Hem

Micco Grönholm om varumärken & marknadsföring

Dags att utveckla en egen mobilapp. Eller..?

Gästinlägg av Katarina Graffman

Under senare tid har intresset för mobilappar formligen exploderat; det är som om alla företag med någon form av webbambition vill ha en egen app. Men hur många har tänkt igenom vilken nytta användarna kommer att ha av appen – vad den är tänkt att tillföra för värde? Frågan fler företag kanske borde ställa sig är alltså om det verkligen är så viktigt att ha en egen app, bara för att alla andra har det.

Mina kollegor och jag har i flera etnografiska studier hjälpt företag att förstå hur människor – oftast av det lite yngre slaget – använder sina tekniska hjälpmedel, med fokus på främst mobiltelefonen och datorn.

Här får du en kortversion av vad vi hittills har observerat.

Mobiltelefonen förknippas självfallet i hög grad med mobilitet. Men det har samtidigt blivit allt tydligare att det numera också finns annat som associeras till mobiltelefonen, nämligen tillfredställelse av ett tillfälligt informationsbegär och eliminera otålighet.

Allt fler människor är idag benägna att »pausa«, att avbryta vad de håller på med oavsett var de befinner sig, så att de kan söka information de känner att de behöver här och nu. Några vanliga exempel på den här sortens här-och-nu-information är att söka efter sportresultat, slå upp ord eller begrepp man inte förstår, jämföra priser på varor och tjänster man är intresserad av, kolla buss- och tågtidtabeller, utforska TV-tablån samt hålla koll på sin träning. Vi har enkelt uttryckt utvecklat en stark tendens att vilja tillfredsställa vårt informationsbehov i samma stund behovet dyker upp. Vi vill eller kan helt enkelt inte vänta, och i dessa fall verkar mobiltelefonen ha en självklar plats som komplement till datorn.

Datorn, däremot, verkar fortfarande vara det tekniska hjälpmedel som oftast är förstahandsvalet om den finns i närheten. Det beror främst på att mobilskärmen många gånger upplevs som för liten men också på att apparna i mobilen sällan erbjuder samma möjligheter som webbplatsen i datorn. För sådant som kräver koncentration och en längre tids uppmärksamhet föredrar vi datorn. Eller uttryckt på ett annat sätt: Att spela Angry Birds på mobilen som en stunds förströelse när vi sitter på bussen går bra, men att spela poker för riktiga pengar fungerar inte alls.

Vår konklusion är att människors val av plattform för informationshämtning beror på kombinationen av:

  1. Styrkan på informationsbegäret, och
  2. Den relativa tillgängligheten till en informationsinhämtningsplattform.

Är det värt besväret att resa sig upp ur soffan eller stolen på verandan för att ägna tid och energi åt att hämta en laptop som ligger i väskan i hallen eller på ett bord i ett annat rum? Eller duger det att söka rätt på den information man behöver för stunden genom att bara plocka upp mobiltelefonen som man har i fickan eller som ligger på en armlängds avstånd?

Våra studier visar att om man befinner sig i samma rum som sin egen (eller någon kompis) dator, är dator också förstahandsvalet. Vanans makt är stark och det är svårt att bryta ett invant beteende. Är man hemma omgärdad av sin lägenhets eller sitt rums fyra väggar är det oftast datorn som används till inhämtning av information, trots att mobiltelefonen är minst lika tillgänglig.

Mobiltelefonen används när man är på gående fot, bl.a. i bilen, på tåget, i vänthallen, hos kompisar, på caféet, osv. Den ses som ett komplement till datorn. Mobiltelefonens möjligheter att surfa på nätet, svara på e-post och söka information upplevs fortfarande relativt sämre.

En annan aspekt värd att notera är de höga förväntningar som framförallt Facebook-appen har skapat bland de yngre användarna på hur alla appar borde fungera. Enkelheten, att med endast en knapptryckning »vara där« som de uttrycker det, har en klar inverkan på när och hur ofta appen används. Skulle dessa förväntningar inte tillfredsställas av andra appar, är användarna snabba med att dissa dem.

Dock visar studierna klart och tydligt att vi människor inte vill göra allt i mobiltelefonen. Och frågan är om mobiltelefonen någonsin kommer att bli den kompletta fickdatorn som utvecklare och mobiltillverkare vurmar för? Eller om mobilen kanske alltid kommer att fungera just som ett komplement till laptopen (eller kanske läsplattan)?

Båda plattformarna har sina fördelar. Men generellt föredrar människor enkel användning, och har svårt att acceptera ett sämre gränssnitt och färre användningsmöjligheter som utbyte mot att kunna bära tekniken med sig.

Våra observationer tyder alltså på att människor fortfarande i stor utsträckning känner att de får ett större utbyte av en väl fungerande webbsajt än av en mobilapp.

Katarina Graffman är filosofie doktor i antropologi och grundare av företaget Inculture, samt partner i *UP There, Everywhere. Hon hjälper bl.a. Volvo Europe, IKEA, Sveriges Radio, Skanska och Procordia att förstå konsumentbeteenden, i syfte att förbättra produktutveckling och marknadsföring. Hon har tidigare arbetat som seniorkonsult på Kairos Future och grundat Trendethnography. Tillsammans med Jonas Söderström har Katarina skrivit boken Konsumentnära varumärkesutveckling: Effektivare varumärkesstrategi med kommersiell etnografi och på den egna bloggen Inculture.com delar hon sporadiskt med sig av sina tankar, erfarenheter och spaningar.

_

Relaterat:

Kommentarer

8 svar till ”Dags att utveckla en egen mobilapp. Eller..?”

  1. Intressanta observationer. Just nu är det tydligt att man ser olika nyttor med mobilapp/sajt (positionering, mobilitet, koppling till kamera eller kontaktuppgifter jag har i mobilen) jämfört med dator (trygghet, mer informationsdjup).

    Följdfrågan blir ju då; hur utvecklar det här sig över tid. Visst, vi ser fortfarande köp i mobilen som otryggt, men småköp (låtar via iTunes, SMS-biljetter) är idag ganska utbredda, mycket mer så än för 5 år sedan. Kommer även tryggheten snart finnas fullt ut i mobilen?

  2. […] my blog text at The Brand-Man about have people use cell phones vs computers. Click here to cancel […]

  3. Rickard

    Rubriken är utformad som en fråga. Men frågan besvaras inte texten. Kanske inte behöver besvaras heller eftersom den var av retorisk karaktär.
    Men texten hjälper inte heller läsaren att ta ställning till vad som passar denne.
    Den enda slutsatsen som dras är ”att människor fortfarande i stor utsträckning känner att de får ett större utbyte av en väl fungerande webbsajt än av en mobilapp”. Jovisst, men ska man inte satsa mobilt då?

    En mobilapp (som installeras i mobilen) är ju ofta helt onödig, en mobilanpassad webbsajt är många gånger mycket lämpligare, men avhandlas inte alls.
    En mobilanpassad webbsajt är precis som det låter ett lämpligare sätt att presentera befintlig information etc. i en mobiltelefon/surfplatta. Att förstå skillnaden i användandet av en dator kontra mobil enhet är elementär. Information måste presenteras på ett annat sätt för den som är på gående fot än den som sitter i soffan. Möjligheten att få en kund till sin butik tack vare mobilanpassad webbsajt är mycket god jämfört med en vanlig webbsajt, detta måste utnyttjas med hjälp av de möjligheter som faktiskt finns inbyggda i en mobil enhet.
    En mobilanpassad webb ska främst ses som komplement till den ”gamla” invanda webben, inte ersättare.

  4. Intressant etnografisk studie! Däremot upplever jag en begränsning i att resonemanget endast handlar om mobiltelefonen kontra datorn. När läsplattan, antagligen iPad, blir lika vanlig som datorn i svenska hem, tror jag beteendet kommer att ändras. Här ökar möjligheten att skapa egna appar som tack vare en större storlek mer kan efterlikna utbudet på en vanlig hemsida.

  5. […] finns en intressant post på The Brand Man om huruvida alla ska utveckla en mobilapp eller ej. Katarina Graffman resonerar kring beslutet och […]

  6. Tack för intressanta kommentarer.
    Nils: Det intressanta är att de unga människor vi studerat inte alls känner någon otrygghet med att hantera pengar genom mobilen. Jag tror inte det handlar om ”trygghets-faktorer” således utan snarare vad som ger mest värde beroende på aktivitet.
    Rickard: Nej mobilanpassade webbsajter avhandlas inte i texten eftersom de för det första knappast användes bland dem vi studerade och för det andra för att det jag försöker lyfta är skillnaden i värde på olika tekniska apparater. Det som vi som antropologer tycker är intressant är den upplevda skillnaden mellan lilla telefonen och den något större datorn som egentligen kan erbjuda samma typ av innehåll. Om man som medieproducent får en mer nyanserad kunskap om vad olika tekniker fyller för känslomässiga värden tror jag man kan göra bättre innehåll, oavsett om det gäller appar, mobilwebb eller vanliga webbsidor!
    Mattias: Läsplattans påverkan på beteenden får framtiden utvisa. Och om igen, det vi studerat är det mobila beteendet vs beteendet hemma. Läsplattan kommer aldrig ersätta mobilen eftersom den är alldeles för stor!

  7. Anders

    Mobilanpassade webbsajter är vad många appar ”egentligen” är. Fast som användare vet du inte om att du egentligen använder en webbläsare.

    Med explosionen av adaptiv webb kommer vi att få ett delvis nytt sätt att se hur webben fungerar i mobilen. Det är inget som ändras över en dag, utan en känsla som kommer krypandes att plötsligt så fungerar det bara i mobilen. Du har stöd för positionering, olika navigationssätt beroende på mobil/dator etc. Appar för vanliga göromål behövs inte längre.

    Plattan kommer inte att ersätta mobilen, däremot datorn. Däremot har den redan kompletterat mobilen vid viss typ av ”utanför hemmet vistelse”. Längre bilresor, på tåget, börjar man se plattor som dyker upp.

  8. […] Dags att utveckla en egen mobi­lapp. Eller..? | The Brand-Man- MOBILER, APPAR Det här är väl­digt läsvärt, om mobi­lan­vänd­ning ur ett antro­po­lo­giskt per­spek­tiv. Det är utmärkt under­lag när du får för­slag för appar från säl­jare t ex. Funkar appen i någon av de kon­tex­ter som vi använ­der mobi­len för? […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Sök

drivs med WordPress