Tag Archives: trend

Statistik på marknadsföring i sociala medier (b2b)

flattr this!

Jag fick ett mejl från min vän Kristoffer Åkesson för några dagar sedan. I det fanns en lista med statistik över b2b-företags marknadsföring, med fokus på de sociala medierna. Jag har inte granskat källorna men litar på att »Social Media B2B« – där statistiken är hämtad och översatt från – har gjort det.

(Du kan twittra den engelska originalversionen av respektive punkt nedan genom att klicka på Twitter-ikonen.)

_
Om marknadsföring

  • 73% av VD:arna anser att marknadsförare inte kan bevisa hur de bidrar till verksamhetens tillväxt. (källa) Tweet This Stat
  • 68% av b2b-företagen investerar 5% eller mindre av sin omsättning på marknadsföring (källa) Tweet This Stat
  • 40% av b2b-företagen förväntar sig att 2012-års budget blir större än i år. (källa) Tweet This Stat

Om sociala medier

  • B2b-företags investeringar i sociala medier beräknas öka med 3% under de kommande 12 månaderna, och med 9% över de kommande fem åren. (källa) Tweet This Stat
  • 53% av b2b-företagen har använt sociala medier i mer än ett år. (källa) Tweet This Stat
  • 66% av b2b-företagen har sociala medier i sin marknadsmix. (källa) Tweet This Stat
  • 34% av b2b-företagen har blogg(ar) i sin marknadsmix. (källa) Tweet This Stat
  • 58% av de b2b-företag som använder sociala nätverk använder LinkedIn. (källa) Tweet This Stat
  • 57% av b2b-företagen har fått minst en ny kund via LinkedIn. (källa) Tweet This Stat
  • 57% av samtliga b2b-företag med en företagsblogg uppger sig ha fått minst en ny kund via bloggen. (källa) Tweet This Stat
  • 72% av b2b-företagen som bloggar minst en gång i veckan har fått minst en ny kund via bloggen. (källa) Tweet This Stat
  • För de b2b-företag som bloggar en gång om dagen är motsvarande siffra 75% och 89% för de företag som postar fler än ett inlägg om dagen. (källa) Tweet This Stat

Om mobila trender

  • 59% av beslutsfattarna i b2b-företag använder en smartphone i sitt arbete. (källa) Tweet This Stat
  • 52% av BlackBerry-användarna planerar att byta till iPhone 5 (källa) Tweet This Stat

Om mätningar

Vill du ha mer b2b-relaterad marknadsföringsstatistik, dessutom betydligt snyggare presenterad än här, spana in 10 informative b2b marketing infographics.

_

Relaterat:

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook_____ Micco på Google+


LinkedInInstapaperPrint

Blir reputation management på individnivå den viktigaste konkurrensfaktorn?

flattr this!

Gästinlägg av Per Frykman

Idag forskas och skrivs det mycket om begreppet reputation management på företagsnivå. Ett företags rykte är i olika skeden avgörande för dess framgång. Men det allt fler börjar inse är att:

Som man uppfattar medarbetaren, så uppfattar man företaget.

När jag träffar företagsledningar är det framför allt just det man vill diskutera, eftersom medarbetarna direkt påverkar företagets resultat. Det är följaktligen hög tid att införa begreppet reputation management (rykteshantering) även på individnivå. På den nivån är det dessutom förmodligen ännu viktigare än på företagsnivån. Eller som affärskonsulten och personal branding-gurun William Aruda konstaterar:

In the new world of work your reputation is the only accepted currency.

Det är individerna som skapar företagets anseende. Hade Apple varit där det är idag om det inte varit för Steve Jobs och alla extremt kreativa medarbetare som verkligen tror på Think different i sitt arbete? Rätt personer måste få utlopp för sin kreativitet i sitt jobb, om arbetsgivaren vill behålla dem och samtidigt locka fler talanger. Steve Jobs anställer bara passionerade personer som han uppmuntrar att använda sin kreativitet för att utveckla företaget. Han säger: 

Det är ingen vits med att anställa smarta människor och sedan säga åt dem vad de ska göra. Vi har anställt smarta människor för att de skall säga till oss vad vi skall göra.

Varumärket Virgin, som Richard Branson skapat, handlar om att leva livet fullt ut och göra kunder lyckliga. Företaget söker rätt person, rätt engagemang, rätt tilltro och viljan att göra det där lilla extra. Alltså människor som älskar det de gör. Utan dessa människor och deras professionella rykte hade Virgin nog inte ens existerat. Och naturligtvis lever de anställda sitt varumärke och gör det de är bäst på. Det är en viktig del av reputation management på individnivå.

Enligt många experter är personal branding i grunden rätt så okomplicerat:

Personal branding comes down to a matter of reputation.

Ditt professionella rykte är egentligen allt du har. Ryktet avgör om kunderna får förtroende för och väljer dig. Och en stor del av de köp vi gör baseras på rekommendationer. Av detta och en mängd andra skäl är det dags att du börjar fundera på vad som sägs om dig.

Ett stort problem vi har idag (eller en möjlighet, om du är öppen för den) är att vi inte har en klar bild av hur vi uppfattas av andra. Eric Schmidt, CEO på Google, uttryckte det så här i en intervju nyligen:

The only thing that people are never good at is seeing themselves as others see them.

Den bild omvärlden har av oss påverkar som sagt på ett avgörande sätt våra kundrelationer och affärsmöjligheter. Men eftersom vi i allmänhet har en bristande insikt i den bilden, bygger många företag och individer sin framtid på nyckelfaktorer som de i grunden inte är medvetna om.

Jag åt lunch med en tjej från en reklambyrå och berättade vad jag arbetar med och hur avgörande jag anser att individernas professionella rykte är. Hon konstaterade: ”Aha – mitt cred, jo det finns ju inget annat – det avgör varenda affär”. Kan det sägas tydligare och bättre? Men jag tror, hennes klarsynta uttalande till trots, att hon inte skulle kunna svara på hur hennes cred konkret ser ut och hur hon skulle kunna utveckla det vidare.

Men egentligen är arbetet med personal branding och reputation management på individnivå lika enkelt som det är naturligt. Och framförallt är det lönsamt. Därför förvånar det mig att så få arbetar med det.

För ett tag sedan publicerade William Aruda sin analys av de viktigaste trenderna 2011 inom personal branding. En av topptrenderna handlar om det han kallar för RevYOU – vikten av att utvärdera och utveckla sitt professionella rykte. ”This will be huge” siar Aruda och en helt avgörande nyckelfaktor för både individer och företag.

Jag håller med. Jag tror att reputation management på individnivå blir en extremt viktig konkurrensfaktor framöver.

Kanske t.o.m. den viktigaste av alla.

Per Frykman räknas som en av pionjärerna inom personal branding i Sverige. Under åren har han med sitt engagemang, sin nyfikenhet och sina drömmar hjälpt hundratals människor och företag att växa. Per har skrivit tre böcker, bl.a. Myten om den effektiva rekryteringen, som nominerades till bästa personal- och ledarskapsbok 2005, och Du – ett varumärke, som han skrivit tillsammans med Karin Sandin. På bloggen Du – ett varumärke delar han regelbundet med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

_

Relaterat:

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook

LinkedInInstapaperPrint

Conan O’Brien om tidens strömmar

flattr this!

Hittade det här YouTube-klippet hos Staffan Ehde. Det är stor underhållning i drygt 45 minuter, inklusive en handfull mycket intressanta spaningar på vad som sker i världen just nu.

Programledaren Conan O’Brien fick i januari i år oväntat sparken från NBC’s The Tonight Show, trots höga tittarsiffror och stor popularitet, för att ersättas av sin företrädare Jay Leno. Han öppnade ett Twitterkonto och fick genast ett massivt stöd från hela världen. Ett stöd som höjdarna på NBC nog inte hade räknat med. Eller som Conan själv uttrycker det i klippet ovan:

The groundswell of Internet support [...] completely took my network by surprise. They don’t know what hit them. I think there’s a lot of people in broadcast television that are very dismissive, or have been very dismissive, about the Internet. And they’re so afraid of it. They tend to deride what they don’t understand. So when this explosion happened on the Internet – when they announced that they decided to slide Conan over, to accomodate this other gentleman who’s having difficulties in another time period – [...] they thought that I was doing it. They had this attitude of “Make him stop!”, “Why is he doing this?”. [...] I think they still don’t understand what’s happening.

Den 8 november är det premiär för Conan O’Briens nya talk-show på kabeltevekanalen TBS.

_

Relaterat:

small twitter_logo Om du vill kan du samtala med mig på Twitter

LinkedInInstapaperPrint

Varumärkets nya roll i de sociala medierna

flattr this!

Favorit i Repris 25 | Inlägget publicerades den 27 maj 2009 | 13 kommentarer

Branding, alltså varumärkesutveckling, håller på att förändras i grunden. Nya teknologier och mediekanaler har flyttat samhället från mass production till mass contribution.

Vi står, kort sagt, mitt i en omvälvning av hur varumärken skapas, utvecklas och – inte minst – ägs.

På 1950-talet lanserade Rosser Reeves USP:n, Unique Selling Proposition. Idén var enkel: Varje produkt har någonting som gör den unik, och det är den uniciteten som måste göras kristallklar för målgrupperna.

På 1960-talet kom ESP, Emotional Selling Proposition. Produkternas unika egenskaper och fördelar blev allt mer sällsynta, och istället skapades differentiering med emotionella argument. Pepsi och Coca-Cola var tidigt ute, och idén var att välja en emotionell samhörighet med varumärket snarare än den faktiska produkten.

På 1980-talet fanns en del marknadsförare som ansåg att framgång hängde samman med en stark OSP, Organizational Selling Proposition. Resonemanget bygger i korthet på att det är organisationens, eller företagets, framtoning och filosofi som är den viktigaste, särskiljande faktorn. Nike tillämpade OSP både internt och externt, och ”Just do it” blev ett mantra för både de anställda och de mest hängivna kunderna.

På 1990-talet hade många varumärken utvecklats bortom konkreta produkter eller organisationer. BSP:n föddes, Brand Selling Proposition. Harry Potter är ett konkret exempel. Liksom Disney, Pokemon och M&M. Varumärket var kort sagt starkare än den faktiska nyttan hos en specifik produkt, och kunde användas för att skapa preferens för allt från lakan och tandborstar till tapeter och kosmetikprodukter. (Läs mer om s.k. brand extension här.)

Innan vi går vidare vill jag poängtera att jag egentligen är en motståndare till alla avarter av begreppet USP. Jag tycker personligen att ”unique” räcker gott och väl för att fånga vilken form av särprägel det än må gälla: “Emotional”, “Organizational” eller “Brand”. (Läs mer här.)

Men det intressanta med omvälvningen just nu är alltså det drastiskt förändrade medielandskapet. Den klassiska relationen mellan säljare och köpare är inte länge självklar, och det gäller i lika stor omfattning b2b, business-to-business, som b2c, business-to-consumner. Faktum är, att t.o.m. dessa två fundamentala begrepp, som alltså skiljer köp- och säljprocesserna åt, också kan ifrågasättas. Inte som principer, men som allenarådande alternativ för kommunikations- och distributionsvägar.

I takt med att de sociala mediernas inflytande ökar över hur köpare väljer och hur säljare säljer, är det högst sannolikt att också kommunikationsvägarna mellan alla affärsroller – kund, anställd, företag, arbetsgivare, osv. – kommer att förändras. Och därmed det som styr köp- och säljprocessen.

new_branding_landscape

Interaktionen (eller konversationen, om du så vill) mellan den som representerar säljaren och den som ser sig som köparen bli en allt viktigare katalysator i varumärkesarbetet. Möjligheten för alla inblandade att här och nu delta i allt som sägs, tycks och tänks om ett varumärke tvingar även 60-talister som mig själv att tänka om vad gäller varumärkeskommunikation. Ett konkret exempel är möjligheten att själv bestämma hur jeansen skall se ut hos t.ex. Levi’s, eller hur skorna ska se ut hos bl.a. Nike och Adidas. Ett annat exempel är möjligheten för vem som helst att delta i Dells produktutveckling, på www.ideastorm.com, vilket också många gör (s.k. crowdsourcing).

Och kanske måste jag omvärdera även min motvilja mot avarter av begreppet USP. Vi står trots allt mitt i en ny form av kommunikation mellan köpare och säljare. En kommunikation som allt mer handlar om konversation – om att skapa en relation mellan den som köper och den som säljer som motiveras av helt andra faktorer än produktens egenskaper eller det rationella värdet som produkten erbjuder. Och det helt oberoende av om köparen är ett företag eller en privatperson.

Tillhörighet, social gemenskap, syfte och något att innerligt tro på håller snabbt på att bli de selling propositions som skiljer framgångsrika varumärken från resten. I mångt och mycket känns dessa ”erbjudanden” igen – de är alla karakteristiska för t.ex. religioner och fotbollslag. Alltså bör varumärkesbyggande handla allt mer om att beröra människor på flera plan; att tillgodose världsliga behov samtidigt som själsliga önskemål uppfylls.

De varumärken som har de mest engagerade och lojala kunderna (eller anhängarna, om du så vill) agerar följaktligen på många plan. De bjuder in, deltar och delar med sig. De konverserar med sin omvärld på många olika sätt. De har en tydlig och stark identitet som skiljer dem från alla andra i sin kategori. Och de uttrycker sin karaktär på ett konsekvent sätt i varje sammanhang, i varje symbol, i varje ritual och i varje tradition. Alltså precis som t.ex. fotbollslag och religioner gör.

Att varumärkets roll håller på att förändras är m.a.o. uppenbart.

Men innebär det att principen bakom ”Unique Selling Proposition” är förlegad?

You tell me.

_

Relaterat:

small twitter_logo Om du vill kan du utbyta tankar och idéer med Micco på Twitter

LinkedInInstapaperPrint

Tankar om framtidens reklam och medier

flattr this!

Favorit i Repris 24 | Inlägget publicerades den 27 augusti 2009 | 3 kommentarer

Vad händer med medierna framöver och hur skall företag anpassa sin marknadskommunikation därefter? Två viktiga frågor – tyvärr utan definitiva svar.

Ingen kan nämligen med säkerhet säga exakt hur framtiden kommer att te sig (även om internetgurun Clay Shirky gör ett hedervärt försök i den nysläppta och högintressanta boken Cognitive Surplus). Men en sak vågar jag förutse: tevebolagen, radiostationerna och tidningshusen kommer inte att vakna upp en vacker dag och upptäcka att de åter igen sitter i förarsätet.

Människors tankar, idéer, åsikter och upplevelser flyttas i snabb takt från de industriella (traditionella) medierna till de sociala. Med tilltagande iver följer pengarna efter. Teve, radio och tidningar brottas med lönsamhetsproblem, samtidigt som annonsintäkterna för Google, Yahoo, AOL och MSN ökar.

Men det är för tidigt att dödförklara de industriella medierna. Än så länge är alla medier, industriella och sociala, både gynnade och beroende av varandra. Hur länge det förblir så, hänger uteslutande på hur snart de gamla mediehusen överger sin nuvarande affärsmodell. Den håller helt enkelt inte längre.

Nämnde Clay Shirky har vid något tillfälle sagt att han i framtiden ser endast två sorters tidningar: De som inte skriver något förrän det de skriver är överlägset allt annat i samma ämne. Och de som sammanställer allt som skrivits av andra inom ett ämne som intresserar många, och som sedan låter alla och en var att fritt tycka och tänka kring det.

För teve, menar han, krävs kompetensen och modet att realisera en affärsmodell som bygger på att det är bättre med hundra tusen engagerade anhängare än med en miljon uttråkade tittare. Engagemanget sprider sig till andra mediekanaler, där de likasinnade kan mötas, vilket bl.a. skapar social tillhörighet och i slutändan lojalitet.

Låt oss utgår från att han har rätt. (Men om du ser en annan framtid, dela gärna med dig i en kommentar till det här inlägget.)

I så fall erbjuder nischade mediekanaler – oavsett om de är online eller offline – mest värde för reklampengarna. De sammanhang där människor är medvetet engagerade i något, och där ditt företag kan tillföra värde i ordets vidaste mening, är också de sammanhang i vilka ditt varumärke kan skapa passionerade, lojala och lönsamma kunder (till lägsta kostnad). Räckvidd och kontaktkostnad är irrelevant. Kvalitet ersätter kvantitet.

Dilemmat för marknadsförare är dock att de nischade mediekanalerna redan är många, och att de blir fler för varje dag. Men också att de finns överallt – både på Internet och i den verkliga världen.

De är dessutom inte alltid “mediekanaler” i ordets traditionella bemärkelse. Snarare nya och smarta sätt att i vardagssituationer skapa engagemang och sympati för varumärket.

Filmen nedan visar ett lysande exempel; IKEA flyttade på ett genialt sätt ut sitt varuhus, sin katalog och sitt varumärke in i människors vardag.

Den här formen av produktplacering i vardagen är exempel på en nischad mediekanal som gör det möjligt för människor att prova produkten och därmed bedöma den på basis av en faktisk upplevelse istället för ett reklambudskap. Dessutom är det faktiska och verkliga mötet också ett utmärkt tillfälle för varumärket att inleda en dialog med köparen på ett mer personligt plan.

Ett annat exempel på varumärkesnärvaro i människors vardag är att låta det finnas till hands i situationer där kunderna behöver hjälp. Men också att ge bort något som är av ett tillfälligt (eller bestående) värde för dem.

Det kostar t.ex. inte mycket för McDonald’s att låta mig surfa gratis när jag är på Sky City, men jag sätter stort (emotionellt) värde på det. Något dyrare var det sannolikt för Kraft Foods att installera värme på tiotalet busshållplatser i centrala Chicago härom vintern. Men när kylan slog till som värst var det nog många pendlare som skänkte Kraft Foods en tacksamhetens tanke. I gengäld fick resenärerna på plats provsmaka Stove Top Quick Cup (produktplacering i en vardagssituation). Kampanjbudskapet var förresten: Cold, provided by winter. Warmth, provided by us.

Kraft_Chicago

Därtill kommer alla möjligheter som de sociala medierna erbjuder för att attrahera och, framför allt, engagera människor till och i varumärket.

Ta det engelska engelska företaget Hi-Tec som exempel. De gjorde sin vattenavstötande sko känd bland utomhusentusiaster med hjälp av en YouTube-viral, i vilken tre killar påstås ha kommit på ett sätt att springa på vatten. Filmen hade inom loppet av några veckor visats nästan fem miljoner gånger, och frågan om den var äkta eller fejk blev ett hett samtalsämne i forum, på bloggar och t.o.m. i teveprogram. (Läs mer om mina funderingar kring just den här filmen i inlägget Medan jag solade, och om mina tankar kring virala kampanjer i största allmänhet i Expressens artikel Så utnyttjas vi som spridare av virusreklamen.) Ett annat exempel är Red Bulls facebooksida, med drygt 6 miljoner “medlemmar”. Den är nedlusad med extremsportevents, tävlingar, fester och spel – bl.a. ett som heter Red Bull Stash och som går ut på att hitta (i verkligheten) gömda flak med Red Bull i sitt eget postnummerområde (USA). Ett tredje exempel är SAS närvaro på facebook, där flygbolaget på ett föredömligt sätt bl.a. svarar på medlemmarnas frågor, håller dem informerade om förändringar i trafiken, samt delar med sig av intressanta och värdefulla restips.

Kort sagt: Tiden då du kunde välja mellan en nätt handfull kommunikationskanaler är förbi. De företag (och konsulter) som fortfarande utgår från en palett bestående av annons, reklamfilm, radioreklam, utomhustavla och DR-utskick kastar pengar i sjön. Idag handlar kommunikationen med kunder och potentiella kunder allt mindre om hur ett budskap skall utformas, och allt mer om var och på vilket sätt det engagerar mottagarna.

Men förstå mig rätt: Budskapet (alltså idén) är fortfarande A och O för framgångsrik reklam (tillsammans med beteendet – produktens och personalens). Barack Obama vann t.ex. inte det amerikanska presidentvalet enbart tack vare de sociala medierna. Han vann tack vare sin förståelse för marknadens behov och önskemål (4 av 5 amerikaner längtade efter förändring), sin kloka positioneringsstrategi (han lyckades ta ägarskap över ordet Change), och sin förmåga att engagera många människor för ett gemensamt syfte (bl.a. genom att drastiskt minska det upplevda avståndet mellan väljarna och honom själv). Kort sagt, ditt val av mediekanal kommer aldrig att skapa lojala anhängare. De vinner du över med ditt budskap (och ditt beteende).

Dock kan budskapet levereras på många olika sätt och, som sagt, i många olika sammanhang. Det kan t.o.m. levereras av många olika människor, inte minst av dina kunder. En viktig insikt i medieplaneringen är nämligen att din kontroll över budskapet, från avsändare till mottagare, tillhör det förflutna. Marknadskommunikation blir marknadskonversation, men inte bara mellan säljare och köpare. Konversationen kommer också allt oftare att ske köparna sinsemellan, mellan köpare och potentiella köpare, mellan potentiella köpare och leverantörer, osv.

Skillnaderna mellan dagens och gårdagens reklam- och medievärldar är alltså både fler och större än vi kanske vill tro. Och de flesta av dem är direkta resultat av den explosionsartade utvecklingen på Internet. En utveckling som inneburit att vi idag både kan och vill umgås och interagera, med såväl människor som varumärken, på ett helt annorluda sätt (och på helt nya grunder) än för bara fem år sedan.

Lena Carlsson på reklambyrån Kreafon har skrivit boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier; en utmärkt introduktion till sociala mediernas värld. Kreatören, innovatören och entreprenören Johan Ronnestam har skrivit ett läsvärt blogginlägg i vilket han listar The 10 Commandments of Future Brands. Och plannern Dan Landin på Åkestam Holst har på sin egen blogg, Do Not Fear Mistakes, There Are None, sammanfattat de viktigaste punkterna i den nya tidens marknadsekonomi, behavioral economics. Läs!

Mitt råd till dig är enkelt: Börja med dig själv.

Om ditt företag skall lyckas med framtidens marknadskommunikation är det en förutsättning att beslutsfattarna inte bara känner till och förstår hur sociala medier och det nya medielandskapet fungerar – de måste vara delaktiga i det.

Alltså delta i de sociala medierna. Skaffa dig egen erfarenhet av hur de fungerar och varför. Använd dem för att lyssna på hur kunder, potentiella kunder och branschkolleger tycker och tänker. Men sök dig också utanför dina vanliga nätverk. Hämta kunskap och inspiration från nya källor. Utnyttja det faktum att alla, oavsett var de bor eller vilka de är, finns lika nära.

Det är faktiskt inte en generationsfråga (även de s.k. digital natives naturligtvis har ett försprång som vi andra förmodligen aldrig kommer att kunna hämta igen). Det är mest en fråga om vilja, inställning och attityd.

Mig hittar du på:

Twitter: http://twitter.com/the_brand_man
Facebook: http://facebook.com/micco.gronholm
Linkedin: http://www.linkedin.com/in/micco
Plaxo: http://http//micco.myplaxo.com.myplaxo.com

Vi ses där, eller hur!

_

Relaterat:

small twitter_logo Om du vill kan du utbyta tankar och idéer med Micco på Twitter

LinkedInInstapaperPrint

Tankar om framtidens medielandskap och marknadsföring

flattr this!

Fortune_Future-Media

Vad händer med medierna framöver, och hur skall företag anpassa sin marknadsföring därefter? Två viktiga frågor utan definitiva svar.

Tyvärr kan ingen med säkerhet säga exakt hur framtiden kommer att te sig. Men en sak vågar jag förutse: tevebolagen, radiostationerna och tidningshusen kommer inte att vakna upp en vacker dag och upptäcka att de åter igen sitter i förarsätet.

Människors tankar, idéer, åsikter och upplevelser flyttas i snabb takt från de industriella (traditionella) medierna till de sociala. Med tilltagande iver följer pengarna efter. Teve, radio och tidningar brottas med lönsamhetsproblem, samtidigt som annonsintäkterna för Google, Yahoo, AOL och MSN ökar.

Men det är för tidigt att dödförklara de industriella medierna. Än så länge är alla medier, industriella och sociala, både gynnade och beroende av varandra. Hur länge det förblir så, hänger uteslutande på hur snart de gamla mediehusen överger sin nuvarande affärsmodell. Den håller helt enkelt inte längre. (Vilket f.ö. Bo Hedin, som bl.a. var med och startade Aftonbladet.se för 15 år sedan, nyligen berörde i ett blogginlägg på Mindpark.)

Internetkonsulten Clay Shirky, tillika författare och professor på New York University, har vid något tillfälle sagt att han i framtiden ser endast två sorters tidningar. De som inte skriver något förrän det de skriver är överlägset allt annat i samma ämne. Och de som sammanställer allt som skrivits i ett ämne som intresserar många, och som sedan låter alla tycka och tänka kring det.

För teve, menar han, krävs kompetensen och modet att realisera en affärsmodell som bygger på att det är bättre med hundra tusen engagerade anhängare än med en miljon uttråkade tittare. Engagemanget sprider sig till andra mediekanaler, där de likasinnade kan mötas, vilket skapar social tillhörighet och i slutändan lojalitet.

Låt oss utgår från att han har rätt. (Men om du ser en annan framtid, dela gärna med dig.)

I så fall erbjuder nischade mediekanaler – oavsett om de är online eller offline – mest värde för marknadsföringspengarna. De sammanhang där människor är medvetet engagerade i något, och där ditt företag kan tillföra värde i ordets vidaste mening, är också de sammanhang i vilka ditt varumärke kan skapa passionerade, lojala och lönsamma kunder (till lägsta kostnad). Räckvidd och kontaktkostnad är irrelevant. Kvalitet ersätter kvantitet. (En trend som f.ö. ligger väl i linje med den jag presenterade i inlägget Generation G: Generositet ersätter Girighet.)

Dilemmat för marknadsförare är dock att de nischade mediekanalerna redan är många, och att de blir fler för varje dag. Men också att de finns över allt – både på Internet och i den verkliga världen.

De är dessutom inte alltid mediekanaler i ordets traditionella bemärkelse. Snarare kreativa, smarta sätt att i vardagssituationer skapa engagemang och sympati för varumärket.

Produktplacering i vardagen är ett bra exempel på nischad kanal som gör det möjligt för människor att prova produkten, och därmed bedöma den på basis av en faktisk upplevelse istället för ett reklambudskap. Dessutom är det verkliga mötet ett utmärkt tillfälle för varumärket att inleda en dialog med köparen på ett personligt och sympatiskt sätt.

Ett annat exempel är att låta varumärket finnas till hands i situationer där dina kunder behöver hjälp. Men också att ge bort saker som kunderna verkligen uppskattar. Det kostar inte mycket för McDonald’s att låta mig surfa gratis när jag är på Sky City, men jag sätter stort (emotionellt) värde på det. Något dyrare var det sannolikt för Kraft Foods att installera värme på 10 busshållplatser i centrala Chicago. Men när kylan i vintras slog till som värst, var det nog många pendlare som skänkte Kraft Foods en tacksamhetens tanke. I gengäld fick de på plats provsmaka Stove Top Quick Cup (alltså produktplacering i en vardagssituation). Budskapet var förresten: Cold, provided by winter. Warmth, provided by us.

Kraft_Chicago

För att inte nämna alla möjligheter som de sociala medierna erbjuder. Ett aktuellt, kul och omskrivet exempel är SAS utmaning ”Skulle du åka vart som helst, med vem som helst – om det var gratis?”. På en webbsajt utmanas din spontanitet genom att ödet får bestämma vilken av SAS-destinationerna du skall resa till, medan slumpen får avgöra vem av dina vänner på Facebook som blir ditt ressällskap. (Läs mer här.)

Tiden då du kunde välja mellan en handfull kommunikationskanaler är m.a.o. förbi. De företag (och konsulter) som fortfarande utgår från en palett bestående av annons, reklamfilm, radioreklam, utomhustavla och DR-utskick kastar pengar i sjön. Idag handlar kommunikationen med kunder och potentiella kunder allt mindre om hur ett budskap skall utformas, och allt mer om var och på vilket sätt det engagerar mottagarna.

Men förstå mig rätt: Budskapet är fortfarande A och O i framgångsrik marknadsföring (tillsammans med beteendet – produktens och personalens). Barack Obama vann t.ex. inte det amerikanska presidentvalet enbart tack vare de sociala medierna. Han vann tack vare sin förståelse för marknadens behov och önskemål (4 av 5 amerikaner längtade efter förändring), sin kloka positioneringsstrategi (han lyckades ta ägarskap över ordet Change), och tack vare sin förmåga att engagera många människor för ett gemensamt syfte (bl.a. genom att drastiskt minska det upplevda avståndet mellan väljarna och honom själv, med hjälp av de sociala medierna). Kort sagt, ditt val av mediekanal kommer aldrig att skapa lojala anhängare. De vinner du över med ditt budskap (och ditt beteende).

Dock kan budskapet levereras på många olika sätt och, som sagt, i många olika sammanhang. Det kan t.o.m. levereras av många olika människor, bl.a. dina kunder. En viktig insikt i medieplaneringen är nämligen att din kontroll över budskapet, från avsändare till mottagare, tillhör det förflutna. Marknadskommunikation blir marknadskonversation, men inte bara mellan säljare och köpare. Konversationen kommer också att ske köparna sinsemellan, mellan köpare och potentiella köpare, mellan potentiella köpare och leverantörer, osv.

Kreatören, innovatören och entreprenören Johan Ronnestam har skrivit ett blogginlägg i vilket han ger 11 handfasta tips på hur företag skall komma ikapp resten av världen. Och Lena Carlsson på reklambyrån Kreafon har skrivit boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier – en utmärkt introdkution till sociala mediernas värld. Läs dem.

Mitt råd till dig är enkelt: Börja med dig själv.

Om företaget skall lyckas i det nya medielandskapet, är det en förutsättning att beslutsfattarna inte bara känner till och förstår hur det fungerar – de måste känna delaktighet med det.

Alltså delta i de sociala medierna. Skaffa dig egen erfarenhet av hur de fungerar och varför. Använd dem för att lyssna på hur kunder, potentiella kunder och branschkolleger tycker och tänker. Men sök dig också utanför dina vanliga nätverk. Hämta kunskap och inspiration från nya källor. Utnyttja det faktum att alla, oavsett var de bor eller vilka de är, finns lika nära.

Det är faktiskt inte en generationsfråga (även om jag inser att de s.k. digital natives har ett försprång som vi andra förmodligen aldrig kommer att kunna hämta igen). Det är en fråga om vilja, inställning och attityd.

Mig hittar du på den här bloggen, men också på:

Twitter: http://twitter.com/the_brand_man
Facebook: http://facebook.com/micco.gronholm
Linkedin: http://www.linkedin.com/in/micco
Plaxo: http://http//micco.myplaxo.com.myplaxo.com

Vi ses där, eller hur!

_

Tillägg: Martin Jönsson, redaktionschef på SvD, skriver insiktsfullt om vad han tror krävs av tidningen framöver. Missa inte det! Och på Mindpark utvecklar jag mina tankar kring de traditionella mediernas och den grävande, analyserande och avslöjande journalistikens framtid. Bidra gärna med insikter och åsikter.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Följ mig på Twitter

LinkedInInstapaperPrint

Vi behöver tänka om i grunden

flattr this!

Re-think

Copywritern Mattias Åkerberg reflekterar på sin utmärkta blogg Please copy me över ännu en sorlig historia om reklamen och konsumenten. Han syftar på Microsofts rikligt belönade reklamfilm “Breaking up with Advertising“, och menar att den är osannolikt träffande trots att den har två år på nacken:

Fortfarande avfärdar många sociala medier som flugor och hokuspokus. Ingenting skulle kunna vara mer fel. Men det handlar inte om sociala medier. Bort med det begreppet; det är både missvisande och förvirrande. Det som hänt och händer är större än så. Kalla det en revolution om du vill (för det är precis vad det är). Människor har ledsnat på reklam i den form vi lärt dem, och vill se varumärken som kommunicerar ärligt och mänskligt med sina konsumenter. Verkligen kommunicerar. Lyssnar, tänker, pratar, lyssnar. Som bjuder på sig själva. Som berättar någonting intressant.

Hans tankar ligger helt i linje med de jag delar med mig av på Mindpark, under rubriken “Morgondagens varumärken byggs inte med gårdagens metoder”. I inlägget skriver jag bl.a.:

I en värld där sättet på vilket människor och varumärken kommunicerar och interagerar håller på att förändras i grunden, kan vi helt enkelt inte tillämpa samma idéer, teorier och metoder för varumärkesutveckling som vi gjorde för 20, 30 och 40 år sedan. Till att börja med måste vi sluta upp med att betrakta sociala medier som en enskild mediekanal. De kan helt enkelt inte längre väljas bort till förmån för någon annan kanal (lika lite som det gick att välja bort den industriella revolutionen för 200 år sedan).

Min poäng är att vi befinner oss i ett socialt och beteendemässigt skifte som eftervärlden mycket väl kan komma att likna vid den industriella revolutionen. Och att det här skiftet inte handlar om teknologi och medier, utan om att våra grundläggande värderingar och drivkrafter håller på att förändras; från ett samhälle som kretsade kring massproduktion, konsumtion och materialism – alltså ”att ha” – till ett samhälle som allt mer drivs av att dela, ge, engagera, skapa och samarbeta – alltså ”att bidra”.

Mats Rönne, gästbloggare här och tillika ordförande i Sveriges Annonsörer, bidrar till kunskapandet med en utförlig kommentar till mitt inlägg. Han skriver bl.a.:

Det handlar inte bara om att företag och varumräken ska bejaka och stimulera dialog och konversation med sina kunder och användare, utan också om att skapa möjligheter för användarna att ha en konversation med varandra. Skiftet är således inte så mycket från envägs- till tvåvägskommunikation, som det är från att kommunicera med sina kunder till att låta dessa kommunicera med varandra.

Mats skriver vidare att även han är övertygad om att företag framöver måste tillämpa helt nya tankesätt för att lyckas, och instämmer i att sociala medier inte bör ses som ännu en mediekanal utan snarare som ett forum i vilket ägandeskapet av vad som kommuniceras delas mellan de som deltar.

Vi talar med m.a.o. inte enbart om en marknadsförings-, kommunikations-, pr- eller reklamfråga. (Och definitivt inte om en IT-fråga!) Det här sociala och beteendemässiga skiftet kommer att beröra alla funktioner i ett företag. Något som David Armano, från Dachis Group, belyser i ett inlägg på Harvard Business Publishing. Han definierar framtidens “sociala företag” som de som verkligen deltar, till skillnad från de som hanterar sociala medier som ännu en ny form av marknadskommunikation. I blogginlägget listar han fem konkreta utmaningar som varje organisation borde planera för, eftersom han menar att de är:

…challenges nearly every organization will face as changes in people, process and technology – fueled by the collective movement we call social media – begin to transform business.

Vi står onekligen inför en lika utmanande som spännande framtid. En framtid som för vissa verksamheter ligger närmare än för andra, men som för de flesta förmodligen ligger närmare än de tror (och kanske önskar).

Men om du vågar, vill och kan börja anpassa dig till den här framtiden redan idag, kommer du också att ha ett försprång i morgon. Eller för att citera Frank Lloyd Wright:

Business is like riding a bicycle. Either you keep moving or you fall down.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Följ mig på Twitter

LinkedInInstapaperPrint