Etikett: undersökning

  • Om att skriva en masteruppsats: När vi testade option framing

    Jennifer Happonen och Sanna Cederholm studerar masterutbildningen International Marketing and Brand Management på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Under våren skriver de sin masteruppsats om hur behavioral economics kan användas i det strategiska marknadsföringsarbetet, och kommer att med jämna mellanrum dela med sig av sina funderingar, tankar och reflektioner här på The Brand-Man.

  • Vad är de framgångsrika marknadsförarnas hemlighet?

    Vad skiljer framgångsrika marknadsförare från resten? Hur tänker de? Vad, om något, gör de som de mindre framgångsrika marknadsförarna inte gör? Möjliga svar på dessa frågor (och fler) får du i IBM:s studie From Stretched to Strengthened, baserad på personliga intervjuer med drygt 1.700 marknadschefer i 64 länder.

  • Vet du hur din reklam påverkar dina anställda?

    När företag investerar i reklam är målgruppen allt som oftast konsumenter, men en ofta förbisedd effekt är hur reklamen ”spiller över” och påverkar personalen. I det här inlägget får du ta del av två rykande färska studier i hur konsumentreklam påverkar både befintliga och potentiella anställda. | Gästinlägg av Niklas Bondesson och Sara Rosengren

  • Neuromarketing – marknadsförarnas våta dröm!?

    Vad är det som gjort boken »Buyology« till en sådan succé? Vad är det den egentligen avslöjar? Att vi människor reagerar på sådant som skapar mening, ger oss minnen och väcker känslor behöver man väl inte scanna hjärnor för att förstå… Och det författaren Martin Lindström kallar »our Buyology« kallar vi för »vår kultur«. | Gästinlägg av Katarina Graffman och Jacob Östberg

  • Det du förmodligen tror är bra reklam är inte så bra som du tror

    Det du förmodligen tror är bra reklam är inte så bra som du tror

    Les Binet och Peter Field har analyserat nästan 1.000 reklamkampanjer med fokus på vilken sorts reklam som driver försäljning och vinst, inte vilken reklam som vinner priser. Resultatet visar att det branschen gör och det som fungerar är olika saker. Faktum är att de mest använda reklamstrategierna är de minst effektiva.

  • Därför köper dina kunder (b2c)

    Därför köper dina kunder (b2c)

    Vilka tankar och känslor om ett varumärke får oss konsumenter att vilja köpa och acceptera ett högre pris? Nu finns svaret – åtminstone i generella termer. Lundaforskarna Niklas Bondesson och Johan Anselmsson har nämligen sammanställt 20 olika undersökningar av sammanlagt ca 100 varumärken i en meta-studie över generella säljdrivande varumärkesassociationer inom business-to-consumer, b2c. Resultatet är både intressant och lärorikt.

  • Vad gör ett varumärke starkt?

    Vad gör ett varumärke starkt?

    Tre lärdomar, baserade på snart 20 års forskning och ett stort antal varumärkesanalyser, om vad som krävs för att bygga ett starkt varumärke. Alltså ett varumärke som driver försäljning eller motiverar ett högre pris.

  • Därför köper dina kunder (b2b)

    Vilka tankar och känslor får köpare inom business-to-business (b2b) att vilja köpa och att acceptera ett högre pris? Nu finns svaret – åtminstone i generella termer. Lundaforskarna Niklas Bondesson och Johan Anselmsson har nämligen sammanställt tusentals svar från b2b-köpare i nästan 50 länder i en meta-studie över generella säljdrivande varumärkesassociationer inom b2b. Och resultatet är, minst sagt, högintressant.

  • Använder du sunt förnuft? Sluta med det.

    Det vi kallar sunt förnuft är, något förenklat, egentligen våra erfarenheter av hur saker fungerar omkring oss, finslipade sedan födseln. Så länge det vi skall betrakta eller bedöma finns i eller nära vår erfarenhetsbank, kan det sunda förnuftet fungera. Men så snart det ligger utanför våra tidigare erfarenheter har vi ingen nytta av det – tvärtom skapar det sunda förnuftet istället problem, eftersom det motsäger hur det verkligen är. Kort sagt: Sunt förnuft är sällan vare sig förnuftigt eller sunt. | Gästinlägg av Thomas Lundqvist

  • Fingrarna i syltburken – hur påverkas varumärkets värde?

    För ett antal år sedan var jag delaktig i värderingen av ett varumärke som vi kan kalla ”Bolaget”. Bolaget var ett framgångsrikt varumärke som byggts upp från grunden med uppmärksammad och prisad marknadsföring. Bolaget hade ett grundmurat gott rykte och framstod som referensföretag för en hel bransch. Och värderingen gav också, inte oväntat, ett mycket positivt resultat. Ett antal månader efter värderingen skedde det som inte fick ske: Fingrarna i syltburken. Men intäkterna fortsatte att strömma in. Och medan styrelse och ledning pustade ut, genomförde vi en ny värdering. | Gästinlägg av Peter Bunge-Meyer