Hem

Micco Grönholm om varumärken & marknadsföring

Missnöjda kunder kan inte lagstiftas bort

För en musiker eller filmskapare har det aldrig tidigare varit möjligt att med så små medel distribuera sina verk så snabbt till så många. Ur ett rent konstnärligt perspektiv erbjuder Internet i allmänhet, och fildelning i synnerhet, en gränslös kanal för såväl kända som okända att beröra människor över hela världen.

Därför är fildelningssajter, som t.ex. The Pirate Bay, något fantastiskt för de filmskapare och musiker som fokuserar på konsten. Men för de som fokuserar på pengarna, produktionsapparaterna och distributörerna är The Pirate Bay en mardröm.

Tyvärr är film- och musikindustrierna så intensivt fokuserade på att vara just industrier att de har glömt bort film- och musikdelen. Därmed är de på god väg att bli sina egna värsta fiender.

Dessa industrier har nämligen redan förlorat en stor del av sin trovärdighet. De har glömt sitt existensberättigande, som alltså inte är att tjäna pengar. Och i ett desperat försök att vrida klockan bakåt stäms nu privatpersoner vars uppfinningsrikedom, entreprenöranda och hårda arbete har breddat kulturutbudet för miljontals människor, gamla som unga.

Jag är absolut ingen förespråkare av olaga handling. Att utan tillstånd i kommersiellt syfte distribuera upphovsrättsskyddade alster är, och skall förbli, olagligt. Och självklart skall skaparen eller skaparna till ett verk ha ekonomisk ersättning. Men handlar IPRED-lagen och The Pirate Bay-rättegången verkligen om att värna upphovsmännens rätt? Eller handlar den om att skydda en industri?

Att människor väljer att ladda ner film och musik är inte, enligt mig, ett tecken på moraliskt förfall i samhället. Det är betydligt mindre komplicerat än så. Det är ett tecken på en växande skara missnöjda kunder; människor som älskar konsten och skaparna av den, men som ogillar sättet på vilket en industri vill tjäna pengar på den.

Om film- och musikindustrin istället accepterat att Internet finns, och att det är svårt att förbjuda människor att utnyttja möjligheterna med det, skulle The Pirate Bay-rättegången aldrig ha ägt rum. Och om dessa industrier hade investerat hälften av det belopp de lagt ner på att jaga pirater på att i stället utveckla egna fildelningssajter, skulle The Pirate Bay förmodligen inte ens ha existerat.

Vi konsumerar film och musik som aldrig förr. Det finns m.a.o. fantastiska affärsmöjligheter för film- och musikindustrin. Men så länge kunderna är missnöjda är uppförsbacken brant.

Och missnöjda kunder kan inte lagstiftas bort.


Publicerat

i

av

Kommentarer

6 svar till ”Missnöjda kunder kan inte lagstiftas bort”

  1. Profilbild för Irak-Lena

    Och gissa vad jag gör samtidigt som jag läser dina insitksfulla rader Micco…lyssnar på min favo-musik. Nedladdad. För ingen kan få min musiksmak att rymmas i totalt 20 kg bagage för ett helt halvårs behov
    en bit söderut på jordklotet. Så det så. Men Irak är lite mera laglöst än Svedala kanske….

  2. […] Jag vet inte, det kanske går att lagstifta bort folk som skjutsar presumptiva snattare till affären, men missnöjda kunder går det icket att lagstifta bort. […]

  3. […] det svenska folket. Det borde nästan vara självklart att man som politiker backar ner från ett sådant uppenbart idiotiskt förslag, men inte. Så varför fattar man beslut som det tycks mot bättre […]

  4. Profilbild för Milla
    Milla

    Upphovsrätten är i första hand till för att skydda upphovsmännen från att få sina verk plagierade, dvs att någon annan tar åt sig äran för tex ha målat en tavla eller skrivit musik.
    Den uppkom för att säkerhetsställa att ingen annan än upphovsmännen ska kunna göra kommersiell vinning på sina egna verk. Det som går snett, är när upphovsmän överlåter sina rättigheter genom avtal till produktionbolag, musikförlag, distributionsbolag etc – det som allmänt kallas för ”skivbolag” alltså.

    Om jag minns helt rätt, är det som händer att en upphovsman överlåter själva äganderätten till skivbolaget under den tid skivkontraktet gäller. Beroende på hur ”skivkontraktet” ser ut, är en artist mer eller mindre livegen. Vissa kontrakt är rena slavkontrakt, tyvärr. Skivkontraktet ger skivbolagen bla rätten att bevaka upphovsmannens rättigheter (dvs sina egna), tex att en låt inte används utan tillstånd i en film eller i ett sammanhang som är till skada för upphovsmannen, tex i en porrfilm.

    Observera att det är skivbolaget som styr och ställer eftersom de äger rättigheterna till verket, och inte upphovsmannen som ”bara” innehar upphovsrätten. Skivbolaget tar dessutom den största delen av inkomsterna när det gäller skivförsäljningen, tillsammans med skivhandlarna. Låtskrivaren får sin royalty – på 3%-7% av skivpriset. Inte många kronor per skiva alltså!

    Detta är naturligtvis inget som gått artisterna spårlöst förbi, varför många idag startar egna skivbolag, ger ut sina egna skivor eller på annat sätt kör sitt eget race. Exempel är Madonna, Robyn, Metallica, Timbuktu och Dilba. Läste en väldigt intressant artikel om henne http://www.idg.se/2.1085/1.178556 där hon bla säger ”Jag behöver inte sälja för en treprocentig royalty.” och ”På ett stort bolag blir du en av tusen artister och betyder ingenting.”

    Lite mer att läsa om hur förhållandet egentligen är mellan skivbolagen och artister/upphovsmän:
    ”När jag väl säljer skivor så tjänar jag mycket mer nu eftersom jag har ett eget skivbolag.” – Robyn http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article4072218.ab

    ”I musik-Sverige åsamkar skivbolagen sina egna artister och upphovsmän större ekonomisk skada än vad illegal nedladdning gör. Det rånet är helt legalt och upprör varken EU eller svenska lagstiftare.” – Jonas Almquist, musiker http://www.aftonbladet.se/debatt/article3918507.ab

    I artikeln ovan tar Jonas Almquist verkligen bladet från munnen, väldigt intressant…
    Skivbolagen säger sig alltså vilja skydda upphovsmännens rätt att få betalt för sitt arbete, när de själva fult utnyttjar artister.

    I ljuset av detta, är det rent skrämmande att vissa intressen lyckats lura i politiker och vanligt folk att fildelning innebär förlust för artisten. Det är ännu mer skrämmande att dessa ekonomiska intressen, nu fått sin vilja igenom i och med att IPRED-lagen antogs. Men det som skrämmer mig allra mest, är att pengar betyder mer än vår rättssäkerhet och integritet.

    Det är tydligen bara början också, då IPRED2 är på gång att bli ett direktiv http://www.aftonbladet.se/debatt/article3929597.ab med mycket mer allvarliga följder. Är det inte illa nog som det är redan?! Tydligen inte, skiv- och filmindustrin vill tydligen ha absolut och total kontroll – läs makt. De vill bestämma hur vi konsumenter ska konsumera kultur.
    Har länge vetat om att upphovsmännen bara får en spottstyver för sitt arbete när de har kontrakt med större bolag och fick mer än nog när skivbolagen ville kontrollera vilken musik som skulle kunna spelas i vilket land på den lagliga digitala musiktjänsten Spotify, vilken jag själv använder för att lyssna på musik. Vad jag förstått det som har Spotify en rättvis modell för hur upphovsmannen får betalt, men nu skulle vi alltså lägga oss i och begränsa hur musiken ska kunna lyssnas på – eller vilka artister som ska kunna få betalt i vilket land. Usch!

    Har från och med nu bestämt mig för att enbart stödja artister som Robyn och Dilba, där inte mestadelen av pengarna vid ett skivköp går till något girigt skivbolag, och i fortsättningen enbart köpa filmer begagnat.
    Förespråkar även att man istället för den gamla modellen för upphovsrätt, använder sig av Creative Commons vilket är mycket mer anpassat till det samhälle vi har idag, och där upphovsmannen själv bestämmer hur verket får användas – kommersiellt med eller utan tillstånd samt om verket får ändras på.

    Avslutar med två saker Dregen samt Jocke Berg i Kent sagt, vilket jag sett på tv. Det är taget ur minnet och är därför inte ordagrant korrekt, men budskapet är detsamma.

    ”Det finns bara en bransch som är skitigare än skivbranschen – oljeindustrin” – Dregen
    ”Skivbranschen förstör för sig själv. De satsar bara på bajsmusik med bajsartister och ger ut bajsskivor. Sedan undrar de varför de inte säljer några skivor längre.” – Jocke Berg

  5. Profilbild för Urban Malm
    Urban Malm

    SVT har ju helt spårat när Eva Hamilton tror att Pirate Bay kommer att vinna.

  6. Profilbild för Kao

    Ja, nu blir det inga fler cd-köp…vem vill handla en vara utan att ha sett den, hört den, provat den?

    Det är nog mest de snikna skiv- och filmbolagsdirektörerna som tror att denna lag kommer gynna DEM och DERAS vinster. Men de kommer märka att det blir precis tvärtom…snål- och girigheten kommer att bedra visheten, hah!

    Skrev just själv i samma ämne…

    Kao

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Sök

drivs med WordPress