Hem

Micco Grönholm om varumärken & marknadsföring

Var i hjärnan skapas varumärken?

Under de senaste tio åren har forskarnas förmåga att kartlägga hjärnans aktivitet förbättrats markant. Med hjälp av bl.a. fMRI (funktionell magnetisk resonanstomografi) och MEG (magnetencefalografi) kan de i realtid se vilka delar av hjärnan som arbetar vid olika sorters stimuli.

Det har lett till en mindre revolution inom det som kallas neurovetenskap. Allt fler forskare presenterar allt oftare nya rön som avslöjar hur människan fungerar. Inom marknadsföring har det t.o.m. uppstått en ny gren, neuromarketing. Företrädarna för neuromarknadsföring hävdar att de vetenskapliga rönen kan användas för att skapa starkare varumärken och mer lönsam marknadskommunikation. Det är naturligtvis rent nonsens. Skulle det vara så enkelt, skulle åtminstone jag redan vara arbetslös.

Därför vill jag, innan vi går vidare, understryka att neurovetenskap fortfarande är en ung vetenskap och därmed en osäker sådan. Det vi tror oss veta idag kan m.a.o. visa sig vara fel i morgon. Ha alltså i åtanke att det här inlägget enbart presenterar teser och spekulationer, inte absoluta sanningar.

Hjärnan består av ca 100 miljarder neuroner, alltså hjärnceller. Varje neuron i hjärnan är sammankopplad med en eller flera andra neuroner. När en av dessa neuroner aktiveras – t.ex. genom ett synintryck – startas en kedjereaktion i hjärnans nätverk. Dessa kedjereaktioner avgör hur informationen bearbetas och lagras, och sammantaget utgör alla kopplingar grunden för människans mycket komplexa natur och beteende.

Ett viktigt framsteg inom neurovetenskapen är förståelsen för hur dessa nätverk skapas. Eric Kandel, som år 2000 fick Nobelpriset i medicin, har bl.a. visat att långtidsminnet, till skillnad från korttidsminnet, skapas genom en proteinsyntes och genom strukturella förändringar i hjärnan. Det innebär att hjärnan, genom upprepad stimuli, förändrar sina kopplingar – den lär sig (1).

Det borde rimligtvis även gälla reklambudskap, slogans och varumärkesassociationer. I så fall innebär det att antalet kopplingar i hjärnan blir fler i takt med att varumärket blir mer bekant för oss. Och ju fler kopplingarna blir desto starkare och mer mångsidiga blir associationerna till varumärket. Genom upprepad stimuli kan m.a.o. varumärket bokstavligen etsas in i hjärnan – det ”hårdkodas”. (Se också ”Hjärnan gillar slogans”.)

Därför, menar neurovetenskapsmännen Giep Franzen och Margaret Bouwman, att den bästa varumärkeskommunikationen stimulerar ett flertal olika centra i hjärnan samtidigt. I deras bok, The mental world of brands: mind, memory, and brand success, hävdar de bl.a. att samtidig stimulans av olika neuroner starkt bidrar till hårdkodning av ett varumärke:

What fires together, wires together.

De hävdar också att emotionella stimuli alltid dominerar över rationella stimuli (2). (Jag kan f.ö. varmt rekommendera boken, eftersom den ger en mycket balanserad och realistisk syn på neurovetenskapens roll inom marknadsföring.)

Deras tes verkar få stöd i en amerikansk studie, genomförd år 2002 på University of Los Angeles. Studien antyder nämligen att ett varumärkes nätverk huvudsakligen skapas i den högra hjärnhalvan, alltså den halva som står för omedvetna förmågor som intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslosamhet, orienteringsförmåga, formkänsla, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Dessutom visar studien att även varumärkesord – i motsats till alla andra ord – huvudsakligen genererar aktivitet i den högra hjärnhalvan (3). Språkförmågan, liksom bl.a. medvetande, matematik, logik och analysförmåga, finns normalt i den vänstra hjärnhalvan.

Att varumärkesassociationer skapas i den högra hjärnhalvan bekräftas också av en studie genomförd på London Business School. Den visar nämligen att valet mellan olika varumärken inte sker i den rationella och logiska vänstra hjärnhalvan utan huvudsakligen i den högra, närmare bestämt i ett område som kallas parietal cortex (vid Parietal lobe i bilden t.v.) (4).

Parietal cortex kallas ibland, p.g.a. sin placering, för medvetandets knutpunkt. Men exakt vilken funktion det här området har vet vi inte med säkerhet. Vad vi vet är att det hanterar signaler från en mängd olika sorters processer – bl.a. syn, hörsel, språk, självuppfattning och motorik. Nu hoppas forskarna kunna bevisa att det är i det här området varumärkesvärden skapas.

Men varumärkesassociationer kan mycket väl styras från helt andra centra. Det enda vi med tämligen god säkerhet vet är att starka varumärken stimulerar betydligt fler centra i hjärnan än svaga eller okända varumärken. Kanhända hänger det samman med att den högra hjärnhalvan arbetar med många olika processer samtidigt medan den vänstra arbetar sekventiellt.

En studie publicerad av Radiological Society of North America (RSNA) antyder nämligen att välkända varumärken skapar betydande aktivitet i de delar av hjärnan som hanterar positiva känslor och självbelöning, medan okända varumärken huvudsakligen hanteras av mer analytiska och kritiska delar av hjärnan (5). Den här studien stöder alltså tesen att kända varumärken inte betraktas som ord av hjärnan, till skillnad från okända varumärken som bl.a. bearbetas av språkcentrat.

Skulle samtliga dessa studier visa sig klara framtida prövning kan vi konstatera att det krävs tid och konsekventa budskap för att ett varumärke skall etsas in – ”hårdkodas” – i hjärnan.

Men också att det inte är de logiska, rationella argumenten som får varumärken att fastna i våra hjärnor, utan de som stimulerar våra känslor, vår kreativitet och musikalitet.

Det tycker jag tål att tänkas på.

Källor:
(1) Larry Squire and Eric Kandel. Memory: From Mind to Molecules. Scientific American Library, N.Y. 1999.
(2) Giep Franzen & Margaret Bouwman. The mental world of brands: mind, memory, and brand success. World Advertising Research Centre. 2001.
(3) Possidonia Gontijo, Janice Rayman, Shi Zhang & Eran Zaidel. How Brand Names are Special: Brands, Words and Hemispheres. Psychology Department, Anderson School of Management University of Los Angeles, California. 2002
(4) Tim Ambler, John Stins, Sven Braeutigam, Steven Rose & Stephen Swithenby. Salience and Choice: Neural correlates of shopping decisions. London Business School. Centre for Marketing Working Paper No. 01-902. April 2002
(5) Cristine Born, Stefan O. Schoenberg, Maximilian F. Reiser, Thomas M. Meindl & Ernst Poeppel. MRI shows brains respond better to name brands. RSNA News, November 2006.

Kommentarer

5 svar till ”Var i hjärnan skapas varumärken?”

  1. Profilbild för Kristoffer
    Kristoffer

    Mycket intressant. Och skönt att få bekräftat att det är väldigt ’brainy’ att syssla med varumärken och dess positionering.

  2. Profilbild för Niklas Persson

    Bra inlägg, detta med känslornas betydelse tål att upprepas om och om igen. En aspekt av detta är att många företag tycker det är svårt att konkret förstå och mäta känslornas betydelse, vilket gör att deras varumärkesanalys (oavsett om det är fokusgrupper eller tracking) ofta fokuserar enbart på rationella aspekter som kvalitet, funktion, tekniska spec., etc. Då är det nog också lätt hänt att man glömmer bort känslorna i det strategiska varumärkesarbetet (tex. positionering), eftersom det man inte kan se eller mäta är svårt att styra och utveckla.

  3. Profilbild för Fredrik Hillerborg

    Utifrån detta inlägg är det rimligt att varumärken som har både funktionella och känsloladdade kännetecken/argument kopplade till sig (som Apple) blir enormt starka. Det borde ju rent logiskt koppla ihop ännu större nätverk i hjärnan och skapa fler kopplingar enligt neurovetenskapen, eftersom man då talar till båda hjärnhalvor.

  4. Profilbild för Jonas
    Jonas

    Intressant och bra att du ställer dig väldigt ödmjukt till detta. Jag ställer mig ytterst tveksam till att man överhuvudtaget kan uttala sig om exakt var valet mellan olika varumärken sker. Detta bör ske simultant i många olika delar av hjärnan (som du skriver)som tex (minne)hippocampus och (känslor) amygdala. Jag vill också påstå att en uppdelning av hjärnans båda hjärnhalvor är närmare en myt än en sanning och vill därför ifrågasätta källan till detta påstående.

    Tack för mycket intressanta inlägg.

  5. […] ett par år sedan skrev jag ett inlägg under rubriken Var i hjärnan skapas varumärken? som sammanfattade en mindre handfull olika undersökningar baserade på neurovetenskap. I den […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Sök

drivs med WordPress