Hem

Micco Grönholm om varumärken & marknadsföring

Grönt är skönt och gult är fult

Bilden ovan hittade jag på bloggen Information is Beautiful. Den uppges ange färgers betydelse i olika delar av världen (klicka på den för en större bild).

Jag tror dock att vi skall betrakta affischen med en nypa salt. (Men visst är den snygg – vill du ha den på papper, kan du beställa den här). Det här med färgers betydelse och påverkan är ett minst sagt omdiskuterat ämne inom bl.a. biologin, psykologin och neurovetenskapen. Och mig veterligen har ingen hittills lyckats ena vetenskapen kring en oomstridd teori.

Men att färger har betydelse och påverkan torde vara självklart. Vi behöver bara se oss omkring i naturen, där färger fungerar som mycket effektiva signaler hos både djur och växter. Till exempel använder vissa djur färger för att kommunicera sexuell tillgänglighet medan andra använder färger för att signalera fara; en svart fluga är harmlös (om än irriterande) men har den gula streck vet vi att den kan stickas. Även växters färger skickar meddelanden till oss; en grön banan känns föga lockande men en gul vet vi är god.

Det finns också tonvis med vetenskaplig forskning som berör färgers betydelse och påverkan, men det finns ytterst få monografier av rönen. Ett av skälen kan vara att resultaten oftast är ofullständiga eller motsägelsefulla, vilket i sin tur kan bero på att färger traditionellt definerats som ”blått”, ”rött”, ”gult”, ”grönt”, osv. Alltså utan hänsyn till de subtila skillnaderna i olika färgtoner och (de mindre subtila) betydelserna av olika färgkombinationer.

Det är åtminstone vad psykologen Angela Wright hävdar. Hon har specialiserat sig på färgers betydelse och påverkan, bl.a. i design och marknadskommunikation, och hennes mångåriga forskning har resulterat i ett intressant system, Colour Affects System. Till skillnad från de flesta liknande teorier baseras Angela Wrights system på två variabler: dels på de psykologiska egenskaperna hos elva basfärger – röd, blå, gul, grön, violett, orange, rosa, grå, svart, vit och brun – dels på färgernas nyansskillnader samt på kombinationer av färger, nyanser och toner.

I korthet menar Angela Wright att ett framgångsrikt användande av färger inte handlar om att välja rätt basfärg, utan om att välja rätt kombination av färgtoner. Och till skillnad från basfärgerna, vilka var för sig verkar ha vitt skilda betydelser i olika kulturer, menar Angela Wright att vissa kombinationer av färgtoner har universell betydelse. Eller uttryckt på ett annat sätt: Det finns inga bra och dåliga färger, endast bra och dåliga kombinationer av färgtoner.

Hennes påstående får stöd i en studie, som genomfördes av Colour & Imaging Institute vid University of Derby under 2003 och 2004, på fem olika marknader: England, Frankrike, Tyskland, Spanien och Sverige. (Dessutom undersöktes Color Affects System på kineser boende i Storbritannien.) Resultatet visar myket god överensstämmelse med Angela Wrights teori (77-90%), men också att färgkombinationerna och färgtonerna tolkas i stort sett lika oberoende av kön, ålder och kulturell bakgrund.

Colour Affects System är indelat i fyra färggrupper, vilka var och en representerar en av Carl Jungs fyra personlighetstyper. Angela Wright upptäckte nämligen att det finns ett starkt samband mellan de olika personlighetstyperna och deras respektive reaktion på olika färgkombinationer. Och det sambandet kan företag dra nytta av, menar Angela Wright; när design eller marknadskommunikation består av färger från samma grupp skapas, hävdar hon, en universell harmoni som förmedlar ett specifikt och mycket kraftfullt emotionellt budskap. Det första steget är alltså att identifiera vilken av de fyra färggrupperna som bäst förmedlar det önskade (underliggande) budskapet.

De fyra grupperna, och deras dominerande karaktärsdrag, kan förenklat beskrivas enligt följande:

GRUPP 1:

Klara, känsliga, varma färger som inte innehåller svart, t.ex. scharlakansröd, korall, persika, påskliljegul, smaragdgrön, himmelsblå, koboltblå och syrenblå.
Karaktärsdrag för färggruppen kan beskrivas som lätt, varm, vänlig, ny, ung, livlig, fräsch, ren och optimistisk. Kända personer som kan sammankopplas med gruppen är/var bl.a. Tony Blair och Prinsessan Diana.
Färgerna lämpar sig väl för varumärken som vill förmedla ungdom, glädje och optimism, och i kategorier som t.ex. leksaker, PR-/reklam och resor/fritid. Exempel: Virgin.

GRUPP 2:

Kalla och gråtonade, men känsliga, färger, t.ex. rosenrosa, grapefrukt, salviagrön, duvgrå, Air Force blue och lavendellila.
Karaktärsdrag för färggruppen kan beskrivas som elegant, kylig, balanserad, tidlös, dyr, lugnande, ambitiös. Kända personer som kan sammankopplas med gruppen är/var bl.a. Nelson Mandela och Grace Kelly.
Färgerna lämpar sig väl för varumärken som vill förmedla lugn, tidlös elegans och lyx, och i kategorier som t.ex. revisorer/advokater, läkare/sjukvård, statliga myndigheter och lyxvaror/-tjänster. Exempel: Hermès.

GRUPP 3:

Varma, intensiva och eldiga färger som innehåller svart, t.ex. tomatröd, tegelorange, roströd, smörgul, lövgrön, olivgrön, grönblå och aubergine.
Karaktärsdrag för färggruppen kan beskrivas som varm och vänlig, traditionell, rejäl, pålitlig, jordnära, miljömedveten. Kända personer som kan kopplas samman med gruppen är bl.a. Bob Geldof och Jennifer Lopez.
Det här färgerna är de vanligast förekommande hos varumärken världen över. De lämpar sig särskilt väl för etablerade företag, gärna med lång historik, och i kategorier som t.ex. varuhus, bygg- och anläggning och idrott/hälsa. Exempel: The Body Shop.

GRUPP 4:

Mycket klara, starka och intesiva färger, t.ex. svart, vit, karmosinröd, magenta, citrongul, jadefärgad, isblå, indigo och violett.
Karaktärsdrag för färggruppen kan beskrivas som kompromisslös perfektion, materiella ambitioner, effektivitet, dramatik, raffinemang, modernitet och high-tech. Kända personer som kan kopplas samman med gruppen är: Oprah Winfrey och Sean Connery.
Färgerna används med fördel av utmanar- eller innovationsföretag. Men de lämpar sig också väl för varumärken som vill förmedla kompromisslös kvalitet och kategoriledarskap, och i kategorier som t.ex. teknologi, design och mode. Exempel: BT.

Bland de företag som valt att tillämpa Angela Wrights färgsystem finns Shell, Procter & Gamble, BT, The Body Shop och Lancôme.

Vill du läsa mer om Color Affects System kan du besöka webbsajten colour-affects.co.uk, läsa Angela Wrights egen (mycket korta) sammanfattning eller ladda hem ett whitepaper som jag har skrivit i ämnet (på engelska).

Vill du ifrågasätta teorin, hylla den eller presentera alternativa tankar och teser, tveka inte att kommentera inlägget.

_

Relaterade inlägg:

small twitter_logo Om du vill kan du samtala med Micco på Twitter

Kommentarer

20 svar till ”Grönt är skönt och gult är fult”

  1. Profilbild för Magnus Jahrl

    Mycket intressant som vanligt. Skickar vidare detta till våra designers och hoppas på att dom tar till sig!

    Keep up the good work Micco

    .m

  2. Profilbild för Kalle
    Kalle

    ”Vi behöver bara se oss omkring i naturen,…”
    Precis, kanske tom spendera lite mer tid just där.

  3. Profilbild för Micco

    @Kalle
    Tack för uppmaningen. Det ska jag göra. (Bland annat om en timme eller så för att heja på snart sexårige sonen Zacharias i Kalvinknatet.)

  4. Profilbild för Per
    Per

    Intressant med tanken kring färger och karaktärsdrag. När det gäller kopplingen till varumärken/produktdesign går det väl dock att påverka lite själv beroende på hur man väljer att ta position? (Lite som arv kontra miljö.) Vi gjorde en undersökning för några år sedan där vi visade upp (bas)färger och bad respondenten säga vad de tänkte på (helt fritt). Överlägsen ”etta” var Löfbergs Lila där 34 % spontant kopplade till företaget/varumärket. Vet inte riktigt var de hamnar i ovan teori, men det är kanske lite av ett specialfall… Hur som helst, intressant!

  5. Profilbild för Tore
    Tore

    Jung är klart intressant och kanske som mest intressant kring media och film. Men hans arbete och personlighetstypologi är inget som är särskilt uppmärksammat i psykologikretsar med vetenskaplig betoning.

    Redan 1964 kan man läsa: http://psycnet.apa.org/journals/abn/68/1/62/

    ”It was concluded that these results offer little support for any of the structural properties attributed to the typology.”

    Eller från 1989 om MBTI (Myers-Briggs) :http://leadu-library.com/mj/2007/club/MBTI/MBTI-5factor.pdf

    ”Personality psychologists, however, have generally been less enthusiastic about the MBTI. Stacker and Ross (1964a, 1964b) conducted extensive and sophisticated analyses that led them to a cntical evaluation of both the typology and the scales themselves, and their concerns have been echoed by more recent cntics. Theonsts complain that the Jungian concepts that are supposed to underlie the MBTI have been distorted (Coan, 1978, Comrey, 1983). Psychometncians are troubled by the conception of psychological types (Mendelsohn, Weiss, & Feimer, 1982) and the limited evidence that the MBTI measures anything other than quasi-normally distributed personality traits (DeVito, 1985, Hicks,
    1984).”

    Så grunden till forskningen som Angela Wright använder sig av går att ifrågasätta rätt hårt. Hon är för övrigt enligt sin sida inte psykolog utan psykoanalytiker som nischat sig mot färger. Psykologer är vetenskapligt skolade. Psykoanalytiker är någon som lärt sig psykoanalysmetoden.

    Hon är medförfattare till forskningsartiklarna som nämns. Det kan vara intressant att se vilket genomslag just tidsskriften Color Research & Application har (ISI impact factor) och vilka artiklar tidsskriften därav accepterar.

    Jag kan inte med snabbhet värdera hennes forskning men med tanke på ovanstående så kanske det skulle vara intressant.

  6. Profilbild för Micco

    @Tore
    Stort tack för en insiktsfull kommentar.

    Precis som jag antydde i inlägget är det här med färgers betydelse och påverkan ett omdebatterat ämne. Och precis som du skriver är Jungs teorier (och MBTI analysen) också det.

    Mitt syfte var heller inte att presentera obestridda fakta, utan att kittla fantasin med en intressant teori. Jag tycker nämligen att Jungs idéer är intressanta, Angela Wrights teori likaså.

    Tack också för att du rättade mitt klantiga översättningsmisstag. Angela Wright är mycket riktigt psykoanalytiker, inte psykolog.

  7. Profilbild för Tore
    Tore

    @Micco

    Ja, Jung är klart intressant. Man kan tänka sig att hans idéer kan ge upphov till mer kreativitet än mer vetenskapligt tunga teorier. Så hur man mäter värdet av det vetenskapliga kan ju vara en annan sak. 🙂

    Ingen fara. De flesta vet inte skillnaden mellan alla yrkesgrupper som nästan heter samma. Tack för inlägget! Det sporrade mig att kolla bakgrunden.

  8. Profilbild för Micco

    @Tore
    Så kan det absolut vara med Jung, även om han ju har sporrat en hel del vetenskapare också (om inte annat så för att bevisa att Jung har fel). 😉

  9. Profilbild för martin

    Alltid intressant med diskussioner om färgens betydelse, men som nämns ovan väldigt svårt att generalisera. Färg tillsammans med form kan vara av instruerande karaktär där vi kan tolka och förstå, baserat på hur t.ex. produkter ger sig uttryck; tänk industridesign. Att generalisera blir svårt därför att färgen kan ha olika betydelse beroende på kontexten. En grön kirurgrock sägs ha en lugnande verkan, ett grönt ljus i trafiken betyder att det går bra att köra, en grön grönsak kanske uppfattas sur eller omogen samtidigt som en grön groda i djungeln troligen är dödligt giftig. Personligen stör jag mig varje gång jag åker X2000 på knapparna som öppnar dörrarna mellan tågets vagnar och som är färgade röda. I min värld betyder röd i denna kontext: nödfall, brand, stanna eller stopp. Olika är det, och vem kan egentligen påstå sig ha rätt när ingen lyckats knäcka färgnöten hittills?

  10. Profilbild för Kent Svensson

    För några år sedan tog jag in en mintgrönmetalic Audi med brun konstig läderklädsel. Blev häklad för denna fula kombination, men den såldes snabbt. Var i dagarna och tittade i porschehuset i Stockholm – där stod en grön porsche med en såldskylt på. Skillanden i vad som är snyggt för många och för en mindre skaras smak?

  11. […] Grönt är skönt och gult är fult Publicerad: May 25, 2010 Från: The Brand-Man Schysst färganalys. […]

  12. Profilbild för Jonas

    Är inte helt med – menar hon att man ska använda två eller fler färger för att tydligare förmedla känslan eller ska man ta vilken färg man känner för ifrån någon av färggrupperna och alltså koncentrera sig mer på färgstyrkan?

  13. Profilbild för Micco

    @Jonas
    Det förstnämnda, alltså att det först är när färger (och färgtoner/färgstyrka) kombineras som de får mer ”universell” innebörd.

  14. […] Grönt är skönt och gult är fult Publicerad: May 25, 2010 Från: The Brand-Man Schysst färganalys. […]

  15. […] Grönt är skönt och gult är fult Publicerad: May 25, 2010 Från: The Brand-Man Schysst färganalys. […]

  16. Profilbild för Novatravel

    Väldigt intressant och svårt att säga vad det egentligen får för effekter….?

  17. […] Det finns mycket skrivet om färgpåverkan. Här är fler exempel på intressant läsning: http://micco.se/2010/05/gront-ar-skont-och-gult-ar-fult/ https://dis.dsv.su.se/~kenlars/colorsandshapes/ff.pdf […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Sök

drivs med WordPress