Den första boken jag läste om reklam var »Ord till salu«. Jan Cederquist, en av Sveriges bästa copywriters någonsin, trollband mig redan i det inledande kapitlet genom att bjuda in till ett lika intimt som lärorikt samtal om hur bra reklamtexter föds. Och ett år senare, knappt fyllda 19, arbetade jag som copywriter på en liten byrå i Göteborg (som jag också var delägare i). Drömmen var att en dag bli lika duktig som Jan.

Snart släpps en ny bok som jag hoppas och tror kommer att inspirera dagens och morgondagens reklamskribenter precis så som »Ord till salu« en gång gjorde: Mattias Åkerbergs och Christer Wiklanders »Sälj det med ord!«. Det är en bok om tänkandet bakom reklam, om utforskandet av kommunikationens utmaningar och om konsten att komma på den bärande idén. Du får bl.a. läsa om hur Sveriges främsta copywriters hittar sina bästa idéer, hanterar sin prestationsångest och skapar reklam som förför, övertygar och tar skruv.

Mattias och Christer har haft vänligheten att låta mig publicera ett litet smakprov ur boken, nämligen avsnittet om att hitta en insikt – och formulera en kreativ brief. Vill du läsa mer om vad boken innehåller, besök Sälj det med ord! på Mattias blogg Please copy me.

Håll till godo.

Den kreativa processen har många steg. Ett av de första stegen handlar om planning. Den inspirerar det fortsatta arbetet, och ökar chansen att reklamen träffar rätt. Men kännedomen om vad en planner gör är fortfarande låg i Sverige.

Få svenska reklambyråer har idag (2011) en anställd planner. Den svenska branschorganisationen Account Planning Group har 50 medlemsbyråer, och därutöver finns upp­skattningsvis ett femtiotal planners i landet. I USA och Storbritannien har yrkesrollen varit självklar på de ledande reklambyråerna sedan 1960-talet. Där är det vanligt att en särskild avdelning gör research och planning.

Skapar kreativ lekplats
Den svenska situationen gör att många copywriters själva ägnar en del av sin arbetstid till planning – ofta tillsammans med sin art director och projektledare. Därför är det värde­fullt att du som copywriter både förstår planning – och inser hur mycket mer träffsäkert jobbet blir när du samarbetar med en planner.

– Med en planner i arbetsgruppen kan kreatörerna fokusera mer på att vara kreativa, och kommer med stor sannolikhet att lyckas skapa fler och bättre jobb, säger Leon Phang, planner på reklambyrån Jung von Matt i Stockholm. Han menar att planning är kreativiteten bakom kreativiteten, eller tanken bakom idén. Det är hans jobb att förstå problemet, formulera insikten, och skapa en avgränsad lekplats för kreatörerna.

– Jag tar rollen som strategisk kreatör och är arbetsgruppens bollplank med omvärlden. Jag läser undersökningar, samtalar med människor, ställer frågor och använder känslan för att hitta rätt. Resultatet av mitt arbete blir tydliga förutsättningar och inspirerande insikter som kunden och arbetsgruppen är överens om. Det skapar en tydlig riktning framåt.

Att hitta insikt
Att hitta en verkligt intressant insikt tar tid, och kräver att du tänker tanken lite längre. Ett sätt är att ställa sig frågan vad något innebär.

Vad innebär det att bränslet räcker 155 mil? Jo, att du kan bila över halva Europa utan att behöva tanka (Volvo). Vad innebär det att vinna miljoner på en skraplott? Att du har råd att ha lite roligare på jobbet (Triss). Vad innebär det att folk äter bananer efter träningen istället för att dricka sport­dryck? Att vi kan berätta för dem att bananer är mat för apor, och att de istället kan dricka sportdryck (Gainomax).

Leon Phang tycker att det viktigaste som en planner levererar är en insikt. Den kan komma från var som helst, men ska vara förankrad i verkligheten. Den kan bygga på obser­vationer eller en filosofisk tanke, eller vara kulturellt, socialt eller psykologiskt grundad.

– En insikt ska vara sann, och den ska stödja reklamen. Den gör att slutresultatet bli effektivare, produktivare och mer kreativt.

Tro och tvivel
En duktig planner är ofta en cynisk optimist, menar Leon.

– Du behöver vara konsumentens kritiska röst, men också tro stenhårt på att kreativ reklam kan förändra människors attityder och beteenden. Att förstå mänskliga drivkrafter och hur människor relaterar till varumärken är nycklar till bra reklam.

Men att vara planner är knappast något ensamjobb; det är ofta i dialogen med kreatörerna som riktningen blir tydlig.

Den process där arbetsgruppen kommer överens om hur de ska få strategi och kreativitet att synka brukar kallas för briefing. Det kan ibland behövas åtskilliga diskussioner inom arbetsgruppen innan plannern kan sammanfatta förutsättningar och utmaningar i en så kallad kreativ brief.

Att säga allt utan att säga allt
Den kreativa briefen är ett dokument – i princip bara ett A4 – som sammanfattar uppdraget. Den förklarar vilka du ska nå med vilket budskap, och vad du ska få dem att veta, känna och göra. I briefen presenteras också den insikt som föder idén som blir reklamen.

Den kreativa briefen ska vara kort, utmanande och inspirerande. Den ska förklara vad arbetsgruppen ska göra, men inte hur. Den ska inte heller vara en långrandig genomgång av varenda detalj i kampanjen. Istället ska den avgränsa och sammanfatta vad man har kommit överens att kampanjen ska fokusera på.

– För mig är briefen i sig sällan särskilt kreativ, säger Leon Phang. Den ska givetvis innehålla en insikt som får tankarna att spinna loss, men framför allt är briefen ett arbetsverktyg som förhindrar att processen svänger om och ändrar riktning.

Hårt jobb väntar
I likhet med planning är kreativa briefer sällsynta på sven­ska reklambyråer. I en undersökning på reklambloggen Please copy me svarar hela 52 procent nej på frågan om det ”förekommer en kreativ brief på den reklambyrå där du jobbar” (399 personer besvarade frågan oktober 2010 – maj 2011). Och bra kreativa briefer är ännu mer sällsynta. De finns, och reklambranschen skulle tjäna på om de blev fler och bättre.

Att komma fram till vad som ska styra det kreativa arbetet och formuleras i en kreativ brief kräver tankar och tid. Att hitta vad som är det verkliga problemet kräver hårt jobb. Kanske är det därför som det så sällan blir gjort. Vi tycker det är det hög tid att svenska reklambyråer på allvar behöver erbjuda sina uppdragsgivare reklam som bygger på verkliga insikter. Det är vårt jobb.

Tillägg den 2 november 2011: Nu kan du ladda ner den mall för en kreativ brief som finns i boken «Sälj det med ord« – klicka här (PDF).

Mattias Åkerberg är frilanscopywriter och reklambloggare på Please copy me. Tillsammans med Christer Wiklander har han skrivit boken Sälj det med ord! – konsten att skriva reklam, som Roos & Tegnér ger ut den 20 oktober.

_

Relaterat:

• Varsågod, fem kapitel ur Per Robert Öhlins nya bok om kreativitet
• Vad är kreativitet? Och vad innebär det att vara kreativ?
• Öppet brev till alla som köper eller säljer reklam
• 50 år efter den kreativa revolutionen: Vad händer nu?
• Om du fortfarande undrar hur reklam fungerar kan du sluta med det nu

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook_____ Micco på Google+

Det sägs att Keith Richards, gitarrist i The Rolling Stones, vaknade på ett hotellrum en förmiddag, duktigt bakfull, och upptäckte att han under natten spelat in något på bandspelaren som stod på nattduksbordet. Han spolade tillbaka bandet, tryckte på play och hörde sig själv mumla en melodislinga om och om igen.

Så föddes idén till det numera legendariska gitarr-riffet till låten ”Satisfaction”.

Därefter tog den kreativa processen vid, och den färdiga låten skapades genom ett samarbete mellan Keith Richards och Mick Jagger.

År 2004 utsågs Rolling Stones ”(I Can’t Get No) Satisfaction” till den näst bästa låten någonsin, efter Bob Dylans ”Like a Rolling Stone” – av tidningen Rolling Stone.

Men det här inlägget handlar vare sig om Keith Richards eller om världens bästa låtar. Det handlar om kreativitet, eller rättare sagt, om kreativitetens fundament; nämligen idén.

Kreativitet är att skapa något nytt och meningsfullt, skrev Per Robert Öhlin i en kommentar till sitt egna (och mycket intressanta) gästinlägg ”Vad är kreativitet?”. Och det nya är ofta större än summan av de ingående elementen.

För att kunna vara kreativ är alltså förmågan att komma på nya idéer en absolut nödvändighet. Men hur föds alla dessa idéer? Vad krävs för att de skall realiseras? Kom Keith Richards verkligen på riffet till Satisfaction helt plötsligt, under en fylledröm? Eller hade han kanhända burit på melodin under en längre tid, utan att själv vara medveten om den? (Och vad i hela fridens namn har caféer med idéer att göra?)

Steven Johnson är en amerikansk populärvetenskaplig författare med mycket intressanta tankar om idéers ursprung och vad som krävs för att de skall omvandlas till innovationer. Hans förra bok, The Invention of Air, handlar om amatörvetenskapsmannen Joseph Priestley som år 1794 flydde till Amerika, och som sedermera bl.a. upptäckte syret, uppfann sodavattnet, grundade en kyrka och bidrog till skapandet av Amerikas Förenta Stater. Ett genomgående tema i boken är hur komplext och tidskrävande det faktiskt är att göra vetenskapliga upptäckter, att komma till sociologiska insikter och, kort och gott, att få en riktigt bra idé.

I filmen överst sammanfattar Steven Johnson på fyra minuter sina tankar om varifrån bra idéer kommer. Och i filmen nedan utvecklar han resonemanget, bl.a. genom att addera en handfull konkreta och mycket tänkvärda exempel.

And that is how innovation happens: Chance, favors, the connected mind.

_

Stort tack till Sarah (@Sa_na_si på Twitter) för tipset på filmerna.

_

Relaterat:

• Vad är kreativitet? (Och vad innebär det att vara kreativ?)
• Fem kapitel ur Den Mentala Orgasmen (En bok om kreativitet)
• Att göra verklighet av en idé
• Sluta forska, börja växa
• Intuition är implicit kunskap

Micco på Twitter ___ The Brand-Man på Facebook

Gästinlägg av Per Robert Öhlin

Ingen vet riktigt. Inte ens de mest kreativa tycks hitta några bra svar.

“Ångest”, föreslog filosofen Charles Frankel.

“Kärlek”, hävdade kompositören Igor Stravinsky.

“Barnslighet”, menade Henri Matisse. Medan Franklin D. Roosevelt ansåg att mod var viktigt. Och Albert Einstein trodde att Gud hade ett finger med i spelet. Klart är att den som är kreativ har en förmåga att föda nya idéer. Men hur definierar vi en idé?

Syftet med en idé är att göra framsteg. Och här kan vi ta hjälp av ett större och bättre ord för framsteg, nämligen evolution. För hur uppskakande det än kan verka så handlar evolutionen i grund och botten om döden – samtidigt som den kretsar runt kärlek. Hur hänger det ihop?

Det handlar fundamentalt om att undvika att dö. Och det gör levande organismer genom att agera på två sätt: Dels föröka sig, vilket kräver kärlek. Dels anpassa sig till den ständiga utvecklingen, som kräver förändring, vilket fordrar kreativitet, som i sin tur förutsätter en stor portion nyfikenhet, mod och passion.

Evolution är ju som alla vet det engelska ordet för utveckling, och ett uttryck för konsten att överleva genom kontinuerlig anpassning. Evolution innebär att ett levande system har reagerat kreativt på ett yttre problem eller hot. Problemet ifråga kan bestå av ny konkurrens, ändrad miljö eller bara insikten (eller instinkten) att det egna livet är begränsat, vilket leder fram till viljan att fortplanta sig.

Livet innebär ett oavbrutet tryck på oss att växa och utvecklas. Och för att växa måste vi ständigt röra oss mot det okända. Vi måste ha passionen, glöden och modet att ta oss utanför oss själva för att orka möta en annorlunda idé, en främmande varelse eller en ny organisation. Det kräver anpassning, vilket ställer oss inför problemet att snabbt förena gammalt med nytt och dessutom göra det på ett sätt så att både vi själva och den främmande parten tjänar på det. Det kan bara ett gränslöst, kärleksfullt och barnsligt intellekt göra.

Att växa gör ont. Det är just i steget mellan det gamla och det nya som smärtan, osäkerheten och motsägelserna är som störst. Det skapar både liv och lust, för i evolutionens recept ingår såväl ångest som kärlek. Lägg därtill barnslighet. Och mod. Och inte minst den mystiska x-faktorn vi kallar Gud.

Kreativitet är alltså evolution, som ju representerar livet självt. Och så länge ingen har lyckats skapa liv på egen hand förblir livet en gåta och det är antagligen därför det betraktas som något gudomligt – till och med av vetenskapen, Guds ivrigaste utmanare. Det betyder att både Frankel och Stravinskiy hade rätt, det hade även Matisse, Einstein och Roosevelt, och alla andra framstående kreatörer som har gett sig på att tolka kreativiteten.

De har alla rätt på sitt sätt. De ser kreativiteten utifrån olika aspekter.

Utan tvivel är kreativiteten en smula mystisk. Men vi kan också tolka kreativiteten rent vetenskapligt. Och när vi gör det lutar vi oss mot teorin att livet startade för cirka tre och en halv miljarder år sedan med en encellig bakterie som hade en viss uppsättning gener – och att livet sedan dess har bjudit på en fantastisk resa. En sakta vandring över årmiljarder där vi besegrat fiende efter fiende, tagit oss förbi alla tänkbara hot och svårigheter, varpå vi sökt oss ända fram till mänsklighetens slutgiltiga triumf över sig själv och dess fysiska begränsningar: närmare bestämt månfärder, Internet och kloning. Vi har upplevt en fullständigt sanslös utflykt under vilken vi fått bevittna några av mänsklighetens mest visionära projekt som i sin tur lett oss vidare mot ännu djärvare mål. En upptäcktsfärd genom evigheten. En resa som eldats på av en enda strategi, en enda stark önskan, inpräntad i generna hos världens första bakterie.

Att nå evigt liv.

Per Robert Öhlin inledde sin bana som art director. Efter tio år sadlade han om och blev copywriter. I samma veva startade han sin första reklambyrå. Snart blev det en till. Och sen brakade han rätt i väggen. Sedan dess har han befunnit sig i ett tillstånd av febrig ambition för att skriva den där samtidsromanen som ännu inte har velat manifestera sig. Tiden som blir över ägnar han sig åt att gestalta reklamtexter, föreläsa, skriva bloggen Mine Goes to Eleven och hjälpa varumärken att finna sitt rätta jag. Per är också aktuell med boken Den mentala orgasmen – en liten bok om det största som finns: Kreativitet.

_

Relaterade inlägg:

• Varför är vi så förtjusta i konst?
• Är reklam en konstart?
• Hjärnan, varumärket och reklamen
• Reklamkunskap från förr
• 16 minuter underhållande klokskap

Om du vill kan du samtala med Micco på Twitter

DELA | SPARA | PRINTA

Det här inlägget är en fristående fortsättning på Om varumärken, känslor och förväntningar.

En produkt är en vara, tjänst eller idé som tillgodoser organisationers, sociala gruppers eller privatpersoners behov och önskemål. Ett varumärke är en brokig samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på produkten.

Produkter kan beskrivas intellektuellt och jämföras rationellt, medan varumärken består av mentala associationer som är betydligt svårare att både beskriva och jämföra.

Jag brukar förenkla det här resonemanget genom att dela in varje erbjudande i tre delar:

• Funktion/Prestanda
• Pris/Värde
• Förtroende/Relation

När jag föreläser för säljare händer det att jag påstår att de gärna och ofta fokuserar på att tala om funktion, prestanda och pris (det sistnämnda är den mest basala delen av Värde/Nytta). Och detsamma kan tyvärr sägas om många varumärken.

Dilemmat är bara det, att det som får köparen att vilja köpa, alltså att komma till beslut, nästan uteslutande handlar om dels vilken nytta hon tror sig ha av erbjudandet och dels hur hon upplever relationen till, och förtroendet för, säljaren. Vetenskapen har, trots allt, fastslagit att alla beslut – stora som små, inom b2b såväl som b2c – baseras på emotionella faktorer, inte rationella. Vi väljer med hjärtat men motiverar med hjärnan, något som bl.a. Daniel Kahneman bevisat och t.o.m. fått Nobelpriset för.

Dessutom exponerar sig säljaren, genom att fokusera på funktion, prestanda och pris, för något jag kallar intellektuell konkurrens. Erbjudandet kan mer eller mindre enkelt jämföras med konkurrenternas, och då finns det alltid något annat företag som kan överträffa säljarens erbjudande på minst en punkt.

Inte nog med det, eftersom erbjudandet kan mätas, vägas och värderas intellektuellt kommer köparen att vid minsta felaktighet i leveransen, prestandan eller servicen att uppleva det som att säljaren inte höll det han lovade. Förtroendet skadas. Relationen försvagas. Det upplevda värdet minskar. Och därmed minskar också betalningsviljan (och incitamenten för återköp).

Mark Michalek är sannolikt en av världens absolut bästa bilförsäljare genom tiderna. Under flera år snittade han fantastiska 37 bilar per månad, mot ett genomsnitt på kanske 10–15, och hans rekord är 13 sålda bilar till privatkunder på en dag(!). Han fick en gång frågan vad han gör som inte andra gör, och svarade att hemligheten finns i hans motto:

Make a friend. Sell a car. Make money.

Det Mark Michalek intuitivt begripit, och lyckats omsätta i praktiken, är att människor köper av människor som de gillar och litar på. Mark säljer inte bilar genom att fokusera på funktion, prestanda och pris, utan genom att fokusera på (och ta hand om) köparens behov och önskemål, samt på att bygga och underhålla en stark relation med var och en av hans ca 3.500 kunder.
_

Samma gäller varumärkesbyggande. Företag som fokuserar på värdet – alltså på den kundupplevda nyttan av erbjudandet – samt på att bygga förtroende och starka kundrelationer tillämpar det jag kallar emotionell konkurrens. Det innebär, i korthet, att andra varumärken får det ohyggligt mycket svårare att erbjuda ett alternativ som köparen faktiskt upplever är ”bättre” för henne, eftersom ”bättre” är en komplex och subjektiv bedömning som i de flesta fall tillskrivs det varumärke som gillas mest. Det innebär också att köparen blir betydligt mer tolerant för eventuella fel och brister i produkten, eftersom vi har lättare att förlåta dem vi gillar. Men också för att skälen för köpet inte baserades på rationella (mätbara) överväganden – alltså på produkten som sådan – utan på emotionella (icke mätbara) grunder – alltså på det upplevda värdet av produkten och på relationen till och förtroendet för varumärket.

Därmed inte sagt att funktion, prestanda och pris saknar betydelse. Deras betydelse är dock sekundär – inte minst i alla de branscher där skillnaden mellan olika produkters faktiska prestanda (och pris) är så godtycklig att köparen inte upplever den som relevant.

Kost sagt: Skilj på vad som är produkten och vad som är varumärket. Skilj på vad som är och vad som gör.

Och lägg för allt i världen inte krutet på det som köparen ändå tar för givet – alltså att produkten är det den är, och att den kostar pengar att köpa.

Tillägg den 20 april, 2011:
Läs gärna fortsättningen på det här resonemanget, Vad gör ett varumärke starkt?.

_

Relaterat:

• Varumärket är förväntningar
• Varför ditt syfte skall väga tyngre än din produkt | Av Mats Lederhausen
• Why do you salespeople think you’re bloody neuroscientists? | Do not fear mistakes…
• Försäljningens paradox
• Varför skall jag lyssna på dig?

Om du vill kan du utbyta tankar och idéer med Micco på Twitter

DELA | SPARA | PRINTA

Funderar du på att kommersialisera en idé, teknologi eller ett koncept? I så fall har Guy Kawasaki, f.d. Apple-evangelist som bl.a. ansvarade för marknadsföringen av Macintosh år 1984, en handfull goda råd. Här följer några av dem.

När människor, företag, ett laboratorium eller universitet överväger att bjuda in andra för att kommersialisera det de upptäckt eller uppfunnit, istället för att själva skapa och lansera en färdig produkt, resonerar de, enligt Guy, oftast ungefär så här:

”Teknologin som vi uppfunnit för lagring av satellitövervakning skulle också med fördel kunna användas för amatörvideofilmer. Vi kunde ha skapat YouTube och sålt det till Google för 12 miljarder kronor. Nu gjorde vi inte det, men vi har lärt oss läxan. Låt oss därför hitta en investerare och starta ett företag som kan kommersialisera våra andra teknologier. Hur svårt kan det vara att skapa det företag Google kommer att köpa nästa gång?”

Eftersom Guy i många år arbetat som riskkapitalist, och därmed ett antal gånger suttit på andra sidan förhandlingsbordet, har han lärt sig vilka fel dessa uppfinnare vanligtvis gör. Han menar att misslyckade kommersialiseringar (och finansieringar) oftast beror på fyra missuppfattningar:

För det första tror uppfinnarna att det är lätt att starta ett företag och att den svåra delen – alltså forskningen och utvecklingen – redan är klar. Sanningen är i stället att den riktigt svåra delen är att produktifiera en idé eller teknologi, att göra den kommersiellt attraktiv och att starta och driva ett företag. Om du kan göra det, gör det. Om du inte kan, sök hjälp.

För det andra är tilliten till patent nästan alltid överdriven. Patenträttigheter kanske imponerar på mamma och pappa, men de är inte produkter. När köpte du senast något baserat på produktens patent? Tyvärr tror ofta uppfinnarna och teknikutvecklarna att patent är det avgörande målet, inte ett medel för att nå dit.

För det tredje anser de att värdet på teknologin står i direkt relation till hur lång tid det tog att utveckla den. I verkligheten är det ofta tvärt om. Ju längre tid det har tagit att utveckla något som ingen annan redan kommersialiserat, desto mindre är det värt.

För det fjärde handlar kommersialisering, från investerarens sida, ytterst sällan om att göra en god gärning. Det handlar om möten och hårda förhandlingar för att säkerställa att varje satsad krona och arbetstimme ger så hög ekonomisk avkastning som möjligt.

Guy Kawasaki menar att det nästan undantagslöst är mycket svårt att kommersialisera en ny teknologi eller ett koncept. Men ska du lyckas, gäller följande förutsättningar:

• Rätt inställning: Lite är bättre än ingenting. Det kanske känns irriterande och orättvist att någon annan kan tjäna miljarder på den idé eller teknologi som du utvecklat, men det är ett lyxproblem. Tiden och pengarna som redan investerats är historia, alltså är allt som din idé eller teknologi kan generera från och med nu något positivt. Räkna inte med mer än kanske 10 till 20 procents royalty, inga förskottsbetalningar och maximalt ett 10-procentigt ägarskap i bolaget.
• En färdig produkt – eller en konkret, taktisk plan till färdig produkt. Kunder köper produkter inte teknologier, vetenskap eller forskning. Och färdig forskning och utveckling är långt ifrån en färdig produkt. Kort sagt: Ju närmare du är en produkt, desto bättre.
• Kommersiell medvetenhet: Kvalitéerna som resulterade i upptäckten eller uppfinningen är inte de samma som behövs för att skeppa produkter i stora volymer. Därför måste utvecklarna vara beredda att starta om sina hjärnor, om de vill fortsätta att bidra till teknologin. Till exempel måste du välja ekonomisk vinst framför vetenskapligt erkännande – valet är alltså mellan att bli rik eller att bli berömd (så till vida du inte blir tillräckligt rik, för då blir du också berömd). Du måste också vara beredd att acceptera ”bra nog” framför ”bästa möjliga” – de flesta kunder bryr sig inte om superavancerade funktioner, de är nöjda med att det fungerar tillförlitligt. Och du måste förstå att de flesta investerare inte satsar i all oändlighet – det finns en botten på kassakistan och klockan tickar.
• Och slutligen: Håll fingrarna borta. När kommersialiseringen påbörjas, skall du låta de som kan jobbet göra det. Det är svårt nog att ta hänsyn till kunder, konkurrenter, investerare och myndigheter. Att dessutom behöva ta hänsyn till uppfinnarna och utvecklarna kan bli omständigheten som sänker en riktigt bra affärsmöjlighet.

Det kan kännas lockande och spännande att starta ett företag och kommersialisera en teknologi, idé eller ett koncept. Men det är hårt arbete. Hårdare, faktiskt, än att uppfinna och utveckla teknologin.

Lycka till!

_
Tillägg den 23 april, 2009: En av Silicon Valleys mest prominenta juristfirmor, Wilson, Sonsini, Goodrich & Rosati (med kunder som Apple, HP, m.fl.), har lagt ut en gratis online-generator för avtalsvillkor (s.k. “term-sheet”). Söker du finansiering är det här ett riktigt bra verktyg. Så här beskrivs det på webbsajten:

“This tool will generate a venture financing term sheet based on your responses to an online questionnaire. It also has an informational component, with basic tutorials and annotations on financing terms. This term sheet generator is a modified version of a tool that we use internally, which comprises one part of a suite of document automation tools that we use to generate start-up and venture financing-related documents.”

Du hittar generatorn här.

_

Baserat på ett blogginlägg av Guy Kawasaki på American Express Open Forum. Illustrationen är Leonardo da Vincis skiss på en flygande maskin, från ca 1488.

DELA | SPARA | PRINTA