Tag Archives: YouTube

Sveriges mest gillade och respekterade varumärken (mars 2010)

Brand_tattoo_APL

Idag har jag nöjet att presentera de två första listorna över Sveriges mest gillade och Sveriges mest respekterade varumärken – listor som jag hoppas få anledning att återkomma till med någorlunda jämna mellanrum:

SVERIGES MEST GILLADE VARUMÄRKEN (mars 2010):

GILLADE_VM_MAR2010

_
SVERIGES MEST RESPEKTERADE VARUMÄRKEN (mars 2010):

RESPEKT_VM_MAR2010

_
Listorna är baserade på data från webbsajten brand-o-meter, där besökare ges möjlighet att bedöma ett stort antal varumärken på den svenska marknaden. Bedömningen sker på tre sätt:

  1. I vilken grad ett varumärke gillas: ”Sätt betyg”.
  2. Hur väl ett varumärke står sig jämfört med andra: ”Duellera”.
  3. Spontana associationer till ett varumärke: ”Tagga”.

Samtliga tre bedömningar handlar således om vad människor vet, tycker och tänker om olika varumärken, eller det som på varumärkesjargong heter Brand Image. Brand-o-meter ger m.a.o. inte svar på varumärkets styrka – alltså i vilken grad ett visst varumärke de facto attraherar till köp, s.k. volympremie, och/eller motiverar ett högre pris, s.k. prispremie.

Att ett varumärke är känt, omtyckt och respekterat är nämligen inte per automatik detsamma som att det är starkt. Kännedom är ingen garanti för att människor vill köpa, tänk Saab, och långt ifrån alla positiva associationer till ett varumärke driver volym- och/eller prispremie. Jag har t.ex. många och positiva associationer till Virgin Atlantic, men jag har aldrig flugit med dem eller ens övervägt att göra det.

För att avgöra exakt vilka associationer till ett varumärke som faktiskt leder till att människor köper och är beredda att acceptera ett högre pris krävs m.a.o. en helt annan form av analys – läs Du har ingen aning om varför dina kunder köper.

Trots det anser jag att brand-o-meter erbjuder mycket intressanta fingervisningar om ett varumärkes allmänna popularitet i Sverige, men också om ett varumärke lyckats bli sammankopplat med särskiljande associationer eller inte.

De varumärken som får höga poäng i ”Sätt betyg” bör nämligen kunna anses ha någon form av generell, positiv, emotionell attraktionskraft – de är gillade. Och de varumärken som klarar sig bäst i ”Duellera” bör kunna anses ha någon form av generell, positiv kvalitets- och/eller prestandaimage – de är respekterade.

Den tredje möjligheten att bedöma varumärken, alltså genom att ”Tagga” dem, anger som sagt om ett visst varumärke lyckats skapa särskiljande associationer kopplade till varumärket eller om det huvudsakligen associeras till sin egen (produkt)kategori. (Men det går inte att utläsa om de eventuella särskiljande associationerna faktiskt driver volym- och/eller prispremie.)

Vad ett varumärke associeras med presenteras som ett s.k. taggmoln, vilket du kan se ett exempel på längre upp i högerspalten. Varje gång du fr.o.m. idag besöker The Brand-Man, eller klickar dig vidare på bloggen, genereras ett nytt slumpmässigt valt varumärke från brand-o-meters databas. (Du kan också slumpa fram ett nytt varumärke genom att klicka på ”Nästa varumärke”.)

Om, och i så fall hur, de taggade associationerna kan kopplas till gillade och/eller respekterade varumärken får jag lov att återkomma till.

Du kan själv bidra till att göra brand-o-meter ännu vassare genom att att besöka sajten och bedöma varumärken, men också genom att sprida ordet om sajtens existens.

Gör det. Det är dessutom rätt så kul.

Brand-o-meter drivs av Carl Magnus Swahn och Joel Lundberg. Sedan augusti 2009 har ca 3000 unika besökare bedömt ca 400 varumärken. Rankingen för ”Sätt betyg”, alltså Sveriges mest gillade varumärken, baseras på en viktad rating, medan rankingen för ”Duellera”, alltså Sveriges mest respekterade varumärken, baseras på en ELO-rating. Brand-o-meter är inte en vetenskaplig varumärkesmätning eller -analys.

_

Relaterat:

small twitter_logo Om du vill kan du utbyta tankar och idéer med Micco på Twitter

Lägesrapport från cyberrymden

Se filmen. Läs sedan Morgondagens varumärken byggs inte med gårdagens metoder och Ett företags manifest inom sociala medier. Avsluta med 3 models that will guide your brand into the social media landscape.

Vill du därefter veta ännu mer om sociala medier för företag och organisationer, beställ boken “Marknadsföring och kommunikation i Sociala Medier“.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Klicka här om du vill snacka med mig på Twitter

Lista på företag som deltar i sociala medier

Tillägg den 29 september 2009: Peter Kim har sammanställt en wiki som i dagsläget innehåller nästan 1.500 företags närvaro i sociala medier. Det är en bra lista på case, som dessutom verkar uppdateras och kompletteras någorlunda regelbundet. Du hittar den här (notera att wikin består av tre separata listor, om ca 500 länkar i varje).

Tillägg den 10 mars 2010: Besök också sajten 365 Social Media Cases, som under 365 dagar publicerar 365 fallstudier inom sociala medier – lyckade såväl som misslyckade.
_

En Google-sökning på marknadsföring i sociala medier (utan citationstecken) ger ca 150 000 träffar. Det är tveklöst ett hett ämne. Och själv skrev jag ett inlägg om det för några månader sedan. Men var finns alla bra exempel? Vilka företag marknadsför sig i sociala medier – och vad gör de där?

Med hjälp av Joakim Jardenberg, Daniel Nüüd och Erik ForsbergMindpark (där det finns många kloka inlägg i ämnet) har jag försökt att hitta bra listor över företag som deltar i sociala medier. Känner du till fler än de som presenteras nedan (helst med fokus på svenska eller nordiska företag) får du gärna dela med dig genom att kommentera det här inlägget.

Jag kan inte validera kvaliteten på exemplen nedan, men jag är tämligen övertygad om att en länkodyssé kommer att vara både inspirerande och lärorik.

_
1. Större internationella företag:

Den första listan har jag hämtat från Peter Kim och kortat ner för att göra den mer relevant för oss i Sverige (den kompletta innehåller 324 företag och finns här):

_
2. Svenska företag som Twittrar:
Den andra listan finns på Henriks blogg och sammanställer svenska företag på Twitter. Du hittar den här.

_
3. Svenska företag i sociala medier (ett frö):
Avslutningsvis är den tredje listan ett frö till en sammanställning på svenskrelaterade företags deltagande i sociala medier. Jag vet att det finns många fler exempel (några av dem finns i listorna ovan). Därför uppmanar jag dig att dels komplettera i en kommentar, dels att vidarebefordra listorna eller länken till det här inlägget till alla som du tror kan bidra.

Och vill du ta på dig rollen att en gång för alla göra en komplett sammanställning, och därefter underhålla listan, tala om det. Jag saknar både kompetensen och tiden för att göra det. Men jag vet att många människor i beslutsfattande positioner skulle uppskatta möjligheten att få tal del av hur andra gör.

Alltså, här är fröet till listan över svenska (eller svenskrelaterade) företag som deltar i sociala medier:

_
Tillägg den 8 maj, 2009: Per Torberger mejlade mig en länk till Vitrues “100 top social brands“. IKEA ligger på plats 71 och är det enda svenska varumärket på listan. Överst hittar vi iPhone, följt av CNN, Apple, Disney och Xbox.

_

Relaterade inlägg; Pers Värld: Så marknadsför du via sociala medier, Robin Good: Social Media Marketing – A Beginner’s Guide, Mindpark: Vad innebär egentligen sociala medier? 13 frågor och svar, Mindpark: Vilka skriker högst? De starkaste marknadsföringskanalerna på nätet, Online Marketing Blog: 25 Must Read Social Marketing Tips, Reklam 2.0: Reklam 2.0 och sociala medier, The Brand-Man: Marknadsföring i sociala medier. Besök också Niclas Strandh digitalPR och bloggen Sociala medier. Tipsa gärna om fler bra källor!

Pirater sökte demokrati

När sjömän för mer än 300 år sedan tog språnget och blev pirater, drevs de inte bara av drömmen om rikedom – de kände sig bokstavligt talat piskade till det. Förhållandena i flottan och på handelsskeppen var så brutala att många flydde till piratskeppen, där det rådde mer demokratiska villkor.

Citatet kommer från Illustrerad Vetenskap, nr 18 2008. Vilka eventuella paralleller det finns till dagens nätpirater och deras demokratiambitioner överlåter jag till dig att avgöra.

pirater_solnedgang1
Däremot vill jag hävda att orsaken till att människor faktiskt väljer att fildela, i stället för att på laglig väg köpa skivor och filmer, är en form av myteri. Men inte gentemot upphovsmännen, utan mot film- och musikindustrins föråldrade hållning till hur deras produkter skall spridas och vad de skall kosta.

Det, i kombination men en ännu mer föråldrad upphovsrättslag som används mer för att skydda industrierna än upphovsmännen, gör att vanliga hederliga människor väljer att betrakta fildelning som en, i värsta fall, mindre förseelse i paritet med att gå mot röd gubbe.

Vi konsumerar musik och film som aldrig förr. Och den lagliga försäljningen av musik ökar för varje år, samtidigt som musikindustrin krymper. Den stora knäckfrågan handlar alltså om att säkra de stora bolagens intäktsflöden, inte om artisternas royaltyer.

Och vad är nästa steg? I Finland måste t.ex. taxichaufförer betala royalty om de spelar musik i bilen för betalande passagerare.

Det finns trots allt många exempel på lönsam affärsverksamhet baserad på gratis delning. Google gör det möjligt att hitta det du söker. På YouTube kan du dela med dig av din kreativitet. På Facebook delar du med dig av ditt liv. På Second Life delar du med dig av dina drömmar. På Wikipedia av dina kunskaper. Och på eBay av dina ägodelar.

Att musik- och filmindustrin inte bättre tagit tillvara på vår törst efter verklighetsflykt ser jag som en stor, affärsmässig tabbe – en tabbe som den som törstar efter upplevelser inte borde straffas för.

Demokrati betyder bokstavligen folkstyre. Kanske är fildelning, när allt kommer omkring, ändå en fråga om demokrati?

_

Relaterade inlägg: Delning blir en mångmiljardindustri | Missnöjda kunder kan inte lagstiftas bort

Delning blir en mångmiljardindustri

Att dela varor, tjänster, idéer och alster kommer att bli en gigantisk industri. Det hävdrar Kevin Roberts, koncernchef på en av världens största reklambyråkedjor Saatchi & Saatchi. I ett blogginlägg förklarar han varför delning i alla dess former är en tilltalande idé, inte bara ur ett konsumentperspektiv utan också som affärsmodell (fritt översatt):

Alla i vår kreativa värld känner förmodligen någon form av sympati för musik- och filmindustrins kamp mot piratkopiering och fildelning. Begäret efter GRATIS på Internet är en enorm utmaning för alla som producerar digital underhållning.

Dessa torrents – med filmer, tv-program, musik och programvara som skickas från dator till dator – kan sammanfattas med ett ord som kommer att få en fantastisk inverkan på vår framtid: Dela.

I en värld där vår miljö är hotad och där kapital är svårare att hitta än en VD på lunchrast, är möjligheten att dela – och att skapa produkter som uppmuntrar till det – en ny domän för innovatörer. Det finns redan några lyckade exempel, Zipcar i USA är ett av dem. Zipcars idé – ”Car Sharing, an alternative to car rental and car ownership” – är nämligen att förse människor utan bil med en bil under en begränsad tidsperiod. Men deras syfte är större än så: Att bidra till ett enklare och mer ansvarsfullt storstadsliv. Behöver du hämta mamma på flygplatsen? Zipcar erbjuder dig en fantastisk möjlighet att kunna göra det du behöver göra.

zipcar1

Internet är en virtuell dela-med-sig-maskin. På YouTube kan du dela med dig av din kreativitet. På Facebook delar du med dig av ditt liv. På Second Life delar du med dig av dina drömmar. På Wikipedia av dina kunskaper. Och på eBay av dina ägodelar.

Det handlar om att dela mig sig och få något av värde tillbaka. Och det betyder inte att nöja sig med mindre, utan att få något som är bättre. En effektiv gräsklippare för alla på gatan. En komplett uppsättning kvalitativa verktyg för alla i hyreshuset. Om möjligheten är tillräckligt intressant, kommer människor också att anpassa sig.

För det krävs nämligen en viss portion anpassning. Alla som har försökt lära små barn att dela, och dela med sig, vet att det inte är något som vi människor gör naturligt. Det är en förmåga som föds ur empati. Vi lär oss den förmågan i takt med att vi lär oss att leka och arbeta tillsammans, och att göra kompromisser som gynnar alla. Att dela skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet. Vem vill stå utanför?

Jag tror att skapandet av sådant som kan delas kommer att bli en mångmiljardindustri, samtidigt som vi försöker skapa en bättre värld att leva i.

Så varför inte börja med att dela den här tanken med en vän?

(Och apropå att dela: IKEA Frankrike har lanserat en bilpool. Idén är att kunderna skall dela bil mellan varuhusen och hemmen. Syftet, enligt den franska webbsajten, är att bidra till minskad klimatpåverkan. Läs om den uppmärksammade lanseringen här.)

_

Relaterat inlägg: Missnöjda kunder kan inte lagstiftas bort

Varumärket Sverige som konkurrensmedel.

Gästinlägg av Olle Wästberg

Många reagerar på att Sverige ska ses som ett varumärke. Nyligen kom en vän fram till mig och sa: “Det där du snackar om med Sverige som varumärke… Jag kan kanske, i en speciell situation, tänka mig att riskera livet för mitt fosterland. Men inte för ett varumärke”.

Sant. Men ett land är inte bara en historia, ett territorium. Det är också ett varumärke.

sveriges_flaggaVarje dag tas miljontals kommersiella beslut som inbegriper styrkan i det svenska varumärket:

  • Kan det där svenska företaget leverera?
  • Håller de kontrakt?
  • Måste vi muta?
  • Talar de engelska?
  • Är kvaliteten OK?

Men många av dessa frågor behöver aldrig ställas. Det svenska varumärkets styrka besvarar dem; de finns inbäddade. Och därmed kan tid och säljargument ägnas åt annat.

Också på det politiska området har Sverige ett rykte – ett varumärke – som blir en bas för landets sätt att argumentera. Det ger oss större kraft och möjlighet till framgång.

Sverige behöver vara välkänt och ha ett bra rykte. Vi vet alla, som individer, att även om vi kan vara nyfikna på det okända, så omfattar vi inte en obekant människa, en ny produkt eller företeelse med förtroende förrän vi har fått kunskap. Vi har sällan förtroende för det okända.

Och visst är Sverige mer välkänt än vi förtjänar, med ett litet språk och en liten befolkning. Men det är tydligt hur avståndet minskar kunskaperna. I de växande ekonomierna i Asien är vi tämligen okända.

Sverige tillhör inte de länder som lägger ner särskilt mycket krut på att bli uppmärksammade utomlands. Rader av stater gör nu storsatsningar på att öka kännedom, relationer och förbättra attityder. Motiven är att den ekonomiska konkurrensen hårdnar, att mediekonkurrensen gör det allt svårare att komma fram och att Europas länder har insett kontinentens demografiska svaghet och nu konkurrerar om talangfylld arbetskraft.

Den ekonomiska krisen har inte gjort vare sig satsningarna eller behoven mindre, tvärt om. Det är nu grunden läggs för vilka nationer som ska kunna komma fram när ekonomin vänder.

Att försöka nå ut med ett budskap om Sverige till jordens drygt sex miljarder människor är naturligtvis en omöjlig uppgift. Det handlar om fokus och koncentration för att få någon sorts genomslag.

För Svenska institutet (SI) innebär det att vi prioriterar en relativt ung, relativt välutbildad, progressiv och öppen målgrupp. Helt enkelt människor som är mottagliga för svenska budskap. Vi har dessutom valt ut fyra områden som vi fokuserar på:

  1. Det hållbara samhället.
  2. Ny kreativitet – populärkultur och banbrytande upplevelseindustri.
  3. Öppenhet – jämställdhet, yttrandefrihet och tolerans.
  4. Gränslös utveckling – teknologi, kultur och vetenskap.

SI har genomfört en geografisk prioritering. I 12 världsstäder gör vi extra satsningar, ser till att vi har hög närvaro från Sverige: Berlin, London, Los Angeles, Moskva, Mumbai, New York, Paris (där SI har en avdelning, L’Institute Suedois à Paris), Peking, São Paulo, Shanghai, Tokyo och Washington DC.

Dessutom handlar det om medier. Ska man nå en global målgrupp finns egentligen bara globala medier. Sveriges officiella webbsajt, sweden.se, kommer i höst också på kinesiska. Vi finns på Flickr, Facebook, YouTube, Second Life och andra ställen.

Sverige måste ”be omnipresent”.

Olle Wästberg har arbetat som generaldirektör för Svenska institutet, varit riksdagsledamot, statssekreterare, chefredaktör för Expressen, styrelseordförande i Sveriges Radio samt svensk generalkonsul i New York.

Absolut är Sveriges starkaste varumärke

Och Pixar är det bästa varumärket i världen. Åtminstone om man får tro Brand Tags.

Brand Tags är ursprungligen en webbsajt där besökarna kan ange den första associationen som dyker upp i huvudet när de ser en logotyp. Resultatet av alla besökares associationer presenteras som ett taggmoln (se tidigare inlägg).

Men på webbsajten finns numera också funktionen Battle Mode, där två slumpvis valda varumärken ställs mot varandra. Besökaren väljer helt enkelt vilket av de två hon eller han upplever som starkast eller bäst. Resultatet är en lista baserat på hur ofta ett varumärke vunnit en duell.

Här följer världens 10 starkaste varumärken, enligt Brand Tags (den 11 mars, 2009):

  1. wall-e-with-pixar-lampPixar (84,6% segrar)
  2. Google (84,3%)
  3. Adidas (83,6%)
  4. Apple (83,3%)
  5. Lego (81,1%)
  6. Coca-Cola (81,0%)
  7. Nike (80,9%)
  8. BMW (80.7%)
  9. YouTube (79.9%)
  10. Ferrari (79.8%)

Listan omfattar per dags dato sammanlagt 871 varumärken. De fem bästa svenskrelaterade är: Absolut på 45:e plats (75%), IKEA på 83:e plats (69%), Saab som 92:a (68%), Volvo på 114:e plats (66%) och Sony Ericsson som 133:a (64%). (Intressant att notera är att den finska varumärkesgiganten Nokia ligger på en mycket blygsam 94:e plats, två placeringar efter Saab.)

Det finns naturligtvis ingen vetenskap bakom siffrorna. Enligt upphovsmannen Noah Brier skall Brand Tags betraktas som ett experiment i varumärkesperception, inget annat.

Men trots det, visst är det en intressant och tänkvärd lista?

_
(Läs även Hanna Dunérs krönika i SvD Absolut gör en Svenska Spel
. Och om Absoluts
Recognize the Moment-kampanj på Resumé.se.)

Marknadsföring i sociala medier

Framgångsrik marknadsföring består, i sin mest förenklade form, av tre steg som upprepas för all framtid: Lyssna – Förändra – Berätta – Lyssna – Förändra – Berätta – Lyssna – Förändra.., osv. Det här är vare sig raketvetenskap eller något nytt. Kloka marknadsförare har i alla tider insett vikten av att veta vad deras kunder tycker, tänker och önskar, så att de bäst kan anpassa sina erbjudanden därefter.

Sett ur det perspektivet är de sociala medierna perfekta redskap för framgångsrik marknadsföring. Och det är precis så du skall se dem; företeelsen är lika gammal som människan men redskapen är nya och bättre än någonsin.

Sociala medier är nämligen den gamla, hederliga djungeltelegrafen i modern tappning. Och det är alltså den moderna tappningen som är hela poängen.

Vad är sociala medier?
På svenska Wikipedia kan du läsa följande definition:

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och skapande av media.

På engelska Wikipedia definieras Social Media så här:

Social media are primarily Internet- and mobile-based tools for sharing and discussing information among human beings. The term most often refers to activities that integrate technology, telecommunications and social interaction, and the construction of words, pictures, videos and audio.

Sociala medier är m.a.o. alla former av tanke- och åsiktsutbyte med hjälp av tillgänglig teknologi. Några exempel är forum, bloggar, wikis, poddsändningar, bilder och video. Men även epost, chat och IP-telefoni är sociala medier.

Några av de största Internet-applikationerna just nu är Google Groups, Wikipedia, MySpace, Facebook, Last.fm, LinkedIn, YouTube, Flickr, Twitter och Jaiku.

Och vad är poängen?
De sociala medierna erbjuder helt nya möjligheter för dig att ta del av åsikter, trender och synpunkter. Men framför allt kan du också aktivt delta i diskussioner som berör ditt varumärke eller den idé eller nytta varumärket står för.

Betänk att de flesta av dina kunder och prospects redan använder sociala medier för en mängd andra saker, som t.ex. att läsa ett blogginlägg om den största dagen i marknadsföringens historia, hålla koll på affärsbekanta på LinkedIn eller söka information om Bluetooth på Wikipedia. Och där dina kunder finns, där borde också ditt varumärke finnas. Men det handlar inte om att sprida traditionella reklambudskap eller webbannonsering. Det handlar om att finnas till hands, dela med sig av information och kunskap samt att driva frågeställningar och debatt.

Hela vitsen är alltså att din marknadskommunikation skall förvandlas till marknadskonversation. Visst kommer innehållet i dina budskap fortfarande att vara viktigt, men eftersom allt mer innehåll kan hämtas från annat håll, alltså från källor som du själv inte kan påverka i någon större utsträckning, blir närvaron i det allmänna sorlet kring trender, brister, skvaller och framtidsvisioner inom din bransch sakta men säkert minst lika viktig som att synas i de industriella medierna (eller traditionella medierna, som de traditionellt kallas).

Filmen nedan är producerad av CommonCraft och presenterar, på ett lika underhållande som förenklat sätt, poängen med de sociala medierna.

Vad är de sociala mediernas “do’s and dont’s”?
Det första du ska ha i åtanke är att det i en konversation per definition inte finns någon målgrupp. Det finns heller ingen marknad. En konversation sker på parternas lika villkor och fortgår så långe de känner att de får ett utbyte av konversationen. Utbytet är oftast någon form av underhållning, utbildning och/eller belöning som känns relevant och motiverande.

Det handlar alltså inte om att köpa annonsplats på populära webbsajter. Det handlar heller inte om att spamma människor, kopiera in länkar till din webbsajt på diskussionsforum och i bloggkommentarer, eller om att envist och ihärdigt enbart argumentera för din produkts förträfflighet.

I de sociala medierna är du inte en säljare – inte ens en marknadsförare. Du är en deltagare i ett samtal och ditt syfte är först och främst att förstå hur dina kunder tänker och tycker. Och när du konverserar, kom ihåg att konversation är att samtala, inte att meddela. Det är att lyssna, inte att undersöka. Och att vara uppmärksam, inte att skapa uppmärksamhet.

(Läs även The Cluetrain Manifesto i vilken premisserna för marknadsföring i de sociala medierna listas i 95 korta teser.)

Vad är konsekvensen för varumärket?
Ska du lyckas med marknadsföring i de sociala medierna måste ditt varumärke förvandlas till (eller representeras av) något som är levande. Varumärket måste ha en tydlig och konsekvent personlighet. Det måste ha ett handlingsmönster som kan kännas igen. Det måste vara öppet för flödet av olika tankar och åsikter som det möter i sina konversationer.

I ett white paper, författat av Steve Hayden m.fl. (mannen bakom bl.a. Apple’s “1984″), listas följande kriterier på ett levande varumärke i de sociala medierna:

  1. Real. Conversational marketing is carried out by human beings, writing and speaking in their own voices, for themselves – not just for their employers.
  2. Constant. Conversational marketings heartbeat is the human one, not some media schedule. Brands need to work incessantly to be understood within the context of the market conversation and to earn and keep the respect of their conversational partners.
  3. Genuinely interested. Intellectual engagement can’t be faked – at least not for long. Current interest is what keeps conversations going, and it’s the key to sustained brand presence.
  4. Intent on learning. Every participant who stays with the conversation learns. Humans are distinguished by their unlimited capacity to learn. This should be no less true of brands than it is of individuals.
  5. Humble. The term “branding” was born in the cattle industry and borrowed by advertising and mass media at the height of the Industrial Age. In those days the power to inform was concentrated in the hands of a few giant companies. Now it’s in everybody’s hands.
  6. Attentive. In the old days, brands wanted everybody else to pay attention to them. Now brands need to pay attention to everybody else.
  7. Personal. No individual outsources their conversation or their education. This is no less true of brands than of people. Because brands today are people. Smart brands reward individual employees for engaging in market converstions.

Hur stor är potentialen?
I en undersökning genomförd av Score Networks och publicerad i AdAge, april 2007, redovisas andelen amerikaner som regelbundet besöker en social nätverksplats på Internet. Jag har ingen aning om siffrorna återspeglar beteendet i Sverige, men jag har heller inga skäl att anta motsatsen. Notera att den klart största andelen besökare inom en viss åldersgrupp inte återfinns bland de yngre, utan bland de som är mellan 35 och 54 år (38,5%).

social_network_visitors

I samma publikation redovisas en undersökning genomförd av Henley Center Headlight Vision. Den avslöjar amerikanernas syn på den effekt teknologin har på deras sociala liv.

effect_of_social_technology

Lägg märke till att rekommendationer på ny teknologi kommer så högt upp som på fjärde plats. Företag och varumärken som vet hur de skall delta i dessa konversationer kommer med stor sannolikhet att få ett betydande försprång.

I publikationen redovisas också att andelen regelbundna bloggbesökare ökade med 164%, jämfört med året innan. Och i en undersökning genomförd av KnowledgeStorm (Emerging Media Series, 2007), i syfte att kartlägga hur de sociala medierna påverkar affärer inom business-to-business, svarade 80% av de tillfrågade att de någon gång läser bloggar, och mer än hälften att de besöker minst en blogg i veckan. Merparten av de som regelbundet besöker bloggar ansåg dessutom att informationen i s.k. expertbloggar (alltså bloggar som fokuserar på en specifik bransch, produktkategori eller affärsrelaterad fråga) är mer trovärdig än informationen förmedlad i traditionella mediekanaler. Samma undersökning visar också att online video ses som det mest inflytelserika mediet (57%) vad gäller upphandling av teknologiska produkter och tjänster.

Summa summarum: Det finns en mycket stor potential i de sociala medierna. Men för att lyckas krävs marknadsförare som begriper och kan tillämpa de spelregler som gäller.

Content is King. Conversation is King Kong.

_

Relaterat: Varumärkets nya roll i sociala medier | Lista på företag som deltar i sociala medier | 365 Social Media Cases