Tag Archives: Per Robert Öhlin

Gränslös insikt och imponerande erfarenhet: The Brand-Man presenterar »Gurun«

flattr this!

Alla framgångsrika varumärken berättar något meningsfullt för och om oss. Det är varumärkets berättelse som kunder (och anställda) använder som ett slags socialt smörjmedel – passar berättelsen den syn du har på dig själv och hur du vill att andra skall uppfatta dig, passar också varumärket.

Det handlar kort och gott om att berätta den rätta sagan (läs mer i mitt inlägg om varumärkets 4S). Men vilken saga är rätt för just ditt varumärke? Och hur skall den sagan berättas?

Svaret får du om du läser Per Robert Öhlins senaste bok »Fame to Claim« (trots den engelska titeln är boken på svenska).

Under fem veckor i maj och juni bjuder tolv svenska bloggar på sexton smakprov ur boken. Idag handlar det om Athenas arvingar – om arketypen som vi beundrar för att hon eller han hjälper oss att förstå; som ständigt söker efter sanningen och som besitter gränslös insikt.

Vill du läsa om fler hjältestrategier – och om hur ditt varumärke kan få uppmärksamhet och sympati i en skeptisk värld – börja med att klicka dig igenom smakproven (länkar finns i slutet av inlägget) och beställ därefter boken t.ex. från Ginza.

Det var en gång…
_

Ur Zeus huvud föddes listen.
Skalden Hesiodos berättar hur Zeus fångade den visa titanen Metis för att äkta henne. Men en dag råkade Zeus få veta av ett orakel att Metis skulle föda en dotter och därefter en son som skulle ta ner honom från tronen.

Zeus drabbades av gudalik panik och fann ingen annan råd än att äta upp Metis. Efteråt drabbades han av en våldsam huvudvärk. Han skrek ut sin smärta med ett vrål som färdades långt ut över Greklands berg och dalar.

Hans budbärare, Hermes, förstod att något var fel, så han bad guden över eld och vulkaner, tillika smeden, Hefaistos, att öppna Zeus huvud. Med sina grova händer fattade han tag i sin hammare och slog tills Zeus skalle öppnade sig. Ur hans huvud vecklade den fullvuxna Athena ut sig i full rustning.

Av rustningen att döma skulle Athena bli känd som en stor stridsgudinna, men framförallt kom hon att bli listens representant. Hennes ständiga följeslagare, ugglan, gjorde att ingen kunde undgå det budskapet.

_
Alla kulturer har haft behov av någon som kan säkra kunskap och föra erfarenheten vidare. Den här figuren har många namn: guru, expert, professor, mentor, lärare, filosof eller undersökare. Oavsett vem vi möter vaknar en arketyp inom oss som i de gamla myterna beskrivs som Den gamle, vise mannen.

Det rör sig om en karaktär som avgudar sanningen, som dyrkar boklig bildning och gör allt för att begripa sig på världen, enligt mottot: sanningen är en dygd.

Vi beundrar denna mentorkaraktär för hans gränslösa insikt, imponerande erfarenhet och vetenskapliga ambitioner.

Vi uppskattar honom för att han hjälper oss att förstå – genom kunskap och erfarenhet.

Hans strategi är att i alla lägen söka efter den absoluta sanningen. Taktiken går ut på att utnyttja sin långa erfarenhet, vidsträckta intelligens och skarpa analysförmåga.

Men eftersom vi pratar om en mänsklig figur har han förstås en del rädslor och svagheter som gör honom mänsklig och underlättar för oss andra att spegla sig i honom.

Han blir provocerad av ytlighet, bedrägeri och förljugenhet. Han accepterar att naivitet existerar, men mår dåligt av att ha den i sin egen närhet.

Blir han stressad kan han bli dogmatisk och handlingsförlamad. I stunder då världen framstår som alltför okunnig och falsk flyr han gärna in i sin egen upphöjda värld. Då isolerar han sig i sitt elfenbenstorn. Där gömmer han sig undan livets smutsiga enfald för att ostört brottas med tillvarons olösta gåtor.

Den arketypiske mentorn är precis som alla andra på jakt efter något. Mentorns egen resa handlar därför om att förvandla naivitet till erfarenhet. Stöpa om bedrägeri till sanning. Och omvandla tro till vetenskap.

Mentorns roll i fiktionen är viktig. Hans uppgift är att ge den unge hjälten goda råd inför hans kommande eldprov, den utmanande resan.

Obi-wan: »If you spent as much time practicing your saber techniques as you did your wit, you’d rival Master Yoda as a swordsman.«
Anakin: »I thought I already did.«
Obi-wan: »Only in your mind, my very young apprentice.«

Ur Star Wars, Episod II – Klonerna anfaller

Hans trovärdighet bygger inte bara på livserfarenhet utan lika mycket på att han kan känna igen sig själv i den unge hjälten.

För en gång i tiden var den gamle, vise mannen själv en ung, nyfiken, stark och modig hjälte.

_
Fler utdrag ur Per Robert Öhlins »Fame to Claim« kan du läsa hos:

The Brand-Man om Ekot från det förflutna
Please copy me om ”Hjärtats triumf över förnuftet”

Fame to claim om ”Konflikten håller berättelsen vid liv”
Nota Bene om ”Har du hört den förut?”
The Brand-Man om “Berättelsens sju grundläggande ingredienser”
Internetzzo om ”Skillnaden mellan mål och syfte”
Pers värld om ”Har du en meningsfull idé?”
Navid Modiri om ”En krigares själ”
Fame to claim om ”Alfahannar och alfahonor”
Åkestam Holst om ”Du behöver inte vara arg för bara för att du är billig”
Kontaktmannen om ”Var det hybris eller gemenskap som byggde Babels torn?”
Mangan Lundin om ”Århundradets förförare”
The Brand-Man om ”Ur Zues huvud föddes listen”
Retorikiska om ”Marlboro Man, Fjällräven och andra obundna själar” (onsdagen 20 juni)
Wolber World om ”Naiva drömmar som förflyttar berg” (torsdagen 21 juni)
Fame to claim om ”Gör din berättelse skillnad?” (måndagen 25 juni)


 

_

Relaterat:

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook_____ Micco på Google+

 

LinkedInInstapaperPrint

Den fängslande berättelsens sju element

flattr this!

»Den som tror att en bild är värd mer än tusen ord har inte läst Fame to Claim. För snacka går ju. Faktiskt. Fantastiskt bra. Läs berättelserna i den här boken, njut och lär.«

Det säger Micael Dahlén, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm, om Per Robert Öhlins senaste bok; en bok om konsten att synas och få massornas sympatier.

Under några veckor i maj och juni kommer dryga dussinet av bokens kapitel att publiceras på nästan lika många svenska bloggar (längst ner i inlägget kan du se vilka kapitel och vilka bloggar).

Ett av bokens centrala kapitel sammanfattar vilka komponenter en fängslande berättelse består av. Alltså vilka grundläggande ingredienser som krävs för att berättelsen skall upplevas som meningsfull och beröra oss på ett djupare plan.

Håll till godo.
_


Berättelsens sju grundläggande ingredienser.

Vare sig du vill bygga ett starkt märke eller forma en ny religion bör din berättelse utgå från sju grundläggande element:

1. Du behöver en stark symbol.
Den ska vara enkel i formen och lätt att identifiera. Titta på det kristna korset och kasta sedan en blick på Apples logotyp så förstår du vad jag menar.

2. Du behöver en egen, tydlig vision.
Du eller din karaktär måste ha en brinnande ambition att uppnå ett inspirerande mål. Minns hur Martin Luther King upprepade orden »jag har en dröm« i sitt berömda tal den 23 augusti vid Lincoln Memorial i Washington, 1963.

3. Du behöver också någon form av meningsfullt budskap (eller evangelium).
»The ultimate driving machine« är ett föredöme som positionerat BMW på den amerikanska marknaden. IKEA’s »Inte för de rika. Men för de kloka.« tillhör en av våra svenska reklamklassiker.

4. Du behöver en konflikt.
Alla bra berättelser har en tendens att polarisera världen i »för« och »emot«. Sagan om Elvis Presley inleddes med att han fann ett utrymme mellan den svarta musiken och den vita. Berättelsen om IKEA handlade inledningsvis om att ge den breda folkmassan möjlighet att köpa möbler som de normalt inte har råd med. Och Pepsi-Colas historia går ut på att utmana det traditionella Coca-Cola.

5. Märket måste ständigt utsättas för hårda prövningar.
På så sätt får du möjlighet att visa att märket kan följa med sin tid och utvecklas. Ett narcissistiskt märke påstår gärna att det är bäst och får på så sätt svårt med trovärdigheten. Ett ödmjukt märke däremot har större chans att bli trovärdigt eftersom det vågar misslyckas då och då. Strävan efter perfektion är viktigare än att vara perfekt. Det visade den klassiska Avis-kampanjen från sextiotalet med sitt kända mantra »We try harder«.

6. Vidare måste du skapa starka känslor av tillhörighet och hopp.
»Ingen har någonsin fått sparken för att ha anlitat IBM«, tillhör en av de mest inbitna myterna i affärsvärlden. För en tid sedan berättade branschkollegan Micco Grönholm, The Brand-Man, om rebellmärket Virgin. När det stod klart att Virgin Trains var sensationellt dåligt på att passa tiderna visade en kundundersökning att konsumenterna ändå stod på Virgins sida. Hur kom det sig? Svaret var tydligt och självsäkert. »Because they’re on our side.«

7. Kan du dessutom grunda ditt budskap i någon form av rit eller symbolisk handling så ökar effektiviteten väsentligt.
Det kroppen gör uppfattar hjärnan som sant, för annars kommer ju handling och tanke i konflikt. OLW’s fredagsmys-koncept är ett sätt att marknadsföra ett märke genom en gemensam ritual. Man har bestämt tid och plats, och märket är hjälten som för alla samman. Vidare är det känt att SAAB-förare och Harley-Davidson-åkare har för vana att hälsa på varandra när de möts på vägen, genom att blinka med helljusen, vinka eller tuta. Det finns också en gammal mexikansk tradition att dricka Corona-öl med en citronklyfta nertryckt i flaskhalsen. Anledningen sägs vara att citronen filtrerar bort dåliga bakterier. En del hävdar att det är sant, andra menar att det bara är en framgångsrik marknadsföringsmyt. I själva verket var det ett påhitt av en uttråkad bartender en kväll på en bar i Kalifornien 1981. Han slog vad med en kollega om att en enkel ritual kan få folk att köpa mer öl. Som de flesta vet vann han vadet.
_
_
Fler utdrag ur Per Robert Öhlins »Fame to Claim« kan du läsa:

Måndagen 21 maj, The Brand-Man om Ekot från det förflutna
Onsdagen 23 maj, Please copy me om ”Hjärtats triumf över förnuftet”

Torsdagen 24 maj, Fame to claim om ”Konflikten håller berättelsen vid liv”
Måndagen 28 maj, Nota Bene om ”Har du hört den förut?”
Torsdagen 31 maj, Internetzzo om ”Skillnaden mellan mål och syfte”
Måndagen 4 juni, Pers värld om ”Har du en meningsfull idé?”
Onsdagen 6 juni, Navid Modiri om ”En krigares själ”
Torsdagen 7 juni, Fame to claim om ”Alfahannar och alfahonor”
Måndagen 11 juni, Fabriken Åkestam Holst om ”Du behöver inte vara arg för bara för att du är billig”
Onsdagen 13 juni, Kontaktmannen om ”Var det hybris eller gemenskap som byggde Babels torn?”
Torsdagen 14 juni, Mangan Lundin om ”Århundradets förförare”
Måndagen 18 juni, The Brand-Man om ”Ur Zues huvud föddes listen”
Onsdagen 20 juni, Retorikiska om ”Marlboro Man, Fjällräven och andra obundna själar”
Torsdagen 21 juni, Wolber World om ”Naiva drömmar som förflyttar berg”
Måndagen 25 juni, Fame to claim om ”Gör din berättelse skillnad?”

_

Relaterat:

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook_____ Micco på Google+

LinkedInInstapaperPrint

Om konsten att berätta fängslande berättelser

flattr this!

Jag beundrar Per Robert Öhlin. Både som branschkollega och som författare. Därför är det hedrande att ha honom som gästbloggare här på The Brand-Man och extra roligt att kunna erbjuda ett smakprov från hans senaste bok »Fame to Claim«. Boken handlar om hur du kan berätta fängslande berättelser. Eller för att låna Per Roberts egna ord: om konsten att synas och få massornas sympatier.

Under maj och juni kan du läsa dryga dussinet väl valda kapitel från boken på nästan lika många svenska bloggar (en lista finns längst ner i inlägget). Vill du därefter köpa ett exemplar finns den att beställa bl.a. hos Ginza.

Mycket nöje!
_

Ekot från det förflutna.
Viktiga händelser och bra berättelser har nästan alltid en underliggande mytisk dimension som fängslar oss – oftast utan att vi ens är medvetna om det. Ta Pippi Långstrump till exempel. Vad handlar denna världsberömda barndomshjälte egentligen om? Vad står mellan raderna? Jag tror Pippis saga handlar om utanförskap. Den stämmer väl överens med myten om den laglöse upprorsmakaren, rebellen som är en ständig nagel i ögat på etablissemanget. I Pippis fall handlar det till stor del om att störa den borgerliga familjeidyllen.

Ett annat exempel är Steve Jobs. Han kommer förmodligen beskrivas i historieböckerna som mannen som skapade en rad revolutionerande Apple-produkter. Men skriver man så är det lätt att missa en viktig aspekt som förklarar varför produkterna kom till världen. Jobs var född i Kalifornien och formades av det tidiga sjuttiotalets hippiekultur. Påeldad av sin aversion mot storföretagen (som han ansåg bara är till för sin egen skull och som »förslavar« människor) hade han som övergripande syfte valt att arbeta för att ge människor mer frihet. I det perspektivet framstår hans produkter mer som en biprodukt till något större och viktigare. För allt han sa och allt han gjorde slog an en inre sträng hos oss och väckte arkaiska idéer om den store magikern, skaparen och den egensinnige uppfinnaren.

Barack Obama är ett tredje exempel. Han kom inte till makten som USA’s president 2008 enbart tack vare sina åsikter i de politiska sakfrågorna, snarare var det den mytiska undertexten i hans budskap som hänförde publiken. Vad han än sa så gav det ett starkt undermedvetet eko från det förflutna om klassiskt hjältemod. Vad han än sa så fick det många att känna närvaron av en ung och stark utmanare, full av mod, kraft och idéer att förändra. Och det var precis vad en cynisk och hårt medfaren amerikansk allmänhet ville höra just då.

Det är inte bara ledare, politiker och artister som drar nytta av de gamla myterna, även våra främsta märken gör det. Nike kretsar kring våra nedärvda föreställningar om styrka. IKEA handlar i grund och botten om enkelhet. Och Kalles Kaviar rör antagligen vid känslor av nostalgi och oskuld. I själva verket är det ingen avgörande skillnad mellan en karismatisk privatperson och ett framgångsrikt, globalt märke. Båda är magnetiska märken som berättar något meningsfullt.

Med »märke« menar jag en idé, föreställning eller känsla. Jag tänker mig en typ av idé- och kulturbaserad motsvarighet till våra gener, det som evolutionsbiologen Richard Dawkins har valt att kalla memer. En mem är en livskraftig, subjektiv idé som skär genom informationsbruset och blixsnabbt kommunicerar sitt informationsinnehåll på ett sätt som skapar en slags gravitationskraft. Den blir, enkelt uttryckt, populär och minnesvärd. En berättelsebaserad mem skulle då vara en starkt komprimerad hjälteberättelse, som snabbt som ögat kommunicerar vem huvudpersonen är, vad han kan åstadkomma och hur han gör det, men också vad han drömmer om att göra.

I varumärkesvärlden brukar vi använda ord som egenskaper, attribut, personlighet, mission och vision. Men den här bokens syfte är att göra det hela lite mer fantasifullt, något mer dynamiskt och aningen mer lättbegripligt, och på så sätt ge en bredare bild av hur du bättre kan sätta avtryck i din samtid.

Låt oss så här långt konstatera att du är ett märke. Att lyckade märken i mångt och mycket går att härleda till någon form av hjälteberättelser. Och att dessa förutsätter förändring i någon form.

Vi kan också slå fast att människor kan vara en berättelse i sig själva.

Du bär med andra ord på en berättelse. En berättelse om dig själv, som andra kan spegla sig i och känna sig inspirerade av.

_
Fler utdrag ur Per Robert Öhlins »Fame to Claim« kan du läsa:

Måndagen 21 maj, The Brand-Man om Ekot från det förflutna
Onsdagen 23 maj, Please copy me om ”Hjärtats triumf över förnuftet”

Torsdagen 24 maj, Fame to claim om ”Konflikten håller berättelsen vid liv”
Måndagen 28 maj, Nota Bene om ”Har du hört den förut?”
Torsdagen 31 maj, Internetzzo om ”Skillnaden mellan mål och syfte”
Måndagen 4 juni, Pers värld om ”Har du en meningsfull idé?”
Onsdagen 6 juni, Navid Modiri om ”En krigares själ”
Torsdagen 7 juni, Fame to claim om ”Alfahannar och alfahonor”
Måndagen 11 juni, Fabriken Åkestam Holst om ”Du behöver inte vara arg för bara för att du är billig”
Onsdagen 13 juni, Kontaktmannen om ”Var det hybris eller gemenskap som byggde Babels torn?”
Torsdagen 14 juni, Mangan Lundin om ”Århundradets förförare”
Måndagen 18 juni, The Brand-Man om ”Ur Zues huvud föddes listen”
Onsdagen 20 juni, Retorikiska om ”Marlboro Man, Fjällräven och andra obundna själar”
Torsdagen 21 juni, Wolber World om ”Naiva drömmar som förflyttar berg”
Måndagen 25 juni, Fame to claim om ”Gör din berättelse skillnad?”

_

Relaterat:

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook_____ Micco på Google+

LinkedInInstapaperPrint

Varsågod, fem kapitel ur Per Robert Öhlins nya bok om kreativitet

flattr this!

Jag har lyckats övertala Per Robert Öhlin att dela med sig av några kapitel ur hans nya, intressanta och underhållande bok “Den Mentala Orgasmen – en liten bok om det största som finns”. Boken ger svar på alla frågor om kreativitetens praktiska, psykologiska och kulturella natur. Den handlar om det oförutsägbara, det udda, det felaktiga och rent ut sagt idiotiska. Alltså allt sådant som gör dig kreativ och ger dig kraft att förändra.

Vill du läsa hela boken finns den att köpa hos bl.a. Bokus och Adlibris. Jag kommer också att “lotta ut” två exemplar bland de som kommenterar det här inlägget (och som anger korrekt mejladress).

Håll till godo.


_

Var inte så närsynt.
Vi lever i ett samhälle som tycks gravitera mot de små detaljerna istället för sammanhang, mönster och rörelser. Mikroskopet tilltalar oss mer än vidvinkelobjektivet och är ett tydligt tecken på att vi befinner oss i en reduktionistisk, detaljbesatt kultur. Denna närsynthet är naturligtvis bra i vissa sammanhang, men vill du vara kreativ måste du omvärdera den här inställningen. Låt oss göra ett litet test. Försök läsa texten nedan.

Elngit froksingn på Cmabirgde Uinervisty seplar det ignen rlol i vlkien odringn bkostvärena fellar. Det edna vkigita är att frösta och stisa bksotvaen är rätt palcared. Allt kan vara mixalamt fel och ädnå gå att lsäa utan pbrelom. Det breor på att häjnran är porgamramred att se hlehteen itselltät för dlernana var för sig. Det är hnärjnas sätt att srapa erengi.

Förstod du den? Det är klart att du gjorde. Trots att den är nerlusad av stavfel går den alldeles utmärkt att läsa. Av det här kan vi dra två slutsatser:

Dels att människan ständigt söker helheter, mönster, gestalter och metavärden. Och dels att detaljfokusering hindrar oss från att se dem.

Ge därför upp dina krav på absolut skärpa och försök kisa med ögonen oftare. Då inträffar något häftigt, för att inte säga magiskt.

Gränser suddas ut. Motsatser glider ihop. Storheter och djup framträder.

Fokuseringsproblemet.
Föreställ dig att du promenerar genom en park när en främling stoppar dig. Personen vill ha hjälp med att hitta rätt väg. Under tiden ni pratar passerar två personer mitt mellan dig och främlingen. De bär på en dörr. Skulle du lägga märke till de två personerna som passerar?

Enligt psykologiprofessor Richard Wiseman är det bara femtio procents chans att du gör det.

Låt oss nu leka med tanken att personen som du står och pratar med blir utbytt just när de två männen passerar. Bytet sker med dörren som skydd. Den nya personen har en annan längd, ett annat utseende, annorlunda röst och bär helt andra kläder. Skulle du lägga märke till förändringen?

Sanningen är att det finns en stor risk att du skulle missa den.

Wisemans experiment visar att hälften av alla testpersoner inte ser förändringen alls, även om de stått och pratat med främlingen i tio minuter innan bytet. Det hela har att göra med den mänskliga perceptionens fördelar och nackdelar. Du ser bara det du fokuserar på, allt annat passerar obemärkt. Din uppmärksamhet styrs av ditt intresse och det som du för stunden är involverad i. Men var försiktig med dina intentioner. Priset på bra skärpa är att du blir blind inför allt som faller utanför ramen.

Om du tycker det är obehagligt, vänta tills du får höra om den osynliga gorillan.

Den osynliga gorillan.
Två forskare, Daniel Simons och Christopher Chabris vid Harvarduniversitetet, var nyfikna på hur mycket vi egentligen uppfattar av det som sker runt omkring oss. I ett känt experiment tog de åtta personer och delade in dem i två fyrmannalag. Det ena laget fick bära vita tröjor och det andra svarta tröjor. Utöver detta fick de varsin basketboll som de blev instruerade att passa inom laget. Därefter samlade han ihop en grupp testpersoner. Deras uppgift var att titta på och räkna hur många gånger det vita laget passade bollen till varandra.

Efter cirka trettio sekunder kom en man i gorilla-kostym in från höger, ställde sig mitt i gruppen, slog sig på bröstet och lunkade därefter ut till vänster. Den avgörande frågan var om någon i testgruppen upptäckte något konstigt. Tror du att någon av dem kunde undgå att se gorillan?

Vid intervjuer efteråt visade det sig att ungefär femtio procent av gruppdeltagarna inte hade någon aning om att det förekommit någon gorilla över huvud taget. De resterande kunde, efter att frågan förts på tal, svagt erinra sig att de trott sig se en gorillaliknande gestalt. Men de var osäkra på vad de såg och av rädsla för att göra bort sig valde de att tiga om saken. ( Vilket ger oss ytterligare en aspekt på sanningen, nämligen att den är social. Vi hyser alltså större tillit till vad andra säger än vad vi själva upplever med våra sinnen!)

Simons och Chabris berömda test gjordes på nytt i svensk tv för några år sedan under magikern Henrik Fexéus ledning, fast den gången ville de testa gorillaexperimentet på yrkesfolk som är tränade att upptäcka små, men viktiga detaljer i sin omgivning. De begav sig till en brandstation och genomförde exakt samma test som Simons och Chabris gjorde. Hur många tror du såg gorillan den här gången?

Ingen.

När programledaren visade videon i slow motion på gorillan som gick över scenen och beblandade sig med de övriga blev några av dem så förlägna att de skrattade högt.

Märkligt? Läs vidare. Det blir ännu mer bisarrt.


Videon ovan är en senare variant av gorilla-experimentet.

Blockering av nya intryck.
För att tänka kreativt måste du balansera två motsatta mentala kvaliteter. Du måste dels ha fokus, för att kunna lägga kraften på rätt sak. Samtidigt måste du vara obunden i tanken och obehindrat hoppa åt sidan till parallella tankespår och sammanhang när tillfälle ges. (Det är det som är lateralt tänkande.) Ibland händer det att dessa egenskaper krockar. Det har professor Wiseman visat i ett test.

Han bad en grupp testpersoner att bläddra igenom en tidning och räkna hur många fotografier som fanns i den. Alla tyckte att uppgiften var mycket enkel och efter ungefär två minuter var alla klara. Som du förstår hade de flesta rätt.

Men poängen var att de hade letat i onödan. För redan på sidan två hade Wiseman satt in en halvsida med synnerligen relevant information:

STOP COUNTING.
THERE ARE FORTY-THREE
PICTURES IN THIS PAPER.

Texten var inte direkt finstilt utan var satt med fem centimeters stora bokstäver. Och som om detta inte vore nog hade Wiseman placerat ytterligare ett meddelande halvvägs in i tidningen. Det innehöll ännu ett budskap i samma stora stil. Det löd:

STOP COUNTING.
TELL THE EXPERIMENTER YOU HAVE
SEEN THIS AND WIN £250.

Förklaringen är enkel. Testpersonerna fokuserade på bilder, inte på text. Alltså var de blinda för texten. Fenomenet är känt inom psykologin och kallas inattentional blindness.

Det är ett märkligt perceptionsfenomen som gör att en främmande person kan bytas ut till en annan utan att du märker det. Det innebär att en gorilla kan fåna sig mitt framför ögonen på dig utan att du reagerar. Och det leder ibland till att du inte ser den kreativa lösningen om den så sitter mitt på näsan.

Släpp tron på fakta.
Vår uppfattning om vad som är sant är alltså starkt påverkad av det idéklimat vi lever i. Vår tids överdrivna kontrollhysteri blir ofta kontraproduktiv och förblindar oss. Ta historien om Seinfeld till exempel.

Enligt alla undersökningar och samlade erfarenheter skulle den högst medelmåttige ståupp-komikern Jerry Seinfeld förbli medelmåttig och halvkänd. Alla så kallade fakta visade nämligen att hans idé om den nya tv-serien Seinfeld skulle bli en katastrof om den visades. Faktum var att förtesterna visade de lägsta siffrorna i NBCs historia.

Du vet ju hur det gick i verkligheten. Någon beslöt sig för att trotsa fakta och lita på den inre kunskapen, intuitionen. Tyvärr händer det väldigt sällan. Det vanligaste är att siffrorna styr våra beslut. Precis som i det världskända fallet med Coca-Cola.

Mängder av så kallade fakta talade för att företaget borde ändra sin smak så att den blev sötare. Ledningen litade blint på siffrorna och beslöt att ändra i det klassiska receptet. Folk blev som galna och krävde att ledningen omedelbart ändrade tillbaks till originalreceptet.

Fakta visar ofta fel. Men varför?

Därför att fakta bara är en del av verkligheten. Fakta är bara en sida av myntet. På den andra sidan har du allt det omätbara, allt som undflyr alla försök att bli reducerat till siffror.

Matematikern och filosofen Kurt Gödel visade i sitt berömda teorem att det finns sanningar som helt enkelt inte går att bevisa eller sätta siffror på. Nobelpristagaren i fysik, Werner Heisenbergs osäkerhetsprincip avslöjade att den som observerar ett skeende alltid påverkar det som observeras och färgar på så vis resultatet subjektivt. Och den legendariske reklamgurun William Bernbach hävdade att vi är så besatta av siffror och statistik att vi lätt glömmer att vi kan skapa dem.

Fakta är påtagliga, gripbara och enkla att hantera, men faktum är att fakta inte räcker till. Fakta kostar, men vad är då priset?

Svaret är att du vinner skärpa till priset av att du förlorar resten av bilden. Du går miste om den kreativa dimensionen – den humoristiska, mystiska och dynamiska versionen av verkligheten som gör saker och ting riktigt intressanta.

Per Robert Öhlin är varumärkesstrateg, copywriter, föreläsare och inspiratör. Han driver också den utmärkta bloggen Mine Goes to Eleven och är gästbloggare här på The Brand-Man. Per Robert har tidigare skrivit bl.a. Fuck Logic, Fuck Logic 2 och Branding enligt Forrest Gump.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Om du vill kan du samtala med Micco på Twitter

LinkedInInstapaperPrint