Tankar om framtidens medielandskap och marknadsföring

Fortune_Future-Media

Vad händer med medierna framöver, och hur skall företag anpassa sin marknadsföring därefter? Två viktiga frågor utan definitiva svar.

Tyvärr kan ingen med säkerhet säga exakt hur framtiden kommer att te sig. Men en sak vågar jag förutse: tevebolagen, radiostationerna och tidningshusen kommer inte att vakna upp en vacker dag och upptäcka att de åter igen sitter i förarsätet.

Människors tankar, idéer, åsikter och upplevelser flyttas i snabb takt från de industriella (traditionella) medierna till de sociala. Med tilltagande iver följer pengarna efter. Teve, radio och tidningar brottas med lönsamhetsproblem, samtidigt som annonsintäkterna för Google, Yahoo, AOL och MSN ökar.

Men det är för tidigt att dödförklara de industriella medierna. Än så länge är alla medier, industriella och sociala, både gynnade och beroende av varandra. Hur länge det förblir så, hänger uteslutande på hur snart de gamla mediehusen överger sin nuvarande affärsmodell. Den håller helt enkelt inte längre. (Vilket f.ö. Bo Hedin, som bl.a. var med och startade Aftonbladet.se för 15 år sedan, nyligen berörde i ett blogginlägg på Mindpark.)

Internetkonsulten Clay Shirky, tillika författare och professor på New York University, har vid något tillfälle sagt att han i framtiden ser endast två sorters tidningar. De som inte skriver något förrän det de skriver är överlägset allt annat i samma ämne. Och de som sammanställer allt som skrivits i ett ämne som intresserar många, och som sedan låter alla tycka och tänka kring det.

För teve, menar han, krävs kompetensen och modet att realisera en affärsmodell som bygger på att det är bättre med hundra tusen engagerade anhängare än med en miljon uttråkade tittare. Engagemanget sprider sig till andra mediekanaler, där de likasinnade kan mötas, vilket skapar social tillhörighet och i slutändan lojalitet.

Låt oss utgår från att han har rätt. (Men om du ser en annan framtid, dela gärna med dig.)

I så fall erbjuder nischade mediekanaler – oavsett om de är online eller offline – mest värde för marknadsföringspengarna. De sammanhang där människor är medvetet engagerade i något, och där ditt företag kan tillföra värde i ordets vidaste mening, är också de sammanhang i vilka ditt varumärke kan skapa passionerade, lojala och lönsamma kunder (till lägsta kostnad). Räckvidd och kontaktkostnad är irrelevant. Kvalitet ersätter kvantitet. (En trend som f.ö. ligger väl i linje med den jag presenterade i inlägget Generation G: Generositet ersätter Girighet.)

Dilemmat för marknadsförare är dock att de nischade mediekanalerna redan är många, och att de blir fler för varje dag. Men också att de finns över allt – både på Internet och i den verkliga världen.

De är dessutom inte alltid mediekanaler i ordets traditionella bemärkelse. Snarare kreativa, smarta sätt att i vardagssituationer skapa engagemang och sympati för varumärket.

Produktplacering i vardagen är ett bra exempel på nischad kanal som gör det möjligt för människor att prova produkten, och därmed bedöma den på basis av en faktisk upplevelse istället för ett reklambudskap. Dessutom är det verkliga mötet ett utmärkt tillfälle för varumärket att inleda en dialog med köparen på ett personligt och sympatiskt sätt.

Ett annat exempel är att låta varumärket finnas till hands i situationer där dina kunder behöver hjälp. Men också att ge bort saker som kunderna verkligen uppskattar. Det kostar inte mycket för McDonald’s att låta mig surfa gratis när jag är på Sky City, men jag sätter stort (emotionellt) värde på det. Något dyrare var det sannolikt för Kraft Foods att installera värme på 10 busshållplatser i centrala Chicago. Men när kylan i vintras slog till som värst, var det nog många pendlare som skänkte Kraft Foods en tacksamhetens tanke. I gengäld fick de på plats provsmaka Stove Top Quick Cup (alltså produktplacering i en vardagssituation). Budskapet var förresten: Cold, provided by winter. Warmth, provided by us.

Kraft_Chicago

För att inte nämna alla möjligheter som de sociala medierna erbjuder. Ett aktuellt, kul och omskrivet exempel är SAS utmaning ”Skulle du åka vart som helst, med vem som helst – om det var gratis?”. På en webbsajt utmanas din spontanitet genom att ödet får bestämma vilken av SAS-destinationerna du skall resa till, medan slumpen får avgöra vem av dina vänner på Facebook som blir ditt ressällskap. (Läs mer här.)

Tiden då du kunde välja mellan en handfull kommunikationskanaler är m.a.o. förbi. De företag (och konsulter) som fortfarande utgår från en palett bestående av annons, reklamfilm, radioreklam, utomhustavla och DR-utskick kastar pengar i sjön. Idag handlar kommunikationen med kunder och potentiella kunder allt mindre om hur ett budskap skall utformas, och allt mer om var och på vilket sätt det engagerar mottagarna.

Men förstå mig rätt: Budskapet är fortfarande A och O i framgångsrik marknadsföring (tillsammans med beteendet – produktens och personalens). Barack Obama vann t.ex. inte det amerikanska presidentvalet enbart tack vare de sociala medierna. Han vann tack vare sin förståelse för marknadens behov och önskemål (4 av 5 amerikaner längtade efter förändring), sin kloka positioneringsstrategi (han lyckades ta ägarskap över ordet Change), och tack vare sin förmåga att engagera många människor för ett gemensamt syfte (bl.a. genom att drastiskt minska det upplevda avståndet mellan väljarna och honom själv, med hjälp av de sociala medierna). Kort sagt, ditt val av mediekanal kommer aldrig att skapa lojala anhängare. De vinner du över med ditt budskap (och ditt beteende).

Dock kan budskapet levereras på många olika sätt och, som sagt, i många olika sammanhang. Det kan t.o.m. levereras av många olika människor, bl.a. dina kunder. En viktig insikt i medieplaneringen är nämligen att din kontroll över budskapet, från avsändare till mottagare, tillhör det förflutna. Marknadskommunikation blir marknadskonversation, men inte bara mellan säljare och köpare. Konversationen kommer också att ske köparna sinsemellan, mellan köpare och potentiella köpare, mellan potentiella köpare och leverantörer, osv.

Kreatören, innovatören och entreprenören Johan Ronnestam har skrivit ett blogginlägg i vilket han ger 11 handfasta tips på hur företag skall komma ikapp resten av världen. Och Lena Carlsson på reklambyrån Kreafon har skrivit boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier – en utmärkt introdkution till sociala mediernas värld. Läs dem.

Mitt råd till dig är enkelt: Börja med dig själv.

Om företaget skall lyckas i det nya medielandskapet, är det en förutsättning att beslutsfattarna inte bara känner till och förstår hur det fungerar – de måste känna delaktighet med det.

Alltså delta i de sociala medierna. Skaffa dig egen erfarenhet av hur de fungerar och varför. Använd dem för att lyssna på hur kunder, potentiella kunder och branschkolleger tycker och tänker. Men sök dig också utanför dina vanliga nätverk. Hämta kunskap och inspiration från nya källor. Utnyttja det faktum att alla, oavsett var de bor eller vilka de är, finns lika nära.

Det är faktiskt inte en generationsfråga (även om jag inser att de s.k. digital natives har ett försprång som vi andra förmodligen aldrig kommer att kunna hämta igen). Det är en fråga om vilja, inställning och attityd.

Mig hittar du på den här bloggen, men också på:

Twitter: http://twitter.com/the_brand_man
Facebook: http://facebook.com/micco.gronholm
Linkedin: http://www.linkedin.com/in/micco
Plaxo: http://http//micco.myplaxo.com.myplaxo.com

Vi ses där, eller hur!

_

Tillägg: Martin Jönsson, redaktionschef på SvD, skriver insiktsfullt om vad han tror krävs av tidningen framöver. Missa inte det! Och på Mindpark utvecklar jag mina tankar kring de traditionella mediernas och den grävande, analyserande och avslöjande journalistikens framtid. Bidra gärna med insikter och åsikter.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Följ mig på Twitter

13 thoughts on “Tankar om framtidens medielandskap och marknadsföring”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>