Hem

Micco Grönholm om varumärken & marknadsföring

Därför köper dina kunder (b2c)

Vill du känna till ditt varumärkes fulla potential måste du veta vilka associationer till varumärket som de facto får människor att vilja köpa det och betala mer för det. Det räcker nämligen inte med att varumärket är känt och omtyckt i största allmänhet (även om det så klart är en bra utgångspunkt). Saab är t.ex. både välkänt och gillat av många, men allt för få vill köpa bilen. Varumärket är omtyckt för fel saker.

Doktor Niklas Bondesson (f.d. Persson) och Docent Johan Anselmsson på Lund Brand Management Group vid Lunds Universitet har utvecklat ett unikt och mycket användbart analysverktyg för att ta reda på exakt vilka varumärkesassociationer som driver försäljning (volympremie) och motiverar högre pris (prispremie). Till dags dato har de genomfört nästan 50 olika varumärkesanalyser av ca 200 varumärken, och de mer allmänna lärdomarna från deras arbete kan du läsa om i inlägget Vad gör ett varumärke starkt?.

Tack vare Niklas och Johans generositet kan jag i det här inlägget avslöja mer specifik kunskap, baserad på en aldrig tidigare publicerad meta-studie, om vilka varumärkesassociationer som driver försäljning inom business-to-consumer, b2c. (En liknande meta-studie över försäljningsdrivande faktorer inom business-to-business, b2b, finns här.)

Med hänsyn till att meta-studien så småningom kan komma att publiceras som en forskningsrapport har jag valt att utelämna delar av informationen.

De mest intäktsdrivande varumärkesassociationerna inom b2c
Johan och Niklas har sammanställt resultaten från 20 olika mätningar, huvudsakligen genomförda i Sverige. Mätningarna omfattar hela skalan från renodlade produkt- till renodlade tjänsteföretag och cirka 100 olika varumärken, bl.a. Nike, Felix, Viasat, IKEA, Fritidsresor, Red Bull, Tele2, Trygg Hansa, McDonalds, Apple och FM Mattsson.

Meta-studien analyserar 24 generella varumärkesassociationer som visat sig vara viktiga inom varumärkesforskningen. Undersökningsfrågan i studien är vilka av dessa associationer som – generellt sett – starkast driver intäkter i form av volym- och prispremie. Resultatet baseras alltså inte på vad konsumenter säger är viktigt vid valet av varumärke, utan på en statistisk analys av vad som i verkligheten driver intäkter i form av vilja att köpa och att betala mer.

De fem mest intäktsdrivande varumärkesassociationerna inom b2c är:

  1. Kvalitetskänsla
  2. Pålitlighet
  3. Status
  4. Rykte
  5. Uppfyller basbehovet

Det är alltså dessa associationer till ett varumärke som starkast driver både viljan att köpa (volympremie) och viljan att betala mer (prispremie). Till exempel är varumärkesassociationer som ”miljövänligt” (plats 14), ”sortimentsbredd” (15) och ”design” (8) mindre viktiga vid val av varumärke än vilken status varumärket upplevs förmedla.

Att ”kvalitetskänsla” hamnar överst förvånade Niklas och Johan, eftersom de endast i undantagsfall sett den associationen hamna överst i de olika varumärkesanalyserna. Efter en genomgång av samtliga undersökningsfall visade det sig dock att ”kvalitetskänsla” nästan alltid hamnat i den övre halvan av de mest intäktsdrivande associationerna. ”Kvalitetskänsla” verkar m.a.o. vara den ”minsta gemensamma nämnaren” för varumärken som konsumenter helst vill köpa och betala mer för – alltså för varumärken som kan betecknas som starka.

”Dock bör man tillägga att kvalitetskänslan, eller upplevelsen av kvalitet, i första hand är avgörande om valet står mellan ett ledande/starkare varumärke och ett mindre/svagare, och inte i lika hög grad om valet står mellan olika ledande/starka varumärken”, förklarar Niklas Bondesson. ”Associationen kan alltså förklara varför du väljer Felix istället för Euro Shopper men inte varför du väljer Felix istället för Heinz.”

Slutsatsen är m.a.o. att ”kvalitetskänsla”, trots topplaceringen, inte behöver vara en avgörande varumärkesassociation i alla kategorier och sammanhang. Det beror helt enkelt på hur kategorin ser ut och vilken roll du vill att ditt varumärke skall ha inom kategorin.

Associationen ”pålitlighet” har liknande karaktärsdrag; den förekommer ytterst sällan som den absolut starkaste säljdrivande faktorn i de enskilda mätningarna, men ofta som en av de 10 eller 15 viktigaste.

”Uppfyller basbehovet” betyder att varumärket upplevs tillfredsställa en slags kärn-nytta i kategorin; alltså att maten är god, TV-operatören har bra kanaler, osv. Kort sagt: Att varumärket upplevs vara good enough jämfört med alternativen. Att den här associationen hamnar högt är egentligen inte så konstigt. I de allra flesta fall, och särskilt vad gäller de mest snabbrörliga konsumtionsvarorna (FMCG), orkar och vill vi människor helt enkelt inte offra mängder av tid och energi på att optimera varje val. Istället försöker vi undvika att göra dåliga val, eller val som får oss att framstå i dålig dager. Och då blir ”uppfyller basbehovet” det säkra valet, eftersom good enough är just det: Good enough.

Det kan kanske låta självklart, men Niklas Bondesson menar att jakten på det unika, differentierade varumärket många gånger kan distrahera uppmärksamheten från att faktiskt leverera på grundbehovet i kategorin. ”Du riskerar att skapa en nischad, irrelevant och ofta mycket olönsam varumärkesposition. Ditt varumärke blir den där udda typen som alla känner till men som ingen vill umgås med.”
_

Som du ser i grafen ovan är det olika varumärkesassociationer som får människor att vilja köpa (Driver volympremie) respektive att acceptera ett högre pris (Driver prispremie).

De tre associationer som har starkast inverkan på volympremien (viljan att köpa) är:

  1. Kvalitetskänsla
  2. Pålitlighet
  3. Uppfyller basbehovet

Starkast inverkan på prispremie (viljan att betala) har:

  1. Status
  2. Kvalitetskänsla
  3. Sofistikerat

Ovanstående placeringar är föga överraskande. Men lite längre ner i listorna finns mer intressanta och tydliga pris- respektive volympremieassociationer. Exempelvis är ”gemenskapskänsla”, ”unikhet” och ”omtyckt reklam” starkt prispremiedrivande (får människor att acceptera ett högre pris) men har svag inverkan på volympremie. Raka motsatsen gäller för bl.a. ”service/personal”, ”enkelhet” och ”sortimentsbredd” – associationerna driver alltså volympremie (får människor att vilja köpa) men motiverar inte ett högre pris.

Att det är olika varumärkesassociationer som driver pris- och volympremie kan vara bra att ha i åtanke beroende på om din främsta utmaning är att vinna eller försvara marknadsandelar (volympremie) eller att motivera varför dina varor och/eller tjänster kostar mer än konkurrenternas (prispremie).

Avslutningsvis: Trots att det finns ett och annat generellt mönster vad gäller varumärkesassociationer som driver försäljning bör du inte se dem som absoluta sanningar. I varje bransch och på varje marknad kan unika förutsättningar gälla, alltså måste du ta reda på vad som gäller i just din kategori och för ditt varumärke. Det som driver försäljning inom snabbmat kan vara helt oviktigt för energidrycker.

I Niklas Bondessons avhandling (kan beställas här) förklarar han hur du med kirurgisk precision kan knyta samman det människor tänker och tycker om ditt varumärke (image) med det som driver försäljning och motiverar pris (styrka) – och som därmed bidrar till företagets lönsamhet (värde).

Glöm inte: Ditt varumärke är inte starkt förrän det bidrar till att sälja mer eller till att motivera ett högre pris.

_

Relaterat:

Kommentarer

8 svar till ”Därför köper dina kunder (b2c)”

  1. Profilbild för Stefan Hyttfors

    Å vad jag gillar detta! Statistik och analys av vad som i driver intäkter istället för vad folk säger sig göra. Dessutom med den intressanta distinktionen mellan volympremie och prispremie. Tack Micco!

  2. Profilbild för Joakim Thörn

    Snyggt! Det som direkt korrelerar med hög påverkan i kundmötet och kundservice är ”Kvalitet”, ”Rykte” och ”Pålitlighet”. Tre superviktiga drivers för intäktsoptimering. Nöjda kunder bygger varken tillväxt eller lönsamhet, det är endast supernöjda kunder som gör det, så låt oss missionera mera i frågan ;-). Tack Micco!

  3. […] Micco tar upp varumärken och b2c […]

  4. Profilbild för martin

    Alltid kul att ta del av ny forskning!
    Jag kan däremot inte låta bli att störa mig på hur begreppet design avhandlas inom vad jag förmodar är den ekonomiska skolan. Att redovisa kvalitetskänsla som nummer 1 i listan över de fem mest intäktsdrivande varumärkesassociationerna inom b2c och sedan hänvisa till att design inte kan anses vara lika viktigt eftersom det endast hamnat på plats åtta sticker en smula i ögonen. Jag anar att design i detta avseende avser ´om något är snyggt eller inte´ men i min värld utgör design en avgörande roll för att överhuvudtaget kunna leverera den där kvalitetskänslan som enligt resultatet är den mest intäktsdrivande varumärkesassociationen.

  5. Profilbild för Niklas Bondesson

    @martin:
    Tack för din kommentar, tycker du belyser en viktig distinktion här. Du har helt rätt i att design i denna studie handlar om konsumenters uppfattningar kring ’om något är snyggt eller inte’. Jag vet inte om det har så mycket med den ekonomiska skolan att göra, då teori om varumärkesimage i mycket liten grad bygger på klassisksa ekonomiska teorier, men desto mer på psykologi. Det intressanta just i detta sammanhang är i vilket fall som helst konsumentens subjektiva associationer – snarare än vad företaget gör.

    Detta motsäger dock inte att design även kan ses som en viktig aktivitet eller kompetens, som kan bygga olika (konsument-uppfattade) varumärkes-associationer. Förutom kvalitetskänslan, som du nämner, kan säkert även uppfattningar om status, modernitet och pålitlighet stärkas med design-insatser. Eller med andra aktiviteter, som reklam, PR, distribution och så vidare.

  6. Profilbild för martin

    @Niklas Bondesson
    Tack för ditt svar Niklas!
    Ditt sista stycke är precis det jag ville komma åt i min kommentar. Problematiken menar jag är att begreppet design generaliseras och kan enligt mitt synsätt inte särskiljas som en fristående faktor på detta sätt. Det är dock vanligt förekommande och kan nog precis som du skriver inte kopplas direkt till den ekonomiska skolan (det uttalandet bygger nog på mina egna erfarenheter snarare) men kanske akademin generellt.

    Ska bli spännande att se forskningsrapporten i sin helhet framöver!

  7. […] Micco Grönholm tar ytterligare steg med Niklas Bondessons och Johan Anslemssons unika forskning. Denna gången för du lära dig ”Därför köper dina kunder (btc)”. Här berättas bl a om vilka associationer som driver volym respektive pris. Och, detta är baserat på fakta! Läs hela inlägget här. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Sök

drivs med WordPress