The Brand-Man

Är glädje måhända det bästa sättet att ändra människors beteende?

Det föreslår Volkswagen på en kampanjsajt med namnet Rolighetsteorin. På sidan finns f.n. två filmer (en tredje utlovas inom kort), i vilka Volkswagen genomför rolighetsexperiment i syfte att stimulera till beteendeförändringar som leder till en bättre värld. Sajtens besökare bjuds dessutom in att delta med egna förslag på förbättringar, och därmed tävla om Rolighetsstipendiet. Vad förslagen går ut på spelar ingen roll, bara de handlar om någon form av förbättring genom glädje.

Det är en stark idé, signerad DDB Stockholm. Pianofilmen ovan är redan en raket på YouTube.

Den enda funderingen jag har är hur “glädje” kopplas till varumärket Volkswagen?

Men skulle det visa sig att Rolighetsteorin är början på en långsiktig positioneringsstrategi, med målet att ta ägarskap över ordet glädje, är idén genialisk.

_

Relaterat:

• Felet med bra reklam
• Är bra underhållning det samma som bra reklam?
• Är bra underhållning det samma som bra reklam? (Del 2)
• Glädje ska öka miljöengagemanget | MyNewsdesk
• Rolighetsteorin (Volkswagen) | Webbsverige

Följ mig på Twitter

Al Ries ställde i senaste numret av AdAge frågan ”What’s Love Got to Do With It?”, och syftade på att ”kärlek” kommit att bli en allt vanligare ingrediens i varumärkesstrategier.

Svaret på hans fråga är förstås: Väldigt mycket.

Som jag skrev i inlägget Lovemarks och business-to-business innebär kärleken till ett varumärke bl.a. att kunderna blir mer lojala, mer överseende med eventuella brister och misstag, samt att de rekommenderar varumärket såväl oftare som mer entusiastiskt.

I sin krönika gör Al också en underbar liknelse mellan att bli förälskad i en annan människa och kärleken till ett varumärke. Jag har tagit mig friheten att översätta den och korta ner den en aning.

Anta att en ung person blir förälskad och gifter sig. Anta sedan att samma person nästkommande år möter någon som ser bättre ut, är rikare och roligare att umgås med. Bingo! Hon byter ut genast ut sin äkta hälft.

Eller inte. Det som är överraskande är inte att ungefär hälften av alla äktenskap spricker. Det överraskande är att ungefär hälften av äktenskapen inte leder till skilsmässa.

Att bli förälskad i en person är en emotion vars konsekvenser kan hålla i åratal. Dessutom brukar inte människor bli förälskade en andra gång utan att först ha slutat älska den första kärleken.

Att bli förälskad i ett varumärke har liknande konsekvenser. Bara för att man råkar upptäcka ett ”bättre” varumärke innebär det inte per automatik att man är beredd att byta. Pepsi kanske smakar bättre än Coke, med de flesta har en gång blivit förälskade i Coke och har inte som avsikt att lämna varumärket.

Människor har i alla tider blivit förälskade i varumärken. Se bara på Volkswagens historia. Det var den första småbilen. Folk blev bokstavligen kära i den. Disney gjorde t.o.m. en film om den: Herbie, the Love Bug.

Och så har vi McDonald’s. Den första hamburgarrestaurangen. ”I’m lovin’ it” funkar för McDonald’s, men skulle sannolikt inte fungera för Burger King. Att det är så, hävdar Al Ries, beror dock inte på att kärlek är en kraftfull marknadsföringsstrategi, utan helt enkelt på vilket varumärke kunderna kände till först.

Här håller jag inte med.

Jag menar att det beror på vilket varumärke kunderna älskade först. Det fanns t.ex. många andra persondatorer före Apple, liksom det fanns många mobiltelefoner före iPhone, men ingen annan lyckades samla en stor skara så hängivna anhängare. Och trots att Ford var den första serietillverkade bilen, är väl knappast Ford ett bilmärke som älskas. Det finns så klart fler exempel. Kevin Roberts, som myntade begreppet lovemarks, presenterar en lång lista på varumärken som älskas (du hittar den här). Långt ifrån alla var först i sin kategori.

Därefter är Al och jag överens igen. För visst är det så att om man är riktigt förälskad i en annan person blockeras intresset för att hitta någon annan att älska. Det samma gäller varumärken. Har man väl blivit förälskad i ett varumärke blockeras intresset för att hitta ett annat varumärke i samma kategori. Man upphör helt enkelt med att jämföra det varumärke man älskar med konkurrerande varumärken.

Därför är det viktigt för marknadsförare att inte missrikta sina budskap. Om du inte är det ledande varumärket kommer det mesta du säger att ignoreras. Kunden tänker helt enkelt: Jag är ju redan förälskad i ett varumärke, och det är inte i ditt. Men ge inte upp. Ungefär hälften av alla äktenskap spricker. Om du visar respekt för den du uppvaktar, om du är lyhörd för kundens önskemål och om du har tålamod, kan det mycket väl bli du som får dejta när det väl blir dags.

Och om du är det ledande varumärket skall du se till att odla kärleken, inte ta den för given. Glöm inte att de som älskar dig gör det för att du är den du är. Få inte för dig att marknadsföringskriget är ett reklamkrig. Det handlar inte om finurliga budskap, det handlar om relationer; att oavbrutet odla kundernas övertygelse om att det är med ditt varumärke de vill dela sin framtid.

Kärlek som ingrediens i varumärkesstrategier handlar nämligen inte om vem som har de bästa annonserna. Det handlar om något betydligt enklare. Och svårare.

Det handlar, enligt mig, om att bli älskad först.

_

Vilka av följande varumärken anser du är älskade?

 Loading ...

(Läs även mitt inlägg på Pyramids B2B-blogg: Lovemarks and B2B branding.)

I dagens Resumé kungörs 2008 års bästa reklambyrå: Crispin Porter + Bogusky (CP+B).

Som (f.d.) kreatör och kommunikatör är det hur enkelt som helst att beundra dem. Som marknadsförare och varumärkesutvecklare kan det ibland vara litet svårare.

Bra reklam handlar ju om att positionera ett varumärke (vad människor tänker och känner) samt att trigga beteenden som annars inte funnits (vad människor gör; t.ex. att fler köper en viss vara eller tjänst). För att lyckas, måste reklamen uppnå två slags effekter: uppmärksamhetseffekt och förändringseffekt. Uppmärksamhetseffekten har inget egenvärde – trots att det är den som oftast hyllas och belönas – men är nödvändig för att uppnå förändringseffekt. Och förändring är alltså en fråga om dels kunskap, attityd och känslor, dels beteende.

Här är ett av CP+B:s bästa reklamjobb, enligt mig. Att det är fantastiskt bra kommunikation (och underhållning) råder det inget tvivel om. Resultatet är heller inget att skämmas för. Men vad tycker du om positioneringen? Är den särskiljande, tillgänglig och trovärdig? Låt mig få veta, är du snäll.