Hem

Micco Grönholm om varumärken & marknadsföring

Vad är de framgångsrika marknadsförarnas hemlighet?

Vad skiljer framgångsrika marknadsförare från resten? Hur tänker de? Vad, om något, gör de som de mindre framgångsrika marknadsförarna inte gör?

För att få svar på bl.a. dessa frågor har IBM låtit genomföra drygt 1.700 personliga intervjuer med marknadschefer i 64 länder. Resultatet av undersökningen visar en tydlig skillnad; de mest framgångsrika marknadsförarna fokuserar på människan, inte på produkten.

I de mest framgångsrika företagen fokuserar således marknadschefen på relationer, inte transaktioner. De arbetar också målmedvetet med ”corporate character”, alltså i princip varumärkets personlighet. I dessa företag finns en insikt i att vad verksamheten tror på och hur den agerar är minst lika viktigt som vad företaget säljer. Och de mest framgångsrika marknadscheferna arbetar aktivt med att hjälpa såväl ledningen som organisationen att förstå och leva verksamhetens syfte och värderingar.

Därför vill de mest framgångsrika marknadscheferna förstå individen, inte bara marknaden. Utöver traditionella marknadsundersökningsverktyg använder de framgångsrika marknadsförarna i högre utsträckning sociala medier – men inte bara för att få ut sitt eget budskap utan framför allt för att ta reda på hur människor tänker och vad de tycker.

Vad gäller synen på marknadsförarens viktigaste framgångsfaktorer är det dock ingen skillnad mellan de mest och minst framgångsrika. De flesta verkar nämligen vara rörande överens om att det viktigaste för en marknadsförare framöver är att kunna:

  1. Erbjuda värde till allt mer inflytelserika kunder
  2. Skapa långsiktiga relationer med kunderna
  3. Bevisa marknadsföringens bidrag till lönsamheten

Mer att läsa och ladda ner finns på IBM:s webbsajt.

_

Relaterat:

Kommentarer

13 svar till ”Vad är de framgångsrika marknadsförarnas hemlighet?”

  1. Profilbild för George A. Berglund

    Håller med; att förstå hur människor; kunden tänker, agerar, uppför sig, är den ultimata nyckeln till framgångsrik marknadsföring. Efter det kommer en inte obetydlig budget att arbeta med. 99% av den marknadsföring vi ser kostar skjortan. Och den som vi alls inte ser, kostar resten av garderoben.

  2. Profilbild för Henke Blomqvist

    Det känns helt uppenbart, men samtidigt är det långt ifrån alla som har kontakten med sig själva att kunna lista ut hur man gör det.

  3. Profilbild för Åke Strengnell

    Framgångsrika marknadschefer är duktiga på ”att ta reda på vad folk
    tänker och vad de tycker”. Det är inte det lättaste enär merparten
    av köpbesluten befinner sig på en undermedveten nivå – dit når inte
    trad. marknadsundersökning. Tyvärr, folk ”säger en sak, gör en annan”
    vilket många varumärkens krascher vittnar om.

    Dock, det går att intervjua konsumenter på en undermedveten nivå.

  4. Profilbild för Jan Fager

    Handlar det inte just om att gå från produkt till syfte – från vad till varför?
    Något som du har skrivit om tidigare men som ännu inte tagit fart?

  5. Profilbild för Micco

    @Jan Fager
    Huvudet på spiken!

  6. Profilbild för George A. Berglund

    @Jan & Micco: Ja,logik! men vore det så lätt så slapp vi bry oss om vad folk tänker. Bara ta syftet och köra? SimSalabiM liksom?

  7. Profilbild för Micco

    @George A. Berglund
    Lite SimSalaBim är det, George. Men inte riktigt så lätt som att uttala trollformeln, tyvärr.

    Om vi tror på herrar som Kahneman, Tversky och Ariely är vi människor långt ifrån så rationella som vi tidigare har trott. Vi är inte ens medvetna om de flesta av våra tankar – de sker i det omedvetna. Just nämnde Kahneman (Riksbankens ekonomipris år 2002) hävdar att ca 90 – 95 % av vårt tänkande är omedvetet. Eller uttryckt på ett annat sätt: Det är med människans rationella tänkande som med katters simmande – vi kan om vi vill men vi låter helst bli.

    Och neurologen Donald Calne konstaterar:

    The essential difference between emotion and reason is that emotion leads to action while reason leads to conclusions.

    Det kan alltså vara dags att börja fundera mer på den kraftfulla autopilot som evolutionen skapat i våra hjärnor och fokusera mindre på att hitta och formulera de mest logiska och rationella skälen till varför någon skall köpa vår vara, tjänst eller idé – eller börja jobba på vårt företag.

    Och just en delad övertygelse – ett gemensamt syfte – verkar vara mycket kraftfullt för att skapa en känsla av samhörighet både mellan människor och mellan människor och varumärken.

  8. Profilbild för George A. Berglund

    Intressant! Dock så existerar väl fortfarande ”eftertankens kranka blekhet” dvs, man ser vad man gjort; köpt och måste då konfirmera köpet retroaktivt. Annars blir det ju ”just once”. Det som är syfte, är det nytta? Dvs upplevd nytta? Eller är det ett syfte bara det är gemensamt?

  9. Profilbild för Micco

    @George A. Berglund
    Korrekt. Vi efterrationaliserar våra val och beslut – både de som vi i efterhand upplever som fördelaktiga och de som vi känner inte var så lyckade. Eller uttryckt på ett annat sätt: vi motiverar våra val på ett sätt som är betydelsefullt för oss själva (direkt eller indirekt), och som inte får oss att framstå som svagsinta, lättpåverkade och ytliga idioter.

    De argument som vi väljer tenderar följaktligen att vara grundade i vedertagna samhällsnormer och/eller sociala faktorer; förenklat ”för” något eller ”mot” något. Vi motiverar m.a.o. våra val med de rationella/intellektuella argument som vi (oftast omedvetet) räknar med ger oss sociala poäng. Vilka beror så klart på sammanhanget.

    Vi är f.ö. också skickliga på att planera hur vi vill göra. Eller borde göra. Alltså, vi kan i förväg rationalisera vilket val som är mest gynnsamt (dock är ”gynnsamt” inte något absolut, och sällan i grunden baserat på strikt rationella parametrar). Dilemmat är att vi lätt faller i ett betydligt mer ”emotionellt” (och impulsivt) tillstånd ju närmare själva beslutet vi kommer. Särskilt när det gäller sådant som vi anser är viktigt för oss. Fenomenet kallas ”hot state, cold/cool state” och beskrivs bl.a. med ”The Empathy Gap”.

    Därför är rationella argument viktiga, men inte för själva valet utan som hjälp för köparen att rättfärdiga det. Eller som neurologen Donald Calne uttrycker det:

    The essential difference between emotion and reason is that emotion leads to action while reason leads to conclusions.

    Avslutningsvis: Ett syfte är ett syfte, inget annat. Alltså en avsikt, d.v.s. svaret på frågan ”Varför?”. Och för att ett syfte skall tilltala mig på ett djupare plan räcker det förmodligen inte med ett ytligt svar. Nytta är lurigare eftersom nytta kan vara så olika saker; t.ex. funktionell nytta och upplevd nytta.

  10. Profilbild för George A. Berglund

    This is man as social animal. Old thought! Har även direkt bäring på begreppet ”Conspicuous consumption”; Thorstein Veblen (1857–1929)Har alltid gillat Veblen!

    Jaha, då är det bara tillämpa! Fick lite nya idéer av detta. Håller på med ett MF experiment som är mycket Basics; Tillverkning, Storytelling, annons, sälj, distribution…Tack!

  11. Profilbild för Frida
    Frida

    Hej!
    En enkel fråga; när är undersökningen genomförd av IBM?

    /Frida

  12. Profilbild för Micco Grönholm

    @Frida
    Intervjuerna med de 1,734 CMO:erna genomfördes mellan februari och juni, 2011.

  13. Profilbild för Claes Tapper

    ”The essential difference between emotion and reason is that emotion leads to action while reason leads to conclusions.”

    Så klockrent citat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Sök

drivs med WordPress