att den s.k. behaviorismen undvek inre mekanismer och fokuserade istället på verbalt uttryckt kunskap. Ett gammalt skämt handlar om behavioristen som säger: ”Hur kan jag veta vad jag tänker innan jag hör vad jag säger?” Den infallsvinkeln har följts upp inom vissa grenar av kognitionsvetenskapen där tänkandet identifieras med bearbetning av ett inre språk.

Sammanfattningsvis är alltså min tes att din intuition i regel bygger på implicit kunskap. I synnerhet implicit kunskap som är svår att göra explicit. Men också att det finns starka paralleller mellan dels distinktionen mellan implicit och explicit kunskap och dels mellan den spatialt (visuellt) tänkande och den verbalt tänkande.

Medvetandet är spatialt strukturerat och det krävs ytterligare kognitiv bearbetning för att omvandla en omedelbar erfarenhet till en verbaliserad form.

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap och en av Skandinaviens internationellt mest kända filosofer. Peter är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Vitterhets, Historie och Antikvitetsakademien, Academia Europaea och Deutsche Akademie für Naturforscher Leopoldina.

_

Relaterat:

small twitter_logo Du kan samtala med Micco på Twitter, om du vill.

Inlägget ovan är en omskriven och förkortad version av det sjätte kapitlet i Peter Gärdenfors bok Tankens vindlar (Nya Doxa 2005).