Hem

Micco Grönholm om varumärken & marknadsföring

Använder du sunt förnuft? Sluta med det.

Gästinlägg av Thomas Lundqvist

Förr tyckte jag att sunt förnuft var underskattat och saknades i många sammanhang. Som företagsledare ville jag att medarbetarna skulle använda mer sunt förnuft, för då skulle vi få betydligt färre problem att lösa. Oftast blev det precis tvärtom.

Jag började undersöka varför. Jag ville förstå hur vi människor egentligen fungerar vilket, för att göra en lång historia kort, ledde in mig på biologin och våra medfödda operativsystem.

Vi kan jämföra med hur vi betraktar datorn. Oftast känner du att du förstår den, att du vet hur du kan få olika saker att hända. Men låt oss anta att datorn trilskas lite. Kanske hänger den sig gång på gång eller kanske får du inte ut dokumenten till skrivaren som du vill. Du blir irriterad, eller t.o.m. förbannad, och tänker onda tankar om datorn. Efter ett par misslyckade försök att lösa problemet frågar du någon som vet mer om datorer, och får svaret att det enda som behövs är lite sunt förnuft. Hon eller han trycker på några tangenter och vips fungerar allt som det skall.

Om du tror att det var det sunda förnuftet som löste problemet har du fel. Det som löste problemet var kunskap om hur datorns operativsystem fungerar.

Kompetens kostar men inkompetens kostar än mer.

Tänk om det är precis likadant med oss människor? Alltså att vi genom en större förståelse för hur människans operativsystem fungerar skulle agera helt annorlunda i många situationer och kunna lösa gamla problem på ett helt nya sätt?

Jag är övertygad om att det är så.

Vi människor har trots allt en mängd medfödd programvara som styr hur vi agerar och tänker. Dessa program har sannolikt uppstått för att hjälpa oss överleva i en helt annan miljö än den vi lever i idag, varför de med jämna mellanrum vilseleder oss (läs gärna Johan Östlunds lysande inlägg: Det spelar ingen roll om du är japan eller svensk, ditt beteende är lika förutsägbart). Hur kloka vi än tror att vi är, hur sunt förnuftigt vi än anser att vi tänker, blir resultatet allt för ofta galet.

Men vad är då sunt förnuft?

Det vi normalt kallar sunt förnuft är, något förenklat, egentligen våra erfarenheter av hur saker fungerar omkring oss, finslipade sedan födseln. Så länge det vi skall betrakta eller bedöma finns i eller nära vår erfarenhetsbank, kan det sunda förnuftet fungera. Men så snart det ligger utanför våra tidigare erfarenheter har vi ingen nytta av det – tvärtom skapar det sunda förnuftet istället problem, eftersom det motsäger hur det verkligen är. Det är därför sunt förnuft leder till bekymmer i så många situationer. Vi tror att vi vet hur det borde vara, eftersom det vi tror att vi vet är det enda förnuftiga.

Låt mig ge ett par enkla exempel. Det första är en mycket enkel räkneövning:

Ett slagträ och en boll kostar 110 kronor tillsammans. Slagträet kostar 100 kronor mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?

Det finns inget trick gömt i frågan. Det är bara enkel lågstadiematematik. Ändå svarar de allra flesta att bollen kostar 10 kronor, vilket alltså är fel. Rätt svar är så klart 5 kronor (slagträet kostar 105 kronor, vilket ger prisskillnaden på 100 kronor).

Skälet till varför flertalet svarar fel är att de använder det sunda förnuftet, istället för att räkna.

Och än värre blir det när vi inte har tidigare erfarenhet av det problem vi skall lösa. Då tvivlar vi t.o.m. när vårt sunda förnuft har motbevisats:

Anta att du har ett långt rep som du spänner runt jorden så att det ligger tätt mot marken. För enkelhetens skull kan vi säga att repet blir exakt 40 000 kilometer långt. Lek nu med tanken att du skarvar repet så att det blir exakt 3 meter längre. Hur högt över jordytan tror du repet kommer att hamna (runt hela jorden)?

Tar du fram miniräknaren får du snabbt fram svaret. Men om du istället försöker dig på en gissning, om du använder ditt sunda förnuft, vad svarar du då? Att repet svävar knappt märkbart över jordytan?

En halv millimeter, kanske en eller två?

Det rätta svaret är att repet kommer att hamna nästan en halv meter över jordytan runt hela jorden. Eller något mer exakt: 48 centimeter.

Tvivlar du på det?

Vad var det jag sa.

Men om jag utvecklar svaret: Det spelar ingen roll om du lägger till tre meter till en omkrets på fyrtio tusen kilometer eller till en omkrets på fyrtio centimeter, skillnaden i radie blir alltid densamma.

Tvivlar du fortfarande på det? Räkna själv: 3 delat med 2 gånger pi.

(Eller, om du hellre vill, skillnaden mellan 40 000 000 meter delat med 2 gånger pi och 40 000 003 meter delat med 2 gånger pi.)

Till och med efter noggrann matematik är det som sagt svårt att tro på svaret. Och jag klandrar dig inte. Svaret motsäger allt sunt förnuft.

Dessa två teoretiska exempel visar hur lätt det sunda förnuftet lurar oss. I den verkliga världen förs vi bakom ljuset minst lika lätt och oftare än vi är medvetna om. Vi gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som förnuftsmässigt känns sannolika, eller t.o.m. sanna, men som baseras på erfarenheter som många gånger inte är relevanta för den nya situationen.

För ett trettiotal år sedan förändrades snart sagt alla kostråd och allmänheten uppmanades att sluta äta fet mat. Uppmaningen var sunt förnuftig: mindre fett i maten borde rimligtvis göra oss mindre feta. Vi baserade alltså vår bedömning kort och gott på vår tidigare kunskap om vad orden ”fet” och ”fett” betyder, inte på den roll som fett har för oss biologiskt. Light och fettsnålt blev inneord som lever kvar än idag.

För några år sedan lyckades forskare bevisa att antagandet var fel. Nya beräkningar och nya kunskaper om hur vår kropp fungerar visar på den raka motsatsen: Mindre fett gör oss fetare. Men trots stöd från vetenskapen svartmålas fortfarande läkare som förmedlar den här nya kunskapen – bl.a. genom att idiotförklaras i media. Alltså på samma sätt och grunder som Galileo Galilei idiotförklarades av den katolska kyrkan för drygt 400 år sedan (att jorden är alltets medelpunkt som himlakropparna kretsar kring är sunt förnuft – det kan vem som helst som betraktar himlen se).

Ett annat exempel från verkligheten är min förra arbetsplats, Junibacken i Stockholm. När attraktionen skulle byggas gjordes en marknadsanalys i syfte att uppskatta antalet möjliga besökare per år. Junibacken ligger på Djurgården som med sina 15 miljoner besökare årligen är världens sjunde största turistdestination. (Vad säger förresten ditt sunda förnuft om det?) Runt Junibacken finns bl.a. Gröna Lund med 1,5 miljoner årliga besökare, Skansen med 1,3 miljoner och Vasamuséet med 1 miljon. Med lite sunt förnuft är det lätt att komma fram till att Junibacken borde kunna attrahera 800 000 besökare, eller åtminstone 600 000. Så låt oss räkna lågt; varför överdriva i en marknadsanalys? 600 000 besökare är knappt hälften av Skansens och en tredjedel av Gröna Lunds, som dessutom bara har öppet halva året. Bättre att ligga lågt och bli positivt överraskad, tänkte man.

När jag år 2000, fyra år efter invigningen, tillträdde som VD för Junibacken hade vi 200 000 årliga besökare. Tror du att det sågs som ett problem att utfallet låg så pass mycket lägre än prognosen?

Idag är Junibacken en välmående attraktion med omkring 400 000 besök varje år. Men utan framförallt Peder Wallenbergs fantastiska engagemang hade nog Junibacken inte funnits idag.

Jag slutade där för ett drygt år sedan och lever nu ett nomadliknande liv som föreläsare och författare. När jag träffar olika slags företag ser jag människor och organisationer som möter samma sorts problematik som jag har mött. Jag ser bl.a. hur en sunt förnuftig marknadsanalys går stick i stäv med verkligheten; Lidl och Mediamarkt har till exempel förlorat ett par miljarder hittills, och fler miljarder lär det nog bli.

Den bästa försäkringen mot den här sortens misstag – vare sig det handlar om marknadsanalyser eller andra uppskattningar, antaganden och bedömningar – är att sluta använda sunt förnuft. Använd istället pålitliga undersökningar och fakta, eller varför inte en miniräknare

Avslutningsvis, här är tre konkreta tips på hur du kan motverka sunt förnuft:

  • Sök klarhet. Om något är oklart kan du inte avgöra om det är korrekt eller relevant. Du kan m.a.o. inte säga något om det eftersom du faktiskt inte förstår det. Våga ställa frågor som: Kan du förklara närmare? Kan du ge ett exempel?
  • Fråga efter korrekthet och beräkningar. Ställ frågor som: Är det verkligen sant? Är det verkligen praktiskt möjligt? Hur kan jag kontrollera det?
  • Ifrågasätt relevansen. Antaganden, beräkningar och uttalanden kan vara klara, korrekta och precisa, men helt irrelevanta. Dock har irrelevant information, särskilt om den är ny, en tendens att få våra tankar att spåra ur. Ställ därför frågor som: Hur hänger det ihop? Vad har det med saken att göra?

Och framförallt, glöm aldrig: Sunt förnuft är vare sig förnuftigt eller sunt.

Thomas Lundqvist är civilekonom med bakgrund i McDonald’s-koncernen samt som VD för Close och Junibacken. Idag är han föreläsare och chefscoach både i Sverige och utomlands, och har dessutom hunnit författa fem böcker. Du kan läsa mer om Thomas på Brainscan och kontakta honom via mejl eller på 0708 570 550.

_

Relaterat:

Kommentarer

39 svar till ”Använder du sunt förnuft? Sluta med det.”

  1. Profilbild för Mats
    Mats

    Intressant läsning, men inte säker att jag delar ditt synsätt – eller framför allt hur du definierar begreppet sunt förnuft. Sunt förnuft är väl inte det samma som lathet och undlåtenhet att analysera och tänka. Nu är inte den logiska analysen i sig alltid rätt medel heller: analys, fakta och logik behövs för att värdera idéer, men fel använt kan de vara förödande när det gäller förmågan att skapa idéerna. Alltför ofta tycker jag mig se att idéer kvävs i sin linda därför att de ändrar våra referensramar och därför är svåra att värdera och analysera utifrån existerande logik.

    Jag förstår heller inte din referens till Miccos inlägg på Mindpark. Som jag läser Miccos inlägg är det just det som kallas för Den Nya Humanismen som representerar det som jag ser som sunt förnuft – för vad är väl magkänsla, intuition och social kompetens annars exempel på?

  2. Profilbild för Micco

    @Mats
    Här känner jag att jag måste hoppa in.

    Jag tror att du träffar mitt i prick när du konstaterar att du och Thomas inte definierar ”sunt förnuft” på samma sätt. Det är så klart helt okay. Men om vi utgår från den definition som Thomas föreslår i gästinlägget – som f.ö. ligger nära den som finns på Wikipedia: ”…en vardaglig benämning på sådant förnuft som rör sig på en alldaglig och lättförståelig nivå”; på Merriam-Webster Online: ”…beliefs or propositions that most people consider prudent and of sound judgment, without reliance on esoteric knowledge or study or research, but based upon what they see as knowledge held by people in common”; samt Einsteins mer kategoriska: ”common sense is the collection of prejudices acquired by age eighteen” – tycker jag nog att länken till mitt gästinlägg på Mindpark är berättigad. En av huvudpoängerna i det inlägget är ju att vi under lång tid haft en alltför simpel bild av människans natur, vilket lett till mycket av den galenskap och många av de missförstånd som drabbat vår värld. (Upplysningstidens idé om den självständiga och rationella människan är väl ett bra exempel på just ett antagande baserat på sunt förnuft?)

    Själv ser jag inte David Brooks Nya Humanism som ”sunt förnuft”. Som jag ser det handlar Den Nya Humanismen om nästan det motsatta: Att vi erkänner de bakomliggande talangerna hos oss själva och varandra, och slutar att enbart värdera och fokusera på människors förmåga att resonera logiskt och uttrycka sig rationellt – alltså ganska nära det jag tänker på när någon uppmanas använda ”sunt förnuft”.

    Men som du förstår delar jag Thomas definition av ”sunt förnuft”. Hade jag delat din defintion hade jag svarat helt annorlunda.

  3. Profilbild för Mihaela

    Nu är inte svenska mitt modersmål, men det ser ut som om du säger ”sunt fornuft” fast du menar egentligen ”gissning”.
    Sedan finns ju gissning och gissning. I dina exempel har man all data och formeln och allt som skulle behövas för att få fram rätt slutsats/lösning är en enkel räkning. Fast man föredrar att gissa istället för att räkna. Detta är för mig raka motsatsen till sunt förnuft.
    Att använda ”educated guess” för att ersätta fakta med antagande då man inte har fakta och/eller formeln – det är en annan grej och det är en del av spelet. Men även då säger man ”educated guess” vilket innebär att gissningen bygger på kunskap, erfarenhet, pattern recognition osv. Dan Gilbert om ”our mistaken expectations” kan vara relevant (men kankse lite tjattig) i denna sammanhang: http://www.ted.com/talks/dan_gilbert_researches_happiness.html

  4. Profilbild för Johanna
    Johanna

    Intressant motargument till den trenden som talar mot undersökningar. Själv brukar jag alltid försöka påminna mig om att jag inte representerar målgruppen.

  5. Profilbild för Mattias Seger

    Tydligen så påverkas också vårt sunda förnuft av vår förmåga att lösa problem och tänka rationellt. Personer med högre IQ kommer att lösa frågan om 100 kr i skillnad bättre än de som har lägre IQ. Vi använder oss alltså av våra erfarenheter, färdigheter och talanger när vi använder oss av vårt sunda förnuft, med olika utfall utifrån förmåga.

    Sunt förnuft handlar också om mod, eller snarare brist på mod. Att inte tänka det otänkbara. Det sunda förnuftet styrs även av vår personlighet. Våra personliga preferenser kopplade till möjligheter, möjlighetssinnet och verklighetssinnet, påverkar vårt sunda förnuft.

    Med sunt förnuft menade man att reaktorerna i Fukuchima är supersäkra. Genom analys och omfattande beslutsunderlag påvisade man att reaktorerna i Fukichima är supersäkra. Andra menade att så inte är fallet – enligt sunt förnuft, eller genom analys.

    I vissa fall är så klart sunt förnuft vettigt, i enklare vardagssituationer där våra tidigare erfarenheter hjälper oss att fatta vardagliga beslut. Specialister kan i många sammanhang fatta beslut som bygger på, för dem, sunt förnuft.

    Och i sammanhang där vi är känslostyrda, då kan sunt förnuft fungera som en varningsflagga. Problemet i det senare sammanhanget är att under stress så isoleras hippocampus, vilket leder till att vi inte riktigt har kontakt med minnen och tidigare erfarenheter – vi kommer alltså inte att ha tillgång till någon större källa av sunt förnuft. Och inte heller någon analytisk förmåga eftersom då vi är stressade undviker hjärnan att slösa tid och energi på att använda kortex.

    Eftersom hjärnan är platisk förändras, baserat på våra erfarenheter, vårt sunda förnuft ständigt. Tråkiga erfarenheter och positiva upplevelser leder till att vårt förnuft utvecklas på olika sätt. Det är en utmaning att veta vems sunda förnuft man skall lyssna till.

    Hur många har inte en svärmor eller svärfar som har lösningar på familjens och hushållets alla problem – som åtminstånde för dem är helt självklara, de bygger ju på sunt förnuft!

    Så frågan blir som vanligt – är det inte både och? Behöver vi inte både och? Sunt förnuft och analysen. De borde komplettera varandra när vi söker våra vägar framåt.

  6. Profilbild för Thomas

    @Mihaela
    Tack för din intressanta kommentar!

    Jag förstår hur du tänker men jag vill inte gå så långt som att kalla det för gissning. När jag föreläser om detta och berättar om exemplet med jorden och repet menar vissa att det är något fel på formeln. De är helt övertygade om att svaret inte kan stämma. ”Det kan väl vem som helst med lite sunt förnuft se att det inte stämmer” är en vanlig kommentar.

    Det uttrycket ligger långt ifrån ordet gissning på svenska. Och tar vi det verkliga exemplet med Junibacken (och MediaMarkt och Lidl) så har jag svårt att se hur man kan räkna ut svaret utan att göra vissa antaganden (som då ofta är baserade på sunt förnuft).

    Men, som sagt i tidigare kommetarer: Allt beror på hur vi definierar begreppet sunt förnuft.

  7. Profilbild för Thomas

    @Johanna
    Tack för din kommentar!
    Jag håller fullständigt med dig. Att utgå i från sig själv hela tiden gör att dina antaganden ofta är baserade på ditt sunda förnuft. Och det är inte bra, tycker jag. Mycket bättre att utgå från målgruppen eller kunden.

  8. Profilbild för Thomas

    @Mattias Seger
    Jag gillar ditt resonemang!
    Tack för en intressant kommentar!

  9. […] Använder du sunt förnuft? Sluta med det. Underbar post av Thomas Lundqvist om det viktiga i att utmana sina egna fördomar. […]

  10. Profilbild för Magnus

    Det här är utan tvekan något man ska ta till sig om man arbetar med sökmotoroptimering. Just sunt förnuft är något jag ofta får förklarat för mig i diskussioner om SEO och Googles algoritm. En stor mängd av de sökmotoroptimerare som finns verkar tro att det går att applicera sina erfarenheter från vad det nu kan vara de jobbat med innan sökmotorerna dök upp.

    Just i det här läget är sunt förnuft extra destruktivt, man kan inte applicera fysik eller biologi på en algoritm. Hela Google som funktion är syntetisk och eventuella likheter med tidigare situationer i ditt liv är slumpmässiga – man kan inte applicera sunt förnuft.

  11. […] Micco.se kunde man igår läsa en gästartikel av Thomas Lundqvist med titeln Använder du sunt förnuft? Sluta med det. För dig som arbetar med sökmotoroptimering skulle jag vilja påstå att det är viktigare […]

  12. Profilbild för Micke

    Jag gillar budskapet och de flesta exemplen. Dock borde Thomas inte ge sig in på ”fett” och ”kost” som lekman, för du gör just misstaget att lita på ”sunt förnuft” utifrån lekmannaperpektiv. Problemet är att sambandet fetma – fett – kolhydrater är så mycket mer komplext än den här förenklingen. För någon som har insikt i det försvinner en del av trovärdigheten.

  13. Profilbild för Thomas

    @Micke
    Din kommentar träffar mitt i prick. Sunt förnuft är per definition, som Micco kommenterat tidigare, en förenkling. Jag tog med exemplet i hopp om att få den här reaktionen. Oavsett om jag är lekman eller inte ska jag följa rubriken på mitt gästinlägg.

  14. Profilbild för Thomas

    @Magnus
    Tack för din kommentar! Jag har också märkt av detta fenomen inom just det området.

  15. Profilbild för Mats Janson

    Kommer att tänka på Malcolm Gladwells Blink om ”snap judgement” som ibland blir helrätt och ibland helfel.

  16. Profilbild för Mikael A
    Mikael A

    Kul artikel, inom psykologin eller beslutsteorin brukar man använda begreppet tumregel istället för ”sunt förnuft” som är ett begrepp som är lite trubbigt för den här situationen enl. mig. Ännu bättre är engelskans ”heuristic” – har man hittat det begreppet har man nog också hittat Herbert Simon, Amos Tversky och Daniel Kahneman som borde vara hushållsnamn vid detta laget (efter ekonomi-nobel minnes pris osv)…

    Alla dessa herrar har pekat ut olika problem med hur vår hjärna använder sig av ”heuristics” för att nå slutsatser av olika slag och hur dessa, fast de är otroligt kostnadseffektiva i de flesta situationer, är förknippade till olika systematiska fel. Exempel på dessa som man kan Googla på (eller vad nu ungdomarna gör nuförtiden) är ”avaliability” och ”anchoring”-fel.

    Nu har dock forskningen pendlat tillbaks litegrann till att hylla dessa heuristics och visa på hur de på många sätt är bättre än sina alternativ, läs t.ex. Antonio Damasio och co eller Jonah Lehrer (typisk flygplatspocket literatur) för en lättillgänglig redogörelse för detta.

    Så som helhet ska man inte sluta använda sina heuristics/intuition. När man vet att man riskerar att råka ut för en så kallad heuristic bias, dessa situationer kan oftan ganska enkelt identifieras, så kan man ju ställa sig frågan om ens resonemang riskerar att falla i någon av de klassiska fällor Tversky och Kahneman så elegant beskriver.

    Ägna också en tanke åt hur rätt och fel konstrueras i efterhand och hur detta påverkar möjligheten att i förväg fatta ett beslut som man säkert kan säga är rätt eller fel. Saker är sällan så enkla som det verkar, sunt förnuft är att ställa sig tveksam till svepande preskriptiva påståenden som att t.ex. ”sluta använda sitt sunda förnuft”.

  17. Profilbild för Thomas

    @Mats Janson
    Bra tanke! Läst flera av hans böcker och blivit insprirerad av dem när jag skrivit mina fem böcker.

  18. Profilbild för Thomas

    @Mikael A
    Jag gillar dina tankar. Jag tror absolut att man ska var lite skeptisk mot allt man hör, ser och läser.

  19. Profilbild för Micco

    @Mikael A
    Apropå tumregler/heuristics, har du läst Johan Östlunds inlägg i vilket han kopplar samman behavioral economics med varumärkesbyggande, marknadskommunikation och försäljning?

  20. Profilbild för Igor

    @Mihaela
    Jag håller helt med dig och Mats. Sedan får vi inte glömma att vi oftast sänker vår prestationsförmåga när vi läser blogginlägg (skönhetsläsning) och därmed hellre väljer lathet och gissningar utan kontrollräkning, framför korrekta beräkningar med hjälp av exempelvis papper och penna.

    Om vi hade varit med i exempelvis frågesport på TV där vi kan vinna en miljon kronor hade få av oss varit lika lata. Framför allt hade vi kontrollräknat innan vi framfört vårt slutgiltiga svar. Men jag förstår att frågan är uppbyggd på ett sådant sett som lockar oss att ”gissa” istället för att räkna då vi tror oss veta svaret på förhand.

    Vidare så tänker jag på det andra exemplet med repet. Jag vill inte försöka vara smart, men mitt ”sunda förnuft” säger mig, om vi nu ska leka med orden, att oavsett hur långt ett rep är så kommer det inte att sväva ovanför marken. Varken några milimeter eller några 48 cm.

    Slutligen anser jag att detta är utan tvekan ett intressant inlägg som väcker många diskusioner.

  21. Profilbild för Mats
    Mats

    Intressant och stimulerande diskussion! Bara en liten undran på ett av exemplen: vad är det som säger att inte såväl Lidl som Media Markt kalkylerat med att det kostar någon miljard i ackumulerade förluster under uppbyggnadsfasen? Internationell expansion är inte gratis.

  22. Profilbild för Mats
    Mats

    @Micco
    Gick in på wikipedia efter din kommentar och läste hela artikeln om ”common sense”. En av slutsatserna där verkar vara att vi inte har någon tydlig definition av vad vi egentligen menar med detta begrepp: ”Whatever definition one uses, identifying particular items of knowledge as ”common sense” becomes difficult” – eller som någon fyndig engelsman sa: the problem with common sense is that it is not very common.

  23. Profilbild för Micco

    @Mats
    Jo, jag läste så klart också hela texten. Och nej, det finns ingen etablerad, vetenskaplig definition av begreppet ”sunt förnuft”/”common sense”. Därför skrev jag också att både din och Thomas definition är okay (båda finns f.ö. på Wiktionary).

    Min personliga tolkning av begreppet ligger, som sagt, nära Mirriam-Websters definition: sound and prudent judgment based on a simple perception of the situation or facts.

  24. Profilbild för Micco

    @Igor
    Hej Igor!
    Tack för ett bra inspel. Ditt exempel med bloggläsning jämfört med frågesport beskriver, tycker jag, ganska bra skillnaden mellan det Thomas kallar ”sunt förnuft” och en mer noggrann analys eller beräkning. Oftast, och gärna i situationer som vi tror vi har bra grepp på, förlitar vi oss nog på våra tidigare erfarenheter istället för att verkligen tänka efter.

    Apropå det svävande repet: Du har så klart helt rätt. Ett rep med en radie som är 48 centimeter större än jordens kommer inte att sväva (enligt fysikens lagar). Däremot är jag inte helt säker på att du har rätt när du påstår att repet inte kommer att sväva oavsett hur långt det blir. Det jag funderar över är nämligen om inte repet förr eller senare kommer att hamna i rörelse, och i så fall…

    😉

  25. Profilbild för Thomas

    @Mats
    Hallå Mats. Bra kommentar om Lidl och Mediamarkt. Det kostar att starta i andra länder. Frågan är hur mycket och min poäng är att kanske ska man ifrågasätta lite mer innan man trycker på startknappen.

  26. Profilbild för Lisa
    Lisa

    a-haa, fick en tankeställare….brukar nog använda mig uttrycket; ett sunt förnuft…men ett faktum är att jag använder den då när jag försöker förklara något abstrakt och lägga den i praktik….

  27. Profilbild för Kelly Odell

    The only thing that is common about common sense is that it is not very common!

  28. Profilbild för Thomas

    @Lisa
    Gillar din inledande kommentar. Det var min tanke med inlägget!

  29. Profilbild för Thomas

    @Kelly Odell
    I used to think that way before too!

  30. Profilbild för Johan B

    Gillar blogginlägget!

    Här är ett beskrivande citat på sunt förnuft:

    ”There are people who are so full of common sense that they haven’t the slightest cranny left for their own sense.” – Miguel de Unamuno

  31. Profilbild för Christian Eriksson

    Min enda tanke efter allt läsande från topp till botten är att det både finns sunt- och osunt förnuft. Den senare känns mer som förutfattade meningar, eller oprövad kunskap. En miss i grundtänket är väl att vi tror att kunskap ska ge oss trygghet och därför försvarar felaktig kunskaper på basis av att det kan kännas lite som ett ”personangrepp” att bli ifrågasatt. All kunskap har ett bäst-före-datum, eller kanske ett sämst-efter-datum.

    Tack Thomas för Brainscan. Den har kryddat många nya relationer!

  32. Profilbild för Thomas

    @Johan B
    Bra citat Johan!

  33. Profilbild för Thomas

    @Christian Eriksson
    Tack Christian för din kommentar. Just det sista du skriver om i första stycket, att ha ett bäst-före datum, tror jag kan vara ett användbart sätt. Denna tanke finns också formulerad i min första bok, Det Biologiska Ledarskapet.

  34. Profilbild för Daniel Öhrqvist
    Daniel Öhrqvist

    Att prata om ”min” och ”din” definition av ett ord i ett språk är inte särskilt förnuftigt. Det sunda förnuftet säger att ett ords betydelse är dess användning eftersom dess syfte är att bära information mellan två eller fler individer. Betydelsen blir då den praktiska överföringen av information som sker när ordet används. Ordet ändrar således betydelse beroende på vilka som använder det. Definitioner finns i ideala språk som logik och matematik, ej i vårat talspråk. Det är sunt förnuft!

  35. Profilbild för Daniel Öhrqvist
    Daniel Öhrqvist

    Jag utmanar den som har sunt förnuft att se hur det sunda förnuftet ledde till det felslut mitt sunda förnuft så förnuftigt kom fram till.

  36. […] den här mycket intressanta artikeln och förstå lite mer om det vi kallar sunt […]

  37. […] har minst lika stor, och oftast större, betydelse än de hårda. Det kan kanske tyckas strida mot sunt förnuft att ett företags kärnkompetens eller en produkts kvalitet spelar mindre roll än, låt säga, att […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Sök

drivs med WordPress