Tag Archives: kreativitet

Kreativiteten bakom kreativiteten – om planning ur »Sälj det med ord!«

Den första boken jag läste om reklam var »Ord till salu«. Jan Cederquist, en av Sveriges bästa copywriters någonsin, trollband mig redan i det inledande kapitlet genom att bjuda in till ett lika intimt som lärorikt samtal om hur bra reklamtexter föds. Och ett år senare, knappt fyllda 19, arbetade jag som copywriter på en liten byrå i Göteborg (som jag också var delägare i). Drömmen var att en dag bli lika duktig som Jan.

Snart släpps en ny bok som jag hoppas och tror kommer att inspirera dagens och morgondagens reklamskribenter precis så som »Ord till salu« en gång gjorde: Mattias Åkerbergs och Christer Wiklanders »Sälj det med ord!«. Det är en bok om tänkandet bakom reklam, om utforskandet av kommunikationens utmaningar och om konsten att komma på den bärande idén. Du får bl.a. läsa om hur Sveriges främsta copywriters hittar sina bästa idéer, hanterar sin prestationsångest och skapar reklam som förför, övertygar och tar skruv.

Mattias och Christer har haft vänligheten att låta mig publicera ett litet smakprov ur boken, nämligen avsnittet om att hitta en insikt – och formulera en kreativ brief. Vill du läsa mer om vad boken innehåller, besök Sälj det med ord! på Mattias blogg Please copy me.

Håll till godo.

Den kreativa processen har många steg. Ett av de första stegen handlar om planning. Den inspirerar det fortsatta arbetet, och ökar chansen att reklamen träffar rätt. Men kännedomen om vad en planner gör är fortfarande låg i Sverige.

Få svenska reklambyråer har idag (2011) en anställd planner. Den svenska branschorganisationen Account Planning Group har 50 medlemsbyråer, och därutöver finns upp­skattningsvis ett femtiotal planners i landet. I USA och Storbritannien har yrkesrollen varit självklar på de ledande reklambyråerna sedan 1960-talet. Där är det vanligt att en särskild avdelning gör research och planning.

Skapar kreativ lekplats
Den svenska situationen gör att många copywriters själva ägnar en del av sin arbetstid till planning – ofta tillsammans med sin art director och projektledare. Därför är det värde­fullt att du som copywriter både förstår planning – och inser hur mycket mer träffsäkert jobbet blir när du samarbetar med en planner.

– Med en planner i arbetsgruppen kan kreatörerna fokusera mer på att vara kreativa, och kommer med stor sannolikhet att lyckas skapa fler och bättre jobb, säger Leon Phang, planner på reklambyrån Jung von Matt i Stockholm. Han menar att planning är kreativiteten bakom kreativiteten, eller tanken bakom idén. Det är hans jobb att förstå problemet, formulera insikten, och skapa en avgränsad lekplats för kreatörerna.

– Jag tar rollen som strategisk kreatör och är arbetsgruppens bollplank med omvärlden. Jag läser undersökningar, samtalar med människor, ställer frågor och använder känslan för att hitta rätt. Resultatet av mitt arbete blir tydliga förutsättningar och inspirerande insikter som kunden och arbetsgruppen är överens om. Det skapar en tydlig riktning framåt.

Att hitta insikt
Att hitta en verkligt intressant insikt tar tid, och kräver att du tänker tanken lite längre. Ett sätt är att ställa sig frågan vad något innebär.

Vad innebär det att bränslet räcker 155 mil? Jo, att du kan bila över halva Europa utan att behöva tanka (Volvo). Vad innebär det att vinna miljoner på en skraplott? Att du har råd att ha lite roligare på jobbet (Triss). Vad innebär det att folk äter bananer efter träningen istället för att dricka sport­dryck? Att vi kan berätta för dem att bananer är mat för apor, och att de istället kan dricka sportdryck (Gainomax).

Leon Phang tycker att det viktigaste som en planner levererar är en insikt. Den kan komma från var som helst, men ska vara förankrad i verkligheten. Den kan bygga på obser­vationer eller en filosofisk tanke, eller vara kulturellt, socialt eller psykologiskt grundad.

– En insikt ska vara sann, och den ska stödja reklamen. Den gör att slutresultatet bli effektivare, produktivare och mer kreativt.

Tro och tvivel
En duktig planner är ofta en cynisk optimist, menar Leon.

– Du behöver vara konsumentens kritiska röst, men också tro stenhårt på att kreativ reklam kan förändra människors attityder och beteenden. Att förstå mänskliga drivkrafter och hur människor relaterar till varumärken är nycklar till bra reklam.

Men att vara planner är knappast något ensamjobb; det är ofta i dialogen med kreatörerna som riktningen blir tydlig.

Den process där arbetsgruppen kommer överens om hur de ska få strategi och kreativitet att synka brukar kallas för briefing. Det kan ibland behövas åtskilliga diskussioner inom arbetsgruppen innan plannern kan sammanfatta förutsättningar och utmaningar i en så kallad kreativ brief.

Att säga allt utan att säga allt
Den kreativa briefen är ett dokument – i princip bara ett A4 – som sammanfattar uppdraget. Den förklarar vilka du ska nå med vilket budskap, och vad du ska få dem att veta, känna och göra. I briefen presenteras också den insikt som föder idén som blir reklamen.

Den kreativa briefen ska vara kort, utmanande och inspirerande. Den ska förklara vad arbetsgruppen ska göra, men inte hur. Den ska inte heller vara en långrandig genomgång av varenda detalj i kampanjen. Istället ska den avgränsa och sammanfatta vad man har kommit överens att kampanjen ska fokusera på.

– För mig är briefen i sig sällan särskilt kreativ, säger Leon Phang. Den ska givetvis innehålla en insikt som får tankarna att spinna loss, men framför allt är briefen ett arbetsverktyg som förhindrar att processen svänger om och ändrar riktning.

Hårt jobb väntar
I likhet med planning är kreativa briefer sällsynta på sven­ska reklambyråer. I en undersökning på reklambloggen Please copy me svarar hela 52 procent nej på frågan om det ”förekommer en kreativ brief på den reklambyrå där du jobbar” (399 personer besvarade frågan oktober 2010 – maj 2011). Och bra kreativa briefer är ännu mer sällsynta. De finns, och reklambranschen skulle tjäna på om de blev fler och bättre.

Att komma fram till vad som ska styra det kreativa arbetet och formuleras i en kreativ brief kräver tankar och tid. Att hitta vad som är det verkliga problemet kräver hårt jobb. Kanske är det därför som det så sällan blir gjort. Vi tycker det är det hög tid att svenska reklambyråer på allvar behöver erbjuda sina uppdragsgivare reklam som bygger på verkliga insikter. Det är vårt jobb.

Tillägg den 2 november 2011: Nu kan du ladda ner den mall för en kreativ brief som finns i boken «Sälj det med ord« – klicka här (PDF).

Mattias Åkerberg är frilanscopywriter och reklambloggare på Please copy me. Tillsammans med Christer Wiklander har han skrivit boken Sälj det med ord! – konsten att skriva reklam, som Roos & Tegnér ger ut den 20 oktober.

_

Relaterat:

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook_____ Micco på Google+


Var alla bra idéer kommer från

Det sägs att Keith Richards, gitarrist i The Rolling Stones, vaknade på ett hotellrum en förmiddag, duktigt bakfull, och upptäckte att han under natten spelat in något på bandspelaren som stod på nattduksbordet. Han spolade tillbaka bandet, tryckte på play och hörde sig själv mumla en melodislinga om och om igen.

Så föddes idén till det numera legendariska gitarr-riffet till låten ”Satisfaction”.

Därefter tog den kreativa processen vid, och den färdiga låten skapades genom ett samarbete mellan Keith Richards och Mick Jagger.

År 2004 utsågs Rolling Stones ”(I Can’t Get No) Satisfaction” till den näst bästa låten någonsin, efter Bob Dylans ”Like a Rolling Stone” – av tidningen Rolling Stone.

Men det här inlägget handlar vare sig om Keith Richards eller om världens bästa låtar. Det handlar om kreativitet, eller rättare sagt, om kreativitetens fundament; nämligen idén.

Kreativitet är att skapa något nytt och meningsfullt, skrev Per Robert Öhlin i en kommentar till sitt egna (och mycket intressanta) gästinlägg ”Vad är kreativitet?”. Och det nya är ofta större än summan av de ingående elementen.

För att kunna vara kreativ är alltså förmågan att komma på nya idéer en absolut nödvändighet. Men hur föds alla dessa idéer? Vad krävs för att de skall realiseras? Kom Keith Richards verkligen på riffet till Satisfaction helt plötsligt, under en fylledröm? Eller hade han kanhända burit på melodin under en längre tid, utan att själv vara medveten om den? (Och vad i hela fridens namn har caféer med idéer att göra?)

Steven Johnson är en amerikansk populärvetenskaplig författare med mycket intressanta tankar om idéers ursprung och vad som krävs för att de skall omvandlas till innovationer. Hans förra bok, The Invention of Air, handlar om amatörvetenskapsmannen Joseph Priestley som år 1794 flydde till Amerika, och som sedermera bl.a. upptäckte syret, uppfann sodavattnet, grundade en kyrka och bidrog till skapandet av Amerikas Förenta Stater. Ett genomgående tema i boken är hur komplext och tidskrävande det faktiskt är att göra vetenskapliga upptäckter, att komma till sociologiska insikter och, kort och gott, att få en riktigt bra idé.

I filmen överst sammanfattar Steven Johnson på fyra minuter sina tankar om varifrån bra idéer kommer. Och i filmen nedan utvecklar han resonemanget, bl.a. genom att addera en handfull konkreta och mycket tänkvärda exempel.

And that is how innovation happens: Chance, favors, the connected mind.

_

Stort tack till Sarah (@Sa_na_si på Twitter) för tipset på filmerna.

_

Relaterat:

Micco på Twitter ___ The Brand-Man på Facebook

Gorillaperioden är över

Gästinlägg av Staffan Ehde

Jag hävdar att många företagsledningar mörkar det egentliga syftet med sin verksamhet.

Många företagsledare och chefer känner intuitivt att om syftet är tydligt så har de bakbundit sin egen frihet. På IKEA – och för Ingvar Kamprad – är syftet personifierat, men Kamprad är också bakbunden i allt han gör då han lever ut ”respekten för pengar”, och skapar därmed legender kring sin person. Det är lätt för den limousineåkande direktören att påstå att det är oekonomiskt av Ingvar Kamprad att ta bussen i London, men då beaktar han inte att IKEA har det lägsta svinnet i handeln bland de företag jag undersökt i samband med en motivationsfilm om internt svinn. IKEA’s vision innehåller f.ö. också ett tydligt syfte: Att skapa en bättre vardag för de många människorna.

Syfte är ett krävande ord, men potentialen ligger i att det inte är den som har flest hjärnor som vinner, det är den som har flest hjärnor som tänker åt samma håll som tar hem segern.

När filmaren och äventyraren Peter Degerfeldt beskriver den första svenska Mount Everest-expeditionen, påstår han att den misslyckades för att det gemensamma syftet inte var helt tydligt. Eller som han uttrycker det på sitt Skelleftemål:

– Första expeditionen handlade bara om att vi hade samma färg på jackorna.

Allt för ofta är vi enbart våra egna syften, vi tänker inte på att lyfta syftet utanför oss själva. Och eftersom företagare lätt blir sitt eget syfte, faller syftet bort med företagarens bortgång. Arvingarna eller köparna står ganska förvirrade och undrar varför problemen tornar upp sig.

När jag för ett tag sedan hjälpte en företagare att lägga syftet utanför sig själv började plötsligt företagets anställda att tänka och vara kreativa. De visste vad de hade att förhålla sig till. Men, som sagt, att lägga syftet utanför sig själv är jobbigt om man vill ha total frihet. Som ägare eller ledare kan du inte längre peka åt olika håll, nu blir verksamhetens syfte ett måttband som alla kan mäta mig mot. Det är svårt att förklara varför expeditionen investerat i flytvästar om den skall bestiga Kebnekaise.

Känns det som att jag tjatar om syftet? Anledningen är att även om jag kanske får dig att nicka medhållande är risken stor att du, när du väl går tillbaka till de dagliga problemen, kanske glömmer att ett så enkelt ord kan lösa många av dina problem.

Ett tydligt syfte vägleder nämligen i alla beslut. Här följer tre bra exempel:

Läkemedelsindustriföreningens webbsida FASS har syftet För patientens säkerhet. Det betyder att allt som utförs skall leda till just patientens säkerhet, även om vissa läkare inte tycker om att all information läggs ut.

Roslagens Sparbank har följande syfte: Främja nyetablering av tillväxtföretag i Norrtälje kommun genom att tillhandahålla riskvilligt kapital. Lite långt, kanske, men det finns en tydlig avgränsning och sparbankerna agerar verkligen lokalt på alla sätt.

Amazon har syftet För kundens bästa. Det låter som en klyscha, men vad om företaget verkligen menar det? I Amazons fall var man först med att låta kunder recensera böcker. Förlagen höll på att gå i taket, de försökte övertyga Amazons ägare att idén var idiotisk eftersom någon kunde skriva ner en bok och då skulle försäljningen dyka. Men på frågan om det var det bästa för kunden kunde ingen förneka styrkan i funktionen. Och så har Amazon fortsatt; deras kreativitet rör sig just kring syftet.

Och ett attraktivt syfte engagerar. Men tyvärr är personalens känslomässiga engagemang något som en del chefer fruktar. En känslomässigt engagerad medarbetare kan nämligen vara ganska bångstyrig. Som ledare vill du kanske använda uttrycket ”Ta det inte personligt, det är en sakfråga”. Problemet med kreativitet är att den uppstår ur ett känslomässigt engagemang; kreativitet är personligt. Den som tagit problemet till sig lever med det. Den som kommer med ett förslag kan ha tillbringat timmar i sängen utan att somna. Det finns kort sagt en personlig investering bakom känslan som måste beaktas.

Låt oss titta på motsatsen.

På tok för många anställda ”leker kontor” på sitt arbete. Det betyder att man gör saker utan att riktigt förstå sammanhanget. I leken låtsas man göra viktiga saker men egentligen har man ingen aning om varför man gör det man gör. Vi lyder order. I det verkliga livet är många medarbetare ”kuggar” i ett maskineri och förväntas inte tänka mer än det som ryms inom den egna ”boxen”. Men för att kunna vara kreativ måste en förståelse för helheten och visionen vara närvarande.

Att ställa om visionen och syftet kan kännas jobbigt för den oinvigde, men jag kan försäkra att organisationen får en vitaminkick. Plötsligt är det tillåtet att ställa dumma frågor, plötsligt händer saker som är väsentliga, plötsligt förstår jag vad vi gör och varför vi gör det. Visst finns det många som är motsträviga inför förändringar, men kanhända beror det på de många omorganisationerna som ingen fattar.

– Jaha, vi skall skyffla åt vänster istället, ja, ja. För nästa VD blir det nog att skyffla rakt fram…

Visionens innehåll är viktig, den talar om vart vi skall, men ännu viktigare är hur den kom till. De flesta känner på sig att den borde ha kommit någonstans ifrån …men var?

Låt mig provocera dig innan jag lämnar visionen: Jag tror att nästa gång ni utformar visionen så sitter ni där igen:

– Vi skall bli ledande inom Europa genom att… bla bla bla.

Och sen gömmer ni den där visionen i en textgödslad PowerPoint.

Jag har många gånger sett visions- och missionsarbete som enbart handlar om att pinka in revir. Det ett gorillabeteende som funnits länge i företagens strategi: Alfahannen som skall ha en flyglinje mellan Berlin och London, sedan skall han erövra alla europeiska huvudstäder. ”Vi skall bli bäst inom vårt område…”.

Men vad är det för en bergstopp att bestiga? Hur hög är den? Är vi själva redan där? Och vem avgör vem som är bäst?

Min övertygelse är att Gorillaperioden är över. Nu handlar det inte om att visa muskler längre. Ett litet nätverk kan hota en hel institution. Ett helt operativsystem kan uppstå med frivilliga krafter utan kontor, receptionist och geografiska begränsningar.

Idag handlar det inte om att erövra marknader.

Det handlar om att förföra människor.

_

År 2003 hade en marknadschef på ett stort industriföretag behov av en akut insats. Marknadschefen tänkte att en filmproducent nog borde vara kapabel att leverera en given produkt inom en given tid och budget. Han valde Staffan Ehde efter att sett en kreativ film producerad av honom.

Efter 25 år som filmproducent är Staffan Ehde idag en ofrivillig konsult på kommunikationsföretaget Xpdition, och arbetar huvudsakligen med innovationsprocesser. Dessutom föreläser Staffan ett par, tre gånger i veckan på uppdrag genom bl.a. Talarforum.

I februari i år gav han ut boken Chokladfontänen, ur vilken inlägget är extraherat. Det är en bok om innovationsprocesser, om den rädsla och de drivkrafter som finns hos människor som vågat pröva en helt ny marknad, samt om de mekanismer som både möjliggör och hindrar oss att tänka annorlunda.

(Photo CC Paveita.)

_

Relaterat:

Micco på Twitter

Lästips för hängmattan

Nu går jag snart på semester och kommer inte att blogga på ett tag. Men min vana trogen publicerar jag ett antal favoritinlägg i repris under sommaren, närmare bestämt ett par, tre i veckan med början den 1 juli och fram till den 15 augusti.

Besök alltså gärna bloggen lite då och då. Kanhända repriserar jag inlägg som du råkat missa, och som du kan ha nytta av.

Planerar du att, liksom jag, försöka vara offline så mycket som möjligt kanske du också uppskattar tips på läsvärda böcker lämpade för hängmattan, solstolen och badlakandet. Jag hoppas det. Tillsammans med gästbloggarna här på The Brand-Man har jag nämligen sammanställt en lista på 20 titlar som vi tror att du kan ha behållning av. Och känner du för att tipsa mig (och andra läsare av den här bloggen) om dina litterära njutningar gör du det lämpligen i en kommentar till det här inlägget.

Vi önskar dig en solig och skön sommar, samt riktigt trevlig läsning.

_

My Name is Memory av Ann Brashares
En fascinerande och magisk roman om evig kärlek, av författarinnan till Sisterhood of the Traveling Pants (Systrar i jeans). Boken är en kärlekshistoria som sträcker sig över flera livstider. Den handlar om en man som i liv efter liv förälskar sig i samma kvinna. Han minns allt och har förmågan att känna igen själar. Men i varje liv som paret förenas, skiljs de också smärtsamt åt. Och varje gång varar kärleken på tok för kort tid…

_

Hypnotisören av Lars Kepler
Det här är en bladvändare. En spänningsthriller i absolut toppklass. ”En välskriven, högst obehaglig och spekulativ deckare – en mardröm utan slut”, skrev DN:s recensent Lotta Olsson. Läs den! (Uppföljaren heter Paganinikontraktet och är förhoppningsvis precis lika nervkittlande. Den släpps 14 juli.)


_

Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov
En underbar romansatir som av många anses vara en klassiker i den moderna litteraturen. Boken utspelar sig i Moskva på 1930-talet och handlar om en minst sagt mystisk man som berättar en märklig historia om mötet mellan Pontius Pilatus och en ung upprorsman som gripits i Jerusalem och som översteprästerna vill se avrättad.
_

_

My Start-Up Life: What a (Very) Young CEO Learned on his Journey Through Silicon Valley av Ben Casnocha
Casnocha startade sitt första bolag, Comcate, vid 14-års ålder. I boken delar han på ett fängslande och personligt sätt med sig av alla sina erfarenheter, och tar i förbifarten död på fördomen att unga och affärsoerfarna människor inte kan bygga framgångsrika företag. Boken innehåller tips på bl.a. hur du säljer in din idé, var du hittar rätt investerare och hur du sätter samman en bra ledning.

_

Raw Spirit: In Search of the Perfect Dram av Iain Banks
Måsteläsning för whiskyentusiaster; en road book i vilken Banks besöker alla destillerier i Skottland och delar lika insiktsfullt som humoristiskt med sig av sina upplevelser.
_

_

_

Holidays in Hell av P.J. O’Rourke
Fantastiskt underhållande reseskidring från världens värsta platser, under temat ”Vad är det som är så kul med det här?”. Boken är en den första samlingen av O’Rourkes artiklar i tidningen Rolling Stone, skrivna under 1980-talet.

_

_

_

Den meningssökande människan av Peter Gärdenfors
Peter (som f.ö. också gästbloggar här på The Brand-Man) skriver enkelt och begripligt om vad som gör oss människor till just människor. En grundläggande egenskap hos oss är att vi är berättare. Och det intressanta med berättelser är att de är fantasifulla och meningsskapande (och därmed kreativa). Även när det gäller rent slumpartade händelser. Peters senaste bok heter f.ö. Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor och handlar om människans naturliga lärande.

_

Den mentala orgasmen av Per Robert Öhlin
Även Per Robert gästbloggar här på The Brand-Man, men det är inte därför du skall läsa den här boken. Det skall du göra om du är det minsta nyfiken på vad kreativitet är och vad som krävs för att vara kreativ. Boken ger nämligen – på ett lättläst, intressant och underhållande sätt – svar på alla frågor om kreativitetens praktiska, psykologiska och kulturella natur. Ett litet smakprov hittar du här.

_

Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren
Det här är en gripande historia om en fars bedrägliga dubbelliv och en sons frosseri, lögner och självförakt. Den ene Kunzelmann är en världsberömd konstkonservator, den andre en lika skuldsatt som hopplöst degenererad figur. När den förste avlider väcks förhoppningarna hos den senare om ett stort arv. Men en skandal uppenbarar sig…
_

_

Cognitive Surplus: Creativity and Generosity in a Connected World av Clay Shirky
Internetgurun Shirky beskriver insiktsfullt och lättläst den sammankopplade världen, dess konsekvenser och möjligheter. En måstebok för alla som vill förstå vad som hänt de senaste åren och vad som (förmodligen) kommer att hända i en mycket snar framtid. Provokativ, informativ och faktiskt riktigt spännande läsning.

_

_

Box 21 av Roslund & Hellström
En lika skrämmande som spännande kriminalroman om ett av våra stora samhällsproblem: Trafficking. Varning för sträckläsning utfärdas. Boken blev utnämnd till ”årets bok” av tidningen City år 2005, och fick högsta betyg av bokrecensenten Yukiko Duke. Författarparets senaste bok, Tre sekunder, blev f.ö. utsedd till ”Årets bästa svenska kriminalroman 2009” av Svenska Deckarakademin.

_

_

What we believe but cannot prove av John Brockman
Framgångsrika förnyare kan många gånger gissa sig till sanningen innan de har bevisen eller argumenten. Brockman har med den här boken lyckats med den häpnadsväckande bedriften att få ett åttiotal världskända författare, tänkare och vetenskapsmän att spekulera om saker de tror på, men inte kan bevisa. Boken lär ha lett till en hetsig debatt om vetenskap, teknologi och vad som de facto går att beteckna som ”sant”.

_

Nextopia: livet, lyckan och pengarna av Micael Dahlén
Om konsumtionsvanor i förväntningssamhället och om jakten på lycka. Handelsprofessorn Dahlén beskriver intressant hur och varför vi människor numera konstant strävar efter nästa sak – mot ett nextopia – vilka konsekvenser det får och hur företag skall agera för att lyckas. (Läs även Dahléns Marknadsföringens nya regelbok – i vilken han bl.a. avslöjar varför det är bättre att förändra omvärlden än att försöka ompositionera varumärket.)

_

Fladdermusmannen av Jo Nesbø
Det här är den första i en serie underbart välskrivna deckare med den norske polisen Harry Hole i huvudrollen. (Två andra höjdare i serien är Rödhake och Snömannen. Den senaste heter Pansarhjärta, är nummer åtta i serien och kom ut den 19 maj.) Fladdermusmannen är en spännande, oförutsägbar och t.o.m. lärorik roman, i klass med det bästa som skrivits av nordiska författare inom genren.

_

True enough av Farhad Manjoo
True enough är en fascinerande bok som handlar om hur vi ser på världen. Medias roll är att hjälpa oss förstå vad som händer och förklara varför det händer. Nya media ger oss nyheter både snabbare och bekvämare samtidigt som de tillåter att fler kan komma till tals idag än tidigare, med baksidan att alla idéer, hur uppseendeväckande de än må vara (tänk förintelsen), får ta plats och attrahera sina anhängare. Både skrämmande och hoppfull läsning alltså.

_

Nudge av Richard Thaler & Cass Sunstein
Om du är intresserad av beteendevetenskap (och av Behavioral Economics) är den här boken referenslitteratur. Trots sitt tämligen tunga ämne är den mycket lättläst och stundtals riktigt underhållande. Ett kapitel handlar t.ex. om det svenska PPM-valet, och hur skevt det kan bli när människor inte riktigt förstår vad som förväntas av dem. Boken kretsar kring hur vi fungerar, och lyckas vara allmänbildande och kontroversiell på en och samma gång.

_

Blink: Den intuitiva intelligensen av Malcolm Gladwell
En spännande bok om intuitionens kraft, bl.a. vid köpbeslut. Blink handlar om hur vi tänker utan att tänka, om våra skenbart ögonblickliga val där beslutsprocessen inte är så enkel som den först verkar. Boken är på många sätt en direkt motpol till Nudge.
_
_

_

Fooled by Randomness av Nassim Nicholas Taleb
Boken har beskrivits som en av världens smartaste böcker. Och visst är den smart – dessutom synnerligen fascinerande. Det här är m.a.o. en bok för alla som uppskattar intellektuell stimulans. En bok som behandlar filosofi, beteendevetenskap och entreprenörskap på ett minst sagt annorlunda och intressant sätt. Du kommer garanterat att vara rikare på både kunskap och ödmjukhet efter att sista sidan är avklarad.

_

Myths of Creation av Philip Freund
Freund är antropolog och litteraturkritiker som skriver romaner, noveller, pjäser, essäer, tv- och dokumentärfilmsmanus. Han undervisar i creative writing, konsthistoria, teater, musik och film vid Fordham University. För den som vill fördjupa sin förståelse för människans villkor i en gåtfull värld är den här boken en fantastisk källa. Freund förklarar hur världen skapades med hjälp av mytologi, religion och vetenskap. Vad är fakta och vad är fantasi och rena påhitt? Och vad tror du är viktigast för människans överlevnad?

_

The Fountainhead av Ayn Rand
Boken kretsar kring den geniale arkitekten Howard Roark som i mellankrigstidens USA envisas med att rita nyskapande byggnader när de flesta andra kopierar äldre stilar. Det är en fängslande berättelse om kreativitet, om en kamp att få skapa på sina egna villkor, om passionerad kärlek och om viljan att vinna. En modern klassiker. (Boken finns numera också på svenska och heter Urkällan.)


_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Om du vill kan du samtala med Micco på Twitter

Varsågod, fem kapitel ur Per Robert Öhlins nya bok om kreativitet

Jag har lyckats övertala Per Robert Öhlin att dela med sig av några kapitel ur hans nya, intressanta och underhållande bok “Den Mentala Orgasmen – en liten bok om det största som finns”. Boken ger svar på alla frågor om kreativitetens praktiska, psykologiska och kulturella natur. Den handlar om det oförutsägbara, det udda, det felaktiga och rent ut sagt idiotiska. Alltså allt sådant som gör dig kreativ och ger dig kraft att förändra.

Vill du läsa hela boken finns den att köpa hos bl.a. Bokus och Adlibris. Jag kommer också att “lotta ut” två exemplar bland de som kommenterar det här inlägget (och som anger korrekt mejladress).

Håll till godo.


_

Var inte så närsynt.
Vi lever i ett samhälle som tycks gravitera mot de små detaljerna istället för sammanhang, mönster och rörelser. Mikroskopet tilltalar oss mer än vidvinkelobjektivet och är ett tydligt tecken på att vi befinner oss i en reduktionistisk, detaljbesatt kultur. Denna närsynthet är naturligtvis bra i vissa sammanhang, men vill du vara kreativ måste du omvärdera den här inställningen. Låt oss göra ett litet test. Försök läsa texten nedan.

Elngit froksingn på Cmabirgde Uinervisty seplar det ignen rlol i vlkien odringn bkostvärena fellar. Det edna vkigita är att frösta och stisa bksotvaen är rätt palcared. Allt kan vara mixalamt fel och ädnå gå att lsäa utan pbrelom. Det breor på att häjnran är porgamramred att se hlehteen itselltät för dlernana var för sig. Det är hnärjnas sätt att srapa erengi.

Förstod du den? Det är klart att du gjorde. Trots att den är nerlusad av stavfel går den alldeles utmärkt att läsa. Av det här kan vi dra två slutsatser:

Dels att människan ständigt söker helheter, mönster, gestalter och metavärden. Och dels att detaljfokusering hindrar oss från att se dem.

Ge därför upp dina krav på absolut skärpa och försök kisa med ögonen oftare. Då inträffar något häftigt, för att inte säga magiskt.

Gränser suddas ut. Motsatser glider ihop. Storheter och djup framträder.

Fokuseringsproblemet.
Föreställ dig att du promenerar genom en park när en främling stoppar dig. Personen vill ha hjälp med att hitta rätt väg. Under tiden ni pratar passerar två personer mitt mellan dig och främlingen. De bär på en dörr. Skulle du lägga märke till de två personerna som passerar?

Enligt psykologiprofessor Richard Wiseman är det bara femtio procents chans att du gör det.

Låt oss nu leka med tanken att personen som du står och pratar med blir utbytt just när de två männen passerar. Bytet sker med dörren som skydd. Den nya personen har en annan längd, ett annat utseende, annorlunda röst och bär helt andra kläder. Skulle du lägga märke till förändringen?

Sanningen är att det finns en stor risk att du skulle missa den.

Wisemans experiment visar att hälften av alla testpersoner inte ser förändringen alls, även om de stått och pratat med främlingen i tio minuter innan bytet. Det hela har att göra med den mänskliga perceptionens fördelar och nackdelar. Du ser bara det du fokuserar på, allt annat passerar obemärkt. Din uppmärksamhet styrs av ditt intresse och det som du för stunden är involverad i. Men var försiktig med dina intentioner. Priset på bra skärpa är att du blir blind inför allt som faller utanför ramen.

Om du tycker det är obehagligt, vänta tills du får höra om den osynliga gorillan.

Den osynliga gorillan.
Två forskare, Daniel Simons och Christopher Chabris vid Harvarduniversitetet, var nyfikna på hur mycket vi egentligen uppfattar av det som sker runt omkring oss. I ett känt experiment tog de åtta personer och delade in dem i två fyrmannalag. Det ena laget fick bära vita tröjor och det andra svarta tröjor. Utöver detta fick de varsin basketboll som de blev instruerade att passa inom laget. Därefter samlade han ihop en grupp testpersoner. Deras uppgift var att titta på och räkna hur många gånger det vita laget passade bollen till varandra.

Efter cirka trettio sekunder kom en man i gorilla-kostym in från höger, ställde sig mitt i gruppen, slog sig på bröstet och lunkade därefter ut till vänster. Den avgörande frågan var om någon i testgruppen upptäckte något konstigt. Tror du att någon av dem kunde undgå att se gorillan?

Vid intervjuer efteråt visade det sig att ungefär femtio procent av gruppdeltagarna inte hade någon aning om att det förekommit någon gorilla över huvud taget. De resterande kunde, efter att frågan förts på tal, svagt erinra sig att de trott sig se en gorillaliknande gestalt. Men de var osäkra på vad de såg och av rädsla för att göra bort sig valde de att tiga om saken. ( Vilket ger oss ytterligare en aspekt på sanningen, nämligen att den är social. Vi hyser alltså större tillit till vad andra säger än vad vi själva upplever med våra sinnen!)

Simons och Chabris berömda test gjordes på nytt i svensk tv för några år sedan under magikern Henrik Fexéus ledning, fast den gången ville de testa gorillaexperimentet på yrkesfolk som är tränade att upptäcka små, men viktiga detaljer i sin omgivning. De begav sig till en brandstation och genomförde exakt samma test som Simons och Chabris gjorde. Hur många tror du såg gorillan den här gången?

Ingen.

När programledaren visade videon i slow motion på gorillan som gick över scenen och beblandade sig med de övriga blev några av dem så förlägna att de skrattade högt.

Märkligt? Läs vidare. Det blir ännu mer bisarrt.


Videon ovan är en senare variant av gorilla-experimentet.

Blockering av nya intryck.
För att tänka kreativt måste du balansera två motsatta mentala kvaliteter. Du måste dels ha fokus, för att kunna lägga kraften på rätt sak. Samtidigt måste du vara obunden i tanken och obehindrat hoppa åt sidan till parallella tankespår och sammanhang när tillfälle ges. (Det är det som är lateralt tänkande.) Ibland händer det att dessa egenskaper krockar. Det har professor Wiseman visat i ett test.

Han bad en grupp testpersoner att bläddra igenom en tidning och räkna hur många fotografier som fanns i den. Alla tyckte att uppgiften var mycket enkel och efter ungefär två minuter var alla klara. Som du förstår hade de flesta rätt.

Men poängen var att de hade letat i onödan. För redan på sidan två hade Wiseman satt in en halvsida med synnerligen relevant information:

STOP COUNTING.
THERE ARE FORTY-THREE
PICTURES IN THIS PAPER.

Texten var inte direkt finstilt utan var satt med fem centimeters stora bokstäver. Och som om detta inte vore nog hade Wiseman placerat ytterligare ett meddelande halvvägs in i tidningen. Det innehöll ännu ett budskap i samma stora stil. Det löd:

STOP COUNTING.
TELL THE EXPERIMENTER YOU HAVE
SEEN THIS AND WIN £250.

Förklaringen är enkel. Testpersonerna fokuserade på bilder, inte på text. Alltså var de blinda för texten. Fenomenet är känt inom psykologin och kallas inattentional blindness.

Det är ett märkligt perceptionsfenomen som gör att en främmande person kan bytas ut till en annan utan att du märker det. Det innebär att en gorilla kan fåna sig mitt framför ögonen på dig utan att du reagerar. Och det leder ibland till att du inte ser den kreativa lösningen om den så sitter mitt på näsan.

Släpp tron på fakta.
Vår uppfattning om vad som är sant är alltså starkt påverkad av det idéklimat vi lever i. Vår tids överdrivna kontrollhysteri blir ofta kontraproduktiv och förblindar oss. Ta historien om Seinfeld till exempel.

Enligt alla undersökningar och samlade erfarenheter skulle den högst medelmåttige ståupp-komikern Jerry Seinfeld förbli medelmåttig och halvkänd. Alla så kallade fakta visade nämligen att hans idé om den nya tv-serien Seinfeld skulle bli en katastrof om den visades. Faktum var att förtesterna visade de lägsta siffrorna i NBCs historia.

Du vet ju hur det gick i verkligheten. Någon beslöt sig för att trotsa fakta och lita på den inre kunskapen, intuitionen. Tyvärr händer det väldigt sällan. Det vanligaste är att siffrorna styr våra beslut. Precis som i det världskända fallet med Coca-Cola.

Mängder av så kallade fakta talade för att företaget borde ändra sin smak så att den blev sötare. Ledningen litade blint på siffrorna och beslöt att ändra i det klassiska receptet. Folk blev som galna och krävde att ledningen omedelbart ändrade tillbaks till originalreceptet.

Fakta visar ofta fel. Men varför?

Därför att fakta bara är en del av verkligheten. Fakta är bara en sida av myntet. På den andra sidan har du allt det omätbara, allt som undflyr alla försök att bli reducerat till siffror.

Matematikern och filosofen Kurt Gödel visade i sitt berömda teorem att det finns sanningar som helt enkelt inte går att bevisa eller sätta siffror på. Nobelpristagaren i fysik, Werner Heisenbergs osäkerhetsprincip avslöjade att den som observerar ett skeende alltid påverkar det som observeras och färgar på så vis resultatet subjektivt. Och den legendariske reklamgurun William Bernbach hävdade att vi är så besatta av siffror och statistik att vi lätt glömmer att vi kan skapa dem.

Fakta är påtagliga, gripbara och enkla att hantera, men faktum är att fakta inte räcker till. Fakta kostar, men vad är då priset?

Svaret är att du vinner skärpa till priset av att du förlorar resten av bilden. Du går miste om den kreativa dimensionen – den humoristiska, mystiska och dynamiska versionen av verkligheten som gör saker och ting riktigt intressanta.

Per Robert Öhlin är varumärkesstrateg, copywriter, föreläsare och inspiratör. Han driver också den utmärkta bloggen Mine Goes to Eleven och är gästbloggare här på The Brand-Man. Per Robert har tidigare skrivit bl.a. Fuck Logic, Fuck Logic 2 och Branding enligt Forrest Gump.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Om du vill kan du samtala med Micco på Twitter

Vad är kreativitet? Och vad innebär det att vara kreativ?

Gästinlägg av Per Robert Öhlin

Amoeba

Ingen vet riktigt. Inte ens de mest kreativa tycks hitta några bra svar.

“Ångest”, föreslog filosofen Charles Frankel.

“Kärlek”, hävdade kompositören Igor Stravinsky.

“Barnslighet”, menade Henri Matisse. Medan Franklin D. Roosevelt ansåg att mod var viktigt. Och Albert Einstein trodde att Gud hade ett finger med i spelet. Klart är att den som är kreativ har en förmåga att föda nya idéer. Men hur definierar vi en idé?

Syftet med en idé är att göra framsteg. Och här kan vi ta hjälp av ett större och bättre ord för framsteg, nämligen evolution. För hur uppskakande det än kan verka så handlar evolutionen i grund och botten om döden – samtidigt som den kretsar runt kärlek. Hur hänger det ihop?

Det handlar fundamentalt om att undvika att dö. Och det gör levande organismer genom att agera på två sätt: Dels föröka sig, vilket kräver kärlek. Dels anpassa sig till den ständiga utvecklingen, som kräver förändring, vilket fordrar kreativitet, som i sin tur förutsätter en stor portion nyfikenhet, mod och passion.

Evolution är ju som alla vet det engelska ordet för utveckling, och ett uttryck för konsten att överleva genom kontinuerlig anpassning. Evolution innebär att ett levande system har reagerat kreativt på ett yttre problem eller hot. Problemet ifråga kan bestå av ny konkurrens, ändrad miljö eller bara insikten (eller instinkten) att det egna livet är begränsat, vilket leder fram till viljan att fortplanta sig.

Livet innebär ett oavbrutet tryck på oss att växa och utvecklas. Och för att växa måste vi ständigt röra oss mot det okända. Vi måste ha passionen, glöden och modet att ta oss utanför oss själva för att orka möta en annorlunda idé, en främmande varelse eller en ny organisation. Det kräver anpassning, vilket ställer oss inför problemet att snabbt förena gammalt med nytt och dessutom göra det på ett sätt så att både vi själva och den främmande parten tjänar på det. Det kan bara ett gränslöst, kärleksfullt och barnsligt intellekt göra.

Att växa gör ont. Det är just i steget mellan det gamla och det nya som smärtan, osäkerheten och motsägelserna är som störst. Det skapar både liv och lust, för i evolutionens recept ingår såväl ångest som kärlek. Lägg därtill barnslighet. Och mod. Och inte minst den mystiska x-faktorn vi kallar Gud.

Kreativitet är alltså evolution, som ju representerar livet självt. Och så länge ingen har lyckats skapa liv på egen hand förblir livet en gåta och det är antagligen därför det betraktas som något gudomligt – till och med av vetenskapen, Guds ivrigaste utmanare. Det betyder att både Frankel och Stravinskiy hade rätt, det hade även Matisse, Einstein och Roosevelt, och alla andra framstående kreatörer som har gett sig på att tolka kreativiteten.

De har alla rätt på sitt sätt. De ser kreativiteten utifrån olika aspekter.

Utan tvivel är kreativiteten en smula mystisk. Men vi kan också tolka kreativiteten rent vetenskapligt. Och när vi gör det lutar vi oss mot teorin att livet startade för cirka tre och en halv miljarder år sedan med en encellig bakterie som hade en viss uppsättning gener – och att livet sedan dess har bjudit på en fantastisk resa. En sakta vandring över årmiljarder där vi besegrat fiende efter fiende, tagit oss förbi alla tänkbara hot och svårigheter, varpå vi sökt oss ända fram till mänsklighetens slutgiltiga triumf över sig själv och dess fysiska begränsningar: närmare bestämt månfärder, Internet och kloning. Vi har upplevt en fullständigt sanslös utflykt under vilken vi fått bevittna några av mänsklighetens mest visionära projekt som i sin tur lett oss vidare mot ännu djärvare mål. En upptäcktsfärd genom evigheten. En resa som eldats på av en enda strategi, en enda stark önskan, inpräntad i generna hos världens första bakterie.

Att nå evigt liv.

Per Robert Öhlin inledde sin bana som art director. Efter tio år sadlade han om och blev copywriter. I samma veva startade han sin första reklambyrå. Snart blev det en till. Och sen brakade han rätt i väggen. Sedan dess har han befunnit sig i ett tillstånd av febrig ambition för att skriva den där samtidsromanen som ännu inte har velat manifestera sig. Tiden som blir över ägnar han sig åt att gestalta reklamtexter, föreläsa, skriva bloggen Mine Goes to Eleven och hjälpa varumärken att finna sitt rätta jag. Per är också aktuell med boken Den mentala orgasmen – en liten bok om det största som finns: Kreativitet.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Om du vill kan du samtala med Micco på Twitter

Låt dig inspireras av Zen

Zen_Design

I alla former av kommunikations-, reklam- och designarbete är förmågan att hitta nya infallsvinklar på vedertagna normer det som skiljer de mest talangfulla från medelmåttorna.

Den förmågan döpte den maltesiske läkaren och författaren Edward de Bono till lateralt tänkande.

Att hämta inspiration från Zen är kanske inte lateralt tänkande i ordets rätta bemärkelse, eftersom filosofin är flera hundra år gammal, men kan likväl inspirera dig att hitta nya angreppssätt på dina utmaningar.

Zen-estetik består av ett antal principer vars gemensamma syfte är att uttrycka tingens innersta natur, och tillämpas bl.a. vid planering av japanska Zen-trädgårdar. Dessa principer är sammanlänkade och överlappande, och därmed svåra att beskriva separat. Men tack vare en länk, som jag fick av designern och entreprenören Lars Rosengren, hittade jag webbsajten Presentation Zen, där japankännaren Patrick Lennox Tierny presenterar de sju viktigaste Zen-principerna på ett för oss västerlänningar begripligt sätt.

Fukinsei (den asymmetriska balansen)
I västvärlden har vi sedan antiken präglats av det grekiska talesättet ”symmetrin i alla ting”. Och just balans genom symmetri är något vi eftersträvar i det mesta, från matematik och fysik till arkitektur och dekoration. Vår kultur har kort sagt lärt oss att symmetri är vackert.

I många av de asiatiska kulturerna kontrolleras balans istället genom irregularitet och asymmetri. Principen tar sin utgångspunkt i naturens skönhet, där harmoni ofta uppstår ur just balanserad asymmetri.

Därför är Fukinsei många gånger svårt för oss västerlänningar att ta till oss. Men att sträva efter balans genom asymmetri kan skapa dynamisk skönhet som attraherar och engagerar på ett sätt som symmetri aldrig kan göra.

Kanso (det enkla och avskalade)
Den här principen framhåller det enkla och avskalade, och är därför förmodligen lättare för oss att relatera till. Skönhet och elegans uppnås genom eliminering av allt som inte har relevans. Kanso strävar efter klarhet, inte dekoration, i syfte att uppnå maximal effekt med minimala medel.

Shibumi (det måttfullt sköna)
Skönheten finns i det underdrivna, eller genom att tingen får vara precis vad de är. Det vackra är måttfullt, rakt på sak och koncist – nästan minimalistiskt. Inget behöver alltså adderas, däremot kan Kanso tillämpas.

Shizen (det naturliga)
Principen förespråkar det naturliga och anspråkslösa. Allt för många detaljer och för mycket information dränker tingens innersta väsen, medan återhållsamhet kan framhäva det.

Skickliga jazzmusiker har t.ex. en känsla för att inte överrösta helheten, men samtidigt hitta sin egen plats i den. Liksom insikten i att den sanna jazzupplevelsen finns i mellanrummet mellan tonerna – att det tysta bidrar till upplevelsen av det hörda.

Shizen påminner oss om att slutresultatet aldrig är en tillfällighet, utan det naturliga med ett specifikt syfte.

Yugen (det subtila)
Genom att inte avslöja det uppenbara, utan istället framhäva det subtila, kan det gömda eller svåruppfattade bli synligt. Men att synliggöra är inte syftet med Yugen. Idén är att involvera genom att antyda, inte beskriva, och därmed föreslå för de ointresserat betraktande att helheten innehåller fler aspekter än de inledningsvis tror.

Datsuzoku (det överraskande)
Den omedelbara effekten av Datsuzoku är överraskning. Principen handlar om kreativitet i dess yttersta form, där etablerade sanningar utmanas.

Datsuzoku uppnås genom att gamla vanor och rutiner frångås. Målet är att skapa en känsla av häpnad, genom att visa att frihet från alla slags inskränkande regler och normer är möjlig.

Seijaku (det lugna)
Ett gammalt japanskt ordspråk säger att ”stillhet är aktivitet”. Och däri ligger principen bakom Seijaku: En känsla av lugn i helheten. Alla störningar och oljud är borta. Allt som inte behövs har eliminerats. Sinneslugnet du känner när du besöker en japansk Zen-trädgård är Seijaku.

Jag tror att Zen-principerna i och för sig är bekanta för de flesta av oss som arbetar med kommunikation, reklam och design. Men de tillämpas allt för sällan. Jag tror också att en hel del Zen kan tillämpas även inom andra områden, t.ex. marknadsföringsstrategi och varumärkesutveckling.

Så nästa gång du skall göra en annons, reklamfilm, webbsajt eller PowerPoint-presentation, ha dessa sju principer som checklista.

De kan mycket väl hjälpa dig att skapa något fantastiskt.

_

Det här inlägget har jag baserat på Patrick Lennox Tiernes beskrivning av Zen-estetik samt på traditionella beskrivningar av Niwa (“ren plats) – benämningen på en japansk trädgård.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Följ mig på Twitter

Ge Red Bull bättre viiingar

Jag är egentligen ingen anhängare av tävlingar som går ut på att kunderna skall komma på fyndiga slogans eller bra kommunikation för en produkt. Idag gör jag dock ett undantag, dels för att jag gillar att tävlingen marknadsförs i sociala medier och dels för att uppgiften är så okomplicerad.

I morgon, den 23 april, lanseras Red Bull Best Ad Contest. Tävlingen har tidigare arrangerats i England och nu är det alltså dags för Sverige.

Tävlingen är öppen för alla och reglerna är enkla: Det gäller att komma på den mest överraskande och underhållande reklamfilmen för Red Bull, baserad på Red Bulls tecknade manér. Det vinnande bidraget blir producerat och vinnaren får hålla premiärfest på en biograf för släkt och vänner. Filmen kommer också att visas på teve.

Känner du dig manad? Ladda ner information och brief här (deadline är 31 maj). Och för att kicka igång idémaskineriet, se Red Bull-filmen nedan.

Vill du inte delta själv, kan du istället dela med dig av dina idéer (och vidareutveckla andras) i kommentarerna till det här inlägget. Orkar du offra några minuter på det, kan det bli ett riktigt intressant kreativt experiment.

_
Tillägg den 27 april, 2009:
Nu är kampanjsajten för tävlingen lanserad. Du hittar den här.

Kreativitet på heder och samvete

I kväll tänker jag se om filmen På heder och samvete (A Few Good Men, 1992). Mest för att få återuppleva den underbart välspelade scenen där Tom Cruise förhör Jack Nicholson.

Just den scenen finns f.ö. i en reklambyråvariant, med titeln A Few Good Creative Men. Har du ännu inte sett den, varsågod:

Vad menar du egentligen, Björn Rietz?

För ett antal år sedan publicerades en artikel i AdAge som handlade om huruvida reklam är en konstart eller inte. Rubriken löd: ”Poets vs. Killers”. Artikeln delade in branschen i två läger, där kreatörerna ville betrakta sitt arbete som konstnärligt medan marknadsförarna ville att reklamen skulle präglas av ”hard sell”.

Nu har reklambranschens representant, reklamförbundets nye VD Björn Rietz, återupplivat debatten.

Björn Rietz (som f.ö. verkar vara ett bra val som branschföreträdare) jämför nämligen reklamskapandet med att skriva poesi och regissera film.

Det är samma del av hjärnan, samma del av mig, som hjälper mig att skriva en dikt och som driver mig att hitta på en smart rubrik på en utomhustavla.

Han anser också att reklam borde betraktas som ”en konstart eftersom den förlitar sig på människans skapandekraft”.

Det låter enkelt, logiskt och insiktsfullt.

Men vad är det han säger – egentligen?

Låt oss ta det i två delar: först det där om skapandekraft och sen det där om konstart.

paul_gaugin_konsetns_syfte1

Med skapandekraft antar jag att Björn avser kreativitet. Alltså att hitta på saker, använda sin fantasi och göra något med den. Att hitta nya vägar när det behövs, och ibland när det inte behövs. Att bryta med det man brukar tänka och med det man brukar göra.

Problemet med kreativitet är dock att den är både svårbedömd och subjektiv.

Ta polisen, till exempel.

Låt en AD (art director) betrakta en kriminalare som löser ett lurigt fall. Jag är tämligen säker på att AD:n kommer att tycka att vägen till lösningen bestått av ett antal till synes mycket kreativa grepp. Kreativa för AD:n alltså, eftersom hon inte känner till hur ett bra polisarbete skall utföras. Men för kriminalaren var arbetet vardagsmat, rutin rent av. Det är samma arbete polisen gör varje dag, och inte alls att betrakta som något kreativt.

För att kunna tänka bortom de befintliga gränserna måste man först veta var gränserna går. Dessa gränser är alltså olika för olika personer och yrkesgrupper, och de flyttas dessutom konstant. Det som ansågs vara nyskapande för ett år sedan är alldagligt idag. Och det som en utomstående kan tycka är kreativitet är i praktiken allt som oftast metodik, kompetens och rutin.

Det gäller naturligtvis också reklambranschen. Att kategoriskt hävda att reklambranschen skulle vara kreativ är fel – även om man önskar att det vore så. Jag menar, hur många inom reklambranschen är egentligen kreativa? Alltså kreativa på riktigt? Handen på hjärtat, hur ofta flyttar någon i reklambranschen gränserna, tänker bortom det som tänkts och gör det som inte gjorts? Inte många och inte särskilt ofta. (Men det händer; se ett exempel här och ett annat här.)

Och tur är kanske det, eftersom syftet med reklam inte är att tänja gränser. Syftet är att sälja – d.v.s. att få människor att köpa en relation, en idé, en vara eller en tjänst.

Vilket leder oss osökt till det där om att reklamen skulle vara en konstart.

Konstens syfte är inte att sälja, utan att uppröra och beröra. Konsten ger oss alternativa perspektiv på världen och livet. Eller, som Linda Fagerström, konsthistoriker, forskare och konstkritiker, har sagt:

Konst tillför genom sitt direkta och bortom-språkliga tilltal nya dimensioner i våra liv såväl som i samhällsdebatten. Ofta är det konstens utmanande, ifrågasättande och ibland provocerande dimensioner som väcker störst uppmärksamhet. De allra starkaste reaktionerna brukar orsakas av nakenhet, särskilt i kombination med sex eller religion.

Lars Vilks, konstnär och f.d. professor i konstteori, tar konstens syfte till ännu högre höjder. Han menar nämligen att konstens syfte är att svara på frågorna: Vilka är vi? Varifrån kommer vi? Och vart är vi på väg?

Är det verkligen så du vill att reklamen skall betraktas, Björn?

Jag tycker nämligen inte att reklamens främsta syfte är att tillföra nya dimensioner i våra liv. Inte heller att driva samhällsdebatt eller ställa existentiella frågor.

Jag tycker dock att reklam gärna får vara konstnärlig. Det är bra om reklamen tänjer gränser och är annorlunda. Det är förträffligt om den berör och om den underhåller.

Men bara om dessa grepp underlättar för reklamen att göra sitt jobb – alltså uppfylla sitt främsta syfte: Att den säljer.

(Not. Konstverket ovan är målat av Paul Gauguin och heter D’où venons-nous? Que sommes-nous? Où allons-nous? – Varifrån kommer vi? Vem är vi? Vart är vi på väg?
Det kan skådas på Museum of Fine Arts
i Boston.)