Tag Archives: Varumärken

Tanka hjärnan med inspiration och ny kunskap

Favorit i Repris 15 | Ursprungligen publicerad den 9 december 2009 | 4 kommentarer

Tanka_kunskap

Idag slår jag ett slag för konferensen Varumärkesdagen 2010.

Jag gör det dels för att jag tror att alla som på något sätt arbetar med varumärken, juridiskt eller marknadsföringsmässigt, kan ha nytta av konferensen, och dels för att jag får en liten slant för varje anmälan som är förmedlad via den här bloggen.

Konferensen äger rum i Stockholm den 21 januari 2010, och på programmet finns bl.a.:

  • Varumärket i tung industri: Om SSAB:s arbete att addera mjuka värden till det kalla stålet, och bygga starka b2b-varumärken.
  • Varumärket i sociala medier: Hur Filippa K:s varumärke påverkas av det nya medielandskapet, där varje kund blir medskapare av varumärket.
  • Varumärket på export: Om Vattenfalls varumärkesimplementering och introduceringen av varumärket på nya marknader.
  • Varumärket som berättelse: Om Fjällrävens utmaning att våga vara sig själv och använda historia för att bygga framtid.
  • Varumärket i förändring: Om Apotekets väg från monopol till konkurrens; den visuella identitetens roll, samordningen mellan intern och extern kommunikation och hur varumärkesarbetet mäts.

Dessutom kommer både Svenska Spel och Unibet att förmedla insikter i och åsikter om varumärkets roll på spelmarknaden, David Keeling från OHIM att berätta om senaste nytt vad gäller europeisk registrering av bl.a. färger, ljud, bokstäver och slogans, samt Ida Hult från Trendethnography att avslöja pinfärska konsumentinsikter i hur och varför människor tänker, tycker, talar om och gör varumärken.

Kort sagt: En dag fylld av kunskap och inspiration.

Konferensen arrangeras av Groth & Co, i samarbete med PRV, Skriptor och Marknadsföreningen i Stockholm.

Börja 2010 med att bli lite klokare: Klicka på annonsen högst upp i högerspalten för mer information och anmälan.

Och gör det idag, snart kan det vara för sent.

_

Fler favoriter:

small twitter_logo Konversera med mig på Twitter

Lyssna och lär: Varumärkesdagen 2010

listen_and_learn

Idag slår jag ett slag för konferensen Varumärkesdagen 2010.

Jag gör det dels för att jag tror att alla som på något sätt arbetar med varumärken, juridiskt eller marknadsföringsmässigt, kan ha nytta av konferensen, och dels för att jag får en liten slant för varje anmälan som är förmedlad via den här bloggen.

Konferensen äger rum i Stockholm den 21 januari 2010, och på programmet finns bl.a.:

  • Varumärket i tung industri: Om SSAB:s arbete att addera mjuka värden till det kalla stålet, och bygga starka b2b-varumärken.
  • Varumärket i sociala medier: Hur Filippa K:s varumärke påverkas av det nya medielandskapet, där varje kund blir medskapare av varumärket.
  • Varumärket på export: Om Vattenfalls varumärkesimplementering och introduceringen av varumärket på nya marknader.
  • Varumärket som berättelse: Om Fjällrävens utmaning att våga vara sig själv och använda historia för att bygga framtid.
  • Varumärket i förändring: Om Apotekets väg från monopol till konkurrens; den visuella identitetens roll, samordningen mellan intern och extern kommunikation och hur varumärkesarbetet mäts.

Dessutom kommer både Svenska Spel och Unibet att förmedla insikter i och åsikter om varumärkets roll på spelmarknaden, David Keeling från OHIM att berätta om senaste nytt vad gäller europeisk registrering av bl.a. färger, ljud, bokstäver och slogans, samt Ida Hult från Trendethnography att avslöja pinfärska konsumentinsikter i hur och varför människor tänker, tycker, talar om och gör varumärken.

Kort sagt: En dag fylld av kunskap och inspiration.

Konferensen arrangeras av Groth & Co, i samarbete med PRV, Skriptor och Marknadsföreningen i Stockholm.

Börja 2010 med att bli lite klokare: Klicka på annonsen högst upp i högerspalten för mer information och anmälan.

Och gör det nu, annars gör du det aldrig.

_

Relaterat, typ:

small twitter_logo Följ Micco på Twitter

Fem inlägg värda en andra chans (och fem bloggar värda ett besök)

serve_2

Du läser en mycket inflytelserik blogg. Åtminstone enligt Inflytande.se – det senaste alstret från webbinnovatören Ted Valentin, mannen bakom bl.a. Blogipedia och 24 hour business camp.

Inflytande.se klassar inflytandet i bloggosfären baserat på hur många som länkar till bloggen. Enligt den parametern har endast 5% av alla svenska bloggar ett större inflytande än The Brand-Man (micco.se), vilket förstås är mycket smickrande och glädjande men också en aning förvånande med tanke på att innehållet på den här bloggen är minst sagt nischat. Fokus är marknadsföring och varumärkesutveckling, kryddat med en och annan filosofisk aspekt på företagande.

Sedan jag började blogga, den 18 december 2008, har jag skrivit 160 inlägg. Av dessa har jag kategoriserat nästan lika många under varumärken som under marknadsföring, 59 respektive 64 inlägg. Vilka inlägg som lästs flest gånger ser du i högerspalten, under rubriken Populära inlägg.*

Men i det här inlägget tänkte jag pröva mitt påstådda inflytande dels genom att lyfta fram fem av de mindre lästa inläggen, skrivna mellan den 3 augusti och den 3 november i år, dels genom att tipsa om fem bloggar som jag anser är värda att besökas och läsas.

Gemensamt för de fem läsvärda bloggarna är att de är välskrivna och att de har ett inspirerande och insiktsfullt innehåll (du hittar listan längst ner i det här inlägget).

Gemensamt för de fem mindre lästa inläggen är att jag anser dem vara värda en andra chans, och att de knyter an till de senaste veckornas mycket intressanta diskussioner här på The Brand-Man om vad ett varumärke egentligen är (läs mer här och här).

Klicka på respektive rubrik för att läsa hela inlägget.

  1. Vad händer om ditt varumärke blir ett verb?
    Om varumärkesdegeneration i allmänhet och den gryende trenden att verbifiera sitt varumärke i synnerhet. Alltså om att låta varumärket bli det kunden gör. I kommentarerna resoneras det kring verbifiering som en möjlighet snarare än ett hot, men också kring de grammatiska skillnaderna mellan svenska och engelska.
  2. Problemet med varumärkesproblemet
    Hur många varumärkesproblem är egentligen varumärkesproblem? Tänk om de sjunkande marknadsandelarna, den misslyckade produktlanseringen eller de sämre täckningsbidragen är ett kommunikationsproblem? Eller, Gud förbjude, ett produktproblem, personalproblem eller distributionsproblem?
  3. Hur viktigt är priset?
    När dina säljare eller kunder högljutt kräver att du måste sänka priserna är det inte nödvändigtvis prisnivån som är felet. Problemet är mer sannolikt att dina kunder inte upplever att de får ett tillräckligt värde för de pengar du vill ha för produkten. Och det rätta värdet är den upplevda nyttan delat med priset.
  4. Bästa sättet att öka lönsamheten
    Inlägget borde heta ”Bästa sättet att växa lönsamt”, vilket också påpekas i kommentarerna. Det som inlägget kretsar kring är nämligen frågan: Vilket är mest gynnsamt för ditt varumärke på sikt, att expandera till nya marknadssegment eller att öka dina marknadsandelar i befintliga segment?
  5. Varför är vi så förtjusta i konst?
    Kan kanske tyckas vara en udda fågel i samlingen: Ett inlägg som presenterar en teori om att vår estetiska smak är nedärvd sedan människans begynnelse, och därmed i grunden lika oavsett kultur och nationalitet. Men skulle teorin visa sig vara sann, kommer synen på konst och på konstens syfte att förändras radikalt – liksom det sätt på vilket varumärken kommunicerar med sin omvärld.

Avslutningsvis skulle jag vilja be dig om en tjänst. Tipsa vänner eller kolleger som arbetar med, studerar eller har ett intresse av marknadsförings- och varumärkesfrågor om den här bloggen (http://micco.se). Ju fler vi blir som deltar i diskussionerna, desto klokare blir vi.

_

Fem bloggar värda ett besök:

small twitter_logo Följ mig på Twitter

* Enligt Bloggportalen har The Brand-Man under de senaste månaderna haft mellan 1.100 och 2.200 läsare per vecka.

Vi behöver tänka om i grunden

Re-think

Copywritern Mattias Åkerberg reflekterar på sin utmärkta blogg Please copy me över ännu en sorlig historia om reklamen och konsumenten. Han syftar på Microsofts rikligt belönade reklamfilm “Breaking up with Advertising“, och menar att den är osannolikt träffande trots att den har två år på nacken:

Fortfarande avfärdar många sociala medier som flugor och hokuspokus. Ingenting skulle kunna vara mer fel. Men det handlar inte om sociala medier. Bort med det begreppet; det är både missvisande och förvirrande. Det som hänt och händer är större än så. Kalla det en revolution om du vill (för det är precis vad det är). Människor har ledsnat på reklam i den form vi lärt dem, och vill se varumärken som kommunicerar ärligt och mänskligt med sina konsumenter. Verkligen kommunicerar. Lyssnar, tänker, pratar, lyssnar. Som bjuder på sig själva. Som berättar någonting intressant.

Hans tankar ligger helt i linje med de jag delar med mig av på Mindpark, under rubriken “Morgondagens varumärken byggs inte med gårdagens metoder”. I inlägget skriver jag bl.a.:

I en värld där sättet på vilket människor och varumärken kommunicerar och interagerar håller på att förändras i grunden, kan vi helt enkelt inte tillämpa samma idéer, teorier och metoder för varumärkesutveckling som vi gjorde för 20, 30 och 40 år sedan. Till att börja med måste vi sluta upp med att betrakta sociala medier som en enskild mediekanal. De kan helt enkelt inte längre väljas bort till förmån för någon annan kanal (lika lite som det gick att välja bort den industriella revolutionen för 200 år sedan).

Min poäng är att vi befinner oss i ett socialt och beteendemässigt skifte som eftervärlden mycket väl kan komma att likna vid den industriella revolutionen. Och att det här skiftet inte handlar om teknologi och medier, utan om att våra grundläggande värderingar och drivkrafter håller på att förändras; från ett samhälle som kretsade kring massproduktion, konsumtion och materialism – alltså ”att ha” – till ett samhälle som allt mer drivs av att dela, ge, engagera, skapa och samarbeta – alltså ”att bidra”.

Mats Rönne, gästbloggare här och tillika ordförande i Sveriges Annonsörer, bidrar till kunskapandet med en utförlig kommentar till mitt inlägg. Han skriver bl.a.:

Det handlar inte bara om att företag och varumräken ska bejaka och stimulera dialog och konversation med sina kunder och användare, utan också om att skapa möjligheter för användarna att ha en konversation med varandra. Skiftet är således inte så mycket från envägs- till tvåvägskommunikation, som det är från att kommunicera med sina kunder till att låta dessa kommunicera med varandra.

Mats skriver vidare att även han är övertygad om att företag framöver måste tillämpa helt nya tankesätt för att lyckas, och instämmer i att sociala medier inte bör ses som ännu en mediekanal utan snarare som ett forum i vilket ägandeskapet av vad som kommuniceras delas mellan de som deltar.

Vi talar med m.a.o. inte enbart om en marknadsförings-, kommunikations-, pr- eller reklamfråga. (Och definitivt inte om en IT-fråga!) Det här sociala och beteendemässiga skiftet kommer att beröra alla funktioner i ett företag. Något som David Armano, från Dachis Group, belyser i ett inlägg på Harvard Business Publishing. Han definierar framtidens “sociala företag” som de som verkligen deltar, till skillnad från de som hanterar sociala medier som ännu en ny form av marknadskommunikation. I blogginlägget listar han fem konkreta utmaningar som varje organisation borde planera för, eftersom han menar att de är:

…challenges nearly every organization will face as changes in people, process and technology – fueled by the collective movement we call social media – begin to transform business.

Vi står onekligen inför en lika utmanande som spännande framtid. En framtid som för vissa verksamheter ligger närmare än för andra, men som för de flesta förmodligen ligger närmare än de tror (och kanske önskar).

Men om du vågar, vill och kan börja anpassa dig till den här framtiden redan idag, kommer du också att ha ett försprång i morgon. Eller för att citera Frank Lloyd Wright:

Business is like riding a bicycle. Either you keep moving or you fall down.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Följ mig på Twitter

Vad händer om ditt varumärke blir ett verb?

Tweet

Microsofts nya utmanare till Google heter Bing. Enligt bolagets koncernchef Steve Ballmer är namnet perfekt eftersom ”det fungerar globalt” och ”har potentialen att bli ett verb”. Det Ballmer alltså hoppas på är att människor i framtiden skall binga vem som skrev Proud Mary eller vilken president som efterträdde Abraham Lincoln.

För inte särskilt länge sedan var det tabu att ens tänka tanken på varumärken som verb. De skulle behandlas som adjektiv. Punkt slut. Varumärkesexperter och -jurister var (och är i de flesta fall fortfarande) nämligen rädda för s.k. varumärkesdegeneration – alltså att varumärket skall förlora sitt individuella värde och juridiska skydd.

Det har nämligen hänt förr.

Det första varumärket som förlorade sitt juridiska skydd var linoleum – det förklarades som generisk term redan år 1878. Andra exempel är heroin (ursprungligen ett varumärke ägt av Bayer & Co), trampoline, dynamit, nylon och freon.

Det är dock ytterst få varumärken som kan sållas till denna skara. De flesta företag har hittills fått behålla sitt juridiska varumärkesskydd, även om namnet används som generisk benämning för en kategori eller företeelse. Vaseline, Jacuzzi och Jeep är några exempel på sådana varumärken.

Men även de är få till antalet. På Wikipedias lista över varumären som används som generiska begrepp finns färre än 100 namn. Den är i och för sig långt ifrån komplett, där saknas bl.a. Procordia Foods Bostongurka och Arlas Keso, men även en fullständig sammanställning skulle nog inte representera mer än en mikroskopisk andel av alla de varumärken som någonsin lanserats.

Med det i åtanke, hur stort är egentligen degenereringsproblemet?

Det svåra med varumärkesarbete är trots allt att skapa kännedom och preferens. Alltså att skapa en attraktiv, särskiljande och långsiktig position i många människors medvetande, i syfte att göra varumärket mer lönsamt för dess ägare.

Så varför i hela fridens namn skall vi i förväg oroa oss för att varumärket skall bli för känt?

Resonemanget bakom degenereringsrädslan låter ungefär så här: Hela idén med varumärkesarbetet är att skapa starka och särskiljande associationer till en vara, tjänst eller idé från en specifik avsändare. Genom att ha kontroll över hur varumärket används, kan dess ägare minimera risken att det blir synonymt med alla liknande produkter inom samma kategori. För skulle det ske, upphör också varumärkets differentierande effekt – och därmed dess värde.

Det låter logiskt. Men är det vettigt?

Hastigheten och räckvidden som Internet idag erbjuder för nya varumärken att bli kända och skapa preferens, har fått mig ifrågasätta riskerna med verbifiering av varumärken. Och jag får medhåll från bl.a. Rebecca Tushnet, expert på varumärkesrätt på Georgetown University. Hon konstaterar nämligen att:

Risken för att bli generisk är mycket liten, medan fördelarna med att vara top of mind är mycket stora.

Alltså: Om människor har lättare att ta till sig ditt varumärke genom att använda det som ett verb, låt dem göra det. Erövra marknadsandelar medan du kan, och lös det högst eventuella degenereringsproblemet den dag det uppstår.

Ta Twitter som ett exempel. På mycket kort tid har företaget lyckats bli dominant inom kategorin mikrobloggande. Och nyligen ansökte Twitter varumärkesskydd för begreppet ”tweet”, eftersom termen i allt högre utsträckning används som verb för handlingen att skapa ett mikroblogginlägg – oavsett om det görs på Twitter eller inte.

Samtidigt skrev Biz Stone, en av Twitters grundare, i ett blogginlägg den 1 juli att företaget inte kommer att jaga andra företag som använder verbet ”tweet” i anknytning till Twitter. (Men han tillade också en varning: Om andra aktörer agerar på ett vilseledande sätt, kommer Twitter att agera för att skydda användarna och sitt varumärke.)

Twitter verkar m.a.o. inte allt för bekymrat över risken att tweet blir ett för populärt verb. Det verkar snarare som om Twitter istället kommer att fokusera på vem som skall ha rätten att använda orden Twitter och Tweet. Och därigenom kanske hitta intäktskällor på många fler ställen än enbart på den egna hemsidan (som du f.ö. inte ens behöver besöka för att kunna tweeta).

Men den mest framgångsrika verbifieringen av ett varumärke på Internet är sannolikt Google. Idag är det mer regel än undantag att människor använder verbet googla som beskrivning för att använda en sökmotortjänst.

Teoretiskt står alltså Google inför risken att förlora sitt juridiska varumärkesskydd p.g.a. varumärkesdegeneration. Och skulle det hända (vilket jag i och för sig håller som högst osannolikt), skulle Ballmer & Co kunna marknadsföra sin nya sökmotortjänst genom att t.ex. säga: ”Använd Bing om du vill googla mer träffsäkert”.

Genom att äga verbet härskar Google alltså över hela kategorin. För så länge vi googlar istället för bingar, håller vi omedvetet Google som nummer ett bland sökmotortjänster.

Trots det är Google självt kluvet i frågan. I deras egen varumärkesinstruktion står samma regler som i snart sagt alla andra företags varumärkesmanualer, nämligen att ”varumärket endast får används som ett adjektiv, aldrig som ett substantiv eller verb, och aldrig i plural eller possessiv form”.

Men kanske är den här traditionella hållningen allt för pragmatisk? Kanske är rädslan för degeneration kraftigt överdriven, inte minst med hänsyn till hur sällan ett varumärke får sådan spridning att risken ens behöver beaktas?

Det finns nämligen en inbyggd motsättning i resonemanget. Å ena sidan vill ett företag nå en ledande ställning inom sin kategori, å andra sidan får denna dominans inte bli så stor att företagets varumärke blir synonymt med kategorin.

Men tänk om resonemanget är fel? Tänk om det är möjligt att uppnå både och – d.v.s. att äga både marknadsandelarna och begreppet?

I så fall har Ballmer rätt: Verbifiering är något att eftersträva, inte motverka.

_

Uppslag och underlag till det här inlägget kommer delvis från Noam Cohens artikel i The New York Times, The Power of the Brand as Verb. Tack till Staffan Ehde för tipset.

Varumärkets nya roll i sociala medier

crowd

Branding, alltså varumärkesutveckling, håller på att förändras i grunden. Nya teknologier och mediekanaler har flyttat samhället från ”mass production” till ”mass contribution”.

Vi står, kort sagt, mitt i en omvälvning av hur varumärken skapas, utvecklas och – ägs.

På 1950-talet lanserade Rosser Reeves USP:n, Unique Selling Proposition. Idén var enkel: Varje produkt har någonting som gör den unik, och det är den uniciteten som måste göras kristallklar för målgrupperna.

På 1960-talet kom ESP, Emotional Selling Proposition. Produkternas unika egenskaper och fördelar blev allt mer sällsynta, och istället skapades differentiering med emotionella argument. Pepsi och Coca-Cola var tidigt ute, och idén var att välja en emotionell samhörighet med varumärket snarare än den faktiska produkten.

På 1980-talet fanns en del marknadsförare som ansåg att framgång hängde samman med en stark OSP, Organizational Selling Proposition. Resonemanget bygger i korthet på att det är organisationens, eller företagets, framtoning och filosofi som är den viktigaste, särskiljande faktorn. Nike tillämpade OSP både internt och externt, och ”Just do it” blev ett mantra för både de anställda och de mest hängivna kunderna.

På 1990-talet hade många varumärken utvecklats bortom konkreta produkter eller organisationer. BSP:n föddes, Brand Selling Proposition. Harry Potter är ett konkret exempel. Liksom Disney, Pokemon och M&M. Varumärket var kort sagt starkare än den faktiska nyttan hos en specifik produkt, och kunde användas för att skapa preferens för allt från lakan och tandborstar till tapeter och kosmetikprodukter. (Läs mer om s.k. brand extension här.)

Innan vi går vidare vill jag poängtera att jag egentligen är en motståndare till alla avarter av begreppet USP. Jag tycker personligen att ”unique” räcker gott och väl för att fånga vilken form av särprägel det än må gälla: “Emotional”, “Organizational” eller “Brand”. (Läs mer här.)

Men det intressanta med omvälvningen just nu är alltså det drastiskt förändrade medielandskapet. Den klassiska relationen mellan säljare och köpare är inte länge självklar, och det gäller i lika stor omfattning b2b, business-to-business, som b2c, business-to-consumner. Faktum är, att t.o.m. dessa två fundamentala begrepp, som alltså skiljer köp- och säljprocesserna åt, också kan ifrågasättas. Inte som principer, men som allenarådande alternativ för kommunikations- och distributionsvägar.

I takt med att de sociala mediernas inflytande ökar över hur köpare väljer och hur säljare säljer, är det högst sannolikt att också kommunikationsvägarna mellan alla affärsroller – kund, anställd, företag, arbetsgivare, osv. – kommer att förändras. Och därmed det som styr köp- och säljprocessen.

(Daniel NüüdMindpark har skrivit ett intressant och läsvärt inlägg i ämnet, i vilket han resonerar kring c2c, consumer-to-consumer, c2b, consumer-to-business, c2e samt e2c, consumer-to-employee och vice versa, e2e respektive b2e och e2b, d.v.s. employer-to-employer, business-to-employer och employer-to-business. Läs mer här, det är värt tiden.)

new_branding_landscape

Interaktionen (eller konversationen, om du så vill) mellan den som representerar säljaren och den som ser sig som köparen bli en allt viktigare katalysator i varumärkesarbetet. Möjligheten för alla inblandade att här och nu delta i allt som sägs, tycks och tänks om ett varumärke tvingar även 60-talister som mig själv att tänka om vad gäller varumärkeskommunikation. Ett konkret exempel är möjligheten att själv bestämma hur jeansen skall se ut hos t.ex. Levi’s, eller hur skorna ska se ut hos bl.a. Nike och Adidas. Ett annat exempel är möjligheten för vem som helst att delta i Dells produktutveckling, på www.ideastorm.com, vilket också många gör (s.k. crowdsourcing).

Och kanske måste jag omvärdera även min motvilja mot avarter av begreppet USP. Vi står trots allt mitt i en ny form av kommunikation mellan köpare och säljare. En kommunikation som allt mer handlar om konversation – om att skapa en relation mellan den som köper och den som säljer som motiveras av helt andra faktorer än produktens egenskaper eller den rationella nytta som produkten erbjuder. Och det helt oberoende av om köparen är ett företag eller en privatperson.

Tillhörighet, social gemenskap, syfte och något att innerligt tro på håller snabbt på att bli de ”selling propositions” som skiljer framgångsrika varumärken från resten. I mångt och mycket känns dessa ”erbjudanden” igen – de är alla karakteristiska för t.ex. religioner och fotbollslag. Alltså bör varumärkesbyggande handla allt mer om att beröra människor på flera plan; att tillgodose världsliga behov samtidigt som själsliga önskemål uppfylls.

De varumärken som har de mest engagerade och lojala anhängarna (eller medlemmarna, om du så vill) agerar följaktligen på många plan. De bjuder in, deltar och delar med sig. De konverserar med sin omvärld på många olika sätt. De har en tydlig och stark identitet som skiljer dem från alla andra i sin kategori. Och de uttrycker sin personlighet (eller karaktär, om du så vill) på ett konsekvent sätt i varje sammanhang, i varje symbol, i varje ritual och i varje tradition. Alltså precis som t.ex. fotbollslag och religioner gör.

Att varumärkets roll håller på att förändras är m.a.o. uppenbart.

Men innebär det att principen bakom ”Unique Selling Proposition” är förlegad?

You tell me.

_
Tillägg den 27 augusti 2009:
Jag har tänkt vidare, dels i inlägget Tankar om framtidens medielandskap och marknadsföring, som finns här, och dels i ett blogginlägg på Mindpark, som du hittar här.

_

Relaterade inlägg: Marknadsföring i sociala medier | Lista på företag som deltar i sociala medier | Är ett öppet Internet ett hot mot marknadsekonomin?
Fotografiet kommer från Live 8 (klicka på bilden för att länka dit). Modellen är inte min, men jag minns tyvärr inte var jag hittat den.

Lista på företag som deltar i sociala medier

Tillägg den 29 september 2009: Peter Kim har sammanställt en wiki som i dagsläget innehåller nästan 1.500 företags närvaro i sociala medier. Det är en bra lista på case, som dessutom verkar uppdateras och kompletteras någorlunda regelbundet. Du hittar den här (notera att wikin består av tre separata listor, om ca 500 länkar i varje).

Tillägg den 10 mars 2010: Besök också sajten 365 Social Media Cases, som under 365 dagar publicerar 365 fallstudier inom sociala medier – lyckade såväl som misslyckade.
_

En Google-sökning på marknadsföring i sociala medier (utan citationstecken) ger ca 150 000 träffar. Det är tveklöst ett hett ämne. Och själv skrev jag ett inlägg om det för några månader sedan. Men var finns alla bra exempel? Vilka företag marknadsför sig i sociala medier – och vad gör de där?

Med hjälp av Joakim Jardenberg, Daniel Nüüd och Erik ForsbergMindpark (där det finns många kloka inlägg i ämnet) har jag försökt att hitta bra listor över företag som deltar i sociala medier. Känner du till fler än de som presenteras nedan (helst med fokus på svenska eller nordiska företag) får du gärna dela med dig genom att kommentera det här inlägget.

Jag kan inte validera kvaliteten på exemplen nedan, men jag är tämligen övertygad om att en länkodyssé kommer att vara både inspirerande och lärorik.

_
1. Större internationella företag:

Den första listan har jag hämtat från Peter Kim och kortat ner för att göra den mer relevant för oss i Sverige (den kompletta innehåller 324 företag och finns här):

_
2. Svenska företag som Twittrar:
Den andra listan finns på Henriks blogg och sammanställer svenska företag på Twitter. Du hittar den här.

_
3. Svenska företag i sociala medier (ett frö):
Avslutningsvis är den tredje listan ett frö till en sammanställning på svenskrelaterade företags deltagande i sociala medier. Jag vet att det finns många fler exempel (några av dem finns i listorna ovan). Därför uppmanar jag dig att dels komplettera i en kommentar, dels att vidarebefordra listorna eller länken till det här inlägget till alla som du tror kan bidra.

Och vill du ta på dig rollen att en gång för alla göra en komplett sammanställning, och därefter underhålla listan, tala om det. Jag saknar både kompetensen och tiden för att göra det. Men jag vet att många människor i beslutsfattande positioner skulle uppskatta möjligheten att få tal del av hur andra gör.

Alltså, här är fröet till listan över svenska (eller svenskrelaterade) företag som deltar i sociala medier:

_
Tillägg den 8 maj, 2009: Per Torberger mejlade mig en länk till Vitrues “100 top social brands“. IKEA ligger på plats 71 och är det enda svenska varumärket på listan. Överst hittar vi iPhone, följt av CNN, Apple, Disney och Xbox.

_

Relaterade inlägg; Pers Värld: Så marknadsför du via sociala medier, Robin Good: Social Media Marketing – A Beginner’s Guide, Mindpark: Vad innebär egentligen sociala medier? 13 frågor och svar, Mindpark: Vilka skriker högst? De starkaste marknadsföringskanalerna på nätet, Online Marketing Blog: 25 Must Read Social Marketing Tips, Reklam 2.0: Reklam 2.0 och sociala medier, The Brand-Man: Marknadsföring i sociala medier. Besök också Niclas Strandh digitalPR och bloggen Sociala medier. Tipsa gärna om fler bra källor!

Fem förbisedda funderingar

Det här är mitt 70:e inlägg. Det första, som jag skrev den 18 december 2008, handlade om hur marknadsföring definieras (eller, rättare sagt, om det faktum att vi i Sverige saknar en formell definition). I genomsnitt har jag alltså skrivit nästan fyra inlägg i veckan. (Mitt mål var att hinna med två eller tre.)

I spalten till höger, under rubriken Populära inlägg, kan du se vilka tankar och åsikter som lockat flest läsare. En handfull inlägg har uppenbarligen varit mycket populära medan ett ganska stort antal verkar ha passerat mer eller mindre obemärkt förbi.*

Det är några av de mindre lästa inläggen som jag nu vill ge en andra chans.

Alltså, här följer Fem Förbisedda Funderingar (klicka på respektive rubrik för att läsa mer):

  1. Om varumärken och arketyper
    En beskriving av arketyper och hur de kan användas i varumärkesarbetet. Bloggaren Brygubben skrev bl.a.: “Om branding: Sånt här är intressant. Läs den här bloggposten hos Micco Grönholm, så hoppas jag du också blir intresserad”.
  2. Varför det heter som det heter
    Har du någon gång funderat över varför företag och produkter heter som de gör? Och vad namnen kommer ifrån? I det här inlägget presenteras 30 företags- eller produktnamn och hur de kommit till, bl.a. Apple, Google, Pepsi, Sony och Yahoo.
  3. Marknadsföring i Sociala Medier
    Vad är sociala medier, vad är poängen med dem, hur skall de användas i marknadsföring – och hur skall de inte användas? Per på Resumé kallade innehållet för “rikt och läsvärt“.
  4. Felet med bra reklam
    Om det vanligaste felet som begås av reklammakare: För mycket fokusering på att kommunicera och för lite på att positionera. Reklamen blir kanske underhållande eller intressant, men bidrar inte till att särskilja varumärket från konkurrenterna.
  5. 4/11 2008: Den största dagen i marknadsföringens historia
    En något förkortad och fri översättning av Al Ries krönika i AdAge, i vilken han bl.a. hävdar att ”den 4 november 2008 kommer att gå till historien som den största dagen någonsin i marknadsföringens historia”.

Avslutningsvis skulle jag vilja be dig om en tjänst. Vidarebefordra minst en av länkarna ovan – eller länken till den här bloggen, http://micco.se – till minst tre kloka personer i din omgivning. Och gör det nu, annars gör du det aldrig. Tack.

Lev väl!

_

* Senaste besöksstatistik kan du se på Bloggportalen och Bloggtoppen (där du f.ö. också kan betygsätta min blogg – gör gärna det).

Fjällräven om varför vi älskar Fjällräven

I ett tidigare inlägg, Det gäller att bli älskad först, hade jag en enkät med frågan: Vilka av följande varumärken anser du är älskade?

I skrivande stund har 423 personer läst inägget, varav 137 svarat.

Och de högst rankade är:

  1. IKEA (65% anser att varumärket är älskat)
  2. Absolut (56%)
  3. Fjällräven (49%)
  4. H&M (45%)
  5. Odd Molly (41%)

Undersökningen är naturligtvis allt utom vetenskaplig, t.ex. innehäller den endast 30 svenskrelaterade varumärken som jag valt ut mer på känsla än med vetenskap. Men utfallet tål ändå att reflekteras över.

Att IKEA och Absolut ligger högst på listan är kanske förväntat, men hur kommer det sig att Fjällräven hamnar så högt som på en tredje plats?

Jag ställde frågan till Jerry Engström, global marknadschef för Fjällräven:

En stor anledning tror jag är de minnen vi har från våra upplevelser när vi använt utrustning från Fjällräven. Det kan vara en avkopplande vandring med ett bestämt, eller kanske ett obestämt, mål. Det kan handla om att sitta vid en lägereld, någonstans vid kanten av en spegelblank sjö, med sina vänner. Eller kanske de första knatande stegen till skolan med en Kånkenryggsäck.

På Fjällräven arbetar vi mycket med att inspirera människor till ett aktivt friluftsliv, vilket jag tror att många också förknippar med varumärket Fjällräven – liksom en önskan och längtan efter att få fylla lungorna med frisk luft då och då.

Vår filosofi har sedan starten varit att erbjuda funktionell utrustning för fler och skönare upplevelser ute i naturen. Men också att verkligen fokusera på just det, och inte frestas att följa ängsliga trender. Att Fjällräven står för hållbarhet under en lång, lång tid framöver tror jag gör varumärket omtyckt.

fjallraven_hackspett1

År 2008 belönades Fjällräven med Signumpriset, en utmärkelse som delas ut till det nordiska företag som bäst vårdat sina varumärken. Tidigare års prisvinnare är bl.a. Volvo (1995), Bang & Olufsen (1999), Carlsberg (2000), Absolut Vodka (2003) och Marimekko (2007).

Ur juryns motivering:

Förtroende är en hörnsten i märkesbyggandet när man skall sälja utrustning till folk som oavsett väder och temperatur ämnar ge sig ut i naturen. Förtroende är också det som årets vinnare av Signumpriset – Fjällräven – både betonar och lyckats skapa i varumärket.

Och i min ovetenskapliga undersökning hamnar alltså Fjällräven högre än varumärkesgiganter som H&M, Sony Ericsson, Volvo, ICA, SAS och Telia. Hur kommenterar du det, Jerry Engström?

Det är glädjande för oss, och det sporrar oss att fortsätta att inspirera människor att ge sig ut och njuta av vildmarken i egen takt.

Det är väl bara att hänga på?

Synderna är ute, dygderna är inne

Den ekonomiska kollapsen, lågkonjunkturen, depressionen, eller vad du än vill kalla tillståndet i världen, håller på att förändra konsumtionssamhällets värderingar.

På några få månader har storbanker och finansiella institutioner, liksom anrika företag och nationalklenoder, förvandlats från välskötta, pålitliga och säkra varumärken till vanskötta, lömska och, i vissa fall, hatade dito.hope

Vårt förtroende för dem har, kort sagt, raserats.

Då räcker det inte med hurtfriska, överoptimistiska pr- och reklamkampanjer för att förtroendet skall återupprättas. Lyxen och statusen vi för bara ett halvår sedan såg som något fördelaktigt och eftersträvansvärt, är nu en synd. Glamour har blivit egoism. Och varumärken som representerar lyxen, och som lyckades få oss att tycka att lyx är något nödvändigt, måste sannolikt omvärdera sin varumärkespositionering – från egocentrism till altruism.

Eller som Pierre-Emmanuel Maire, CEO på BrandThinkTank Group, formulerar det:

Är högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja synder igen? Är omdöme, rättvisa, måttfullhet, mod, tro, hopp och medmänsklighet dygder igen?

Det verkar så.

Dygder kan göras till mycket kraftfulla varumärkesassociationer, förutsatt att det är trovärdigt. Lyxmärken kan, som Pierre-Emmanuel Maire föreslår, förflytta fokus från konst till hantverk, från hippt till hållbart och därmed tilltala en växande skara människor som är allt mindre självfokuserade.

På samma sätt borde banker och finansiella institut fokusera på begreppet säkerhet i stället för spekulation, på välfärd i stället för avkastning, på hjälp istället för blankning och på reson istället för risk.

Det blir högst sannolikt en ny kamp om människors medvetande, eftersom det som verkligen betyder något för de flesta av oss håller på att förändras. Och varumärken – vare sig det är en produkt, ett företag, en institution eller ett politiskt parti – som inte tar hänsyn till det, ignorerar också grunden för all varumärkespositionering: Att utgå från det som betyder mest för kunderna.

Synderna är ute. Dygderna är inne.

_

Relaterade inlägg: Förtroendets paradox | Vi får det vi belönar.
Det här inlägget är baserat på Pierre-Emmanuel Maires krönika i AdAge den 10 mars, 2009: Gekko was Wrong: Greed is Bad.