All gammal kunskap är inte fel.
Även om vissa delar av vår värld har genomgått en smärre revolution, och jag tänker så klart främst på sättet vi konsumerar media och hur vi kommunicerar med varandra, är andra delar mer eller mindre som förr.
Därför kan det ibland vara både intressant och nyttigt att reflektera över den gamla reklamkunskapen. Alltså över de insikter i människors reklamkonsumtion som fanns på 1940-, 1950-, 1960- och 1970-talet.
Men innan vi börjar, låt oss först definiera reklam och resonera kring dess syfte.
Reklam handlar det om när någon betalar för att få presentera sitt erbjudande eller sin idé (eller åsikt) i ett medium. PR är alltså inte reklam. Skillnaden mellan reklam och PR har någon klok person sammanfattat så här: ”Advertising is what you pay for, PR what you pray for.”
Syftet med reklam är att påverka människors kunskap, åsikt eller känslor på ett sätt som gynnar annonsören – oftast att få människor att köpa en produkt (vara, tjänst eller idé) som de annars inte skulle ha köpt.
Mer precist: Syftet med reklam är att tjäna mer pengar än du tjänat utan reklam.
Därmed är den reklam bäst som ger mest effekt för pengarna, alternativt målsatt effekt till lägsta kostnad.
Men tänk på att det finns två slags effekter: Mottagningseffekt och förändringseffekt. Mottagningseffekten handlar om i vilken utsträckning människor har uppmärksammat och tagit till sig reklambudskapet. Förändringseffekten är den grad i vilken en persons kunskap, åsikt eller beteende förändrats som ett resultat av mottagandet.
Mottagningseffekten har m.a.o. inget som helst egenvärde, men är en nödvändig förutsättning för förändringseffekten. Tyvärr är det oftast mottagningseffekten som mäts, vilket i bästa fall ger irrelevant kunskap om reklamens förändringseffekt (läs mer bl.a. här och här). Men det din reklam egentligen skall uppnå är alltså någon form av förändringseffekt.
Reklamen har, enkelt uttryckt, två variabler att spela med: Kreativitet och mekanik. Kreativitet är bl.a. idé, koncept, tydlighet, ord, bild, ljud, stil och form. Mekanik är bl.a. medieval, annonsstorlek, bildstorlek, antal element och deras inbördes placering, typografi och teckenstorlek, färger samt frekvens och repetition. De kreativa variablerna är svåra att mäta, de mekaniska något enklare. Och som jag antydde inledningsvis, presenterar jag i det här inlägget gammal kunskap om de mekaniska variablerna och lämnar kreativitetsdiskussionen för ett (eventuellt) senare inlägg. (Till dess, läs reklamlegenden Bill Bernbachs brandtal om kreativitet och intuition på Mattias Åkerbergs blogg Please copy me.)
Amerikanska förlag, tidningar och byråer har mätt hundratusentals annonser och deras mekaniska variabler sedan 1930-talet. Tyvärr säger heller inte dessa mätningar mycket om förändringseffekten, men de avslöjar desto mer om hur en annons skall uppnå hög mottagningseffekt.
Och just annonsen är fortfarande högintressant som reklambärare. Dels eftersom vi alltjämt läser tidningar och magasin i mycket stor utsträckning, och dels då ett reklambudskap i en annons måste kunna komprimeras till en given yta över vilken mottagaren har omedelbar överblick.
En annons är m.a.o. ett utmärkt format för test av en kreativ idé. Och en stark idé, menar jag, är än idag A och O för bra reklam.
Fundera därför över om, och i så fall hur, de gamla kunskaperna kan överföras till t.ex. de sociala medierna. Och låt mig gärna få veta hur du tänker genom att kommentera det här inlägget.
Alltså: Här följer reklamkunskap från förr:
- Av de mest lästa annonserna innehöll 65% fem eller färre element. Av de minst lästa annonserna innehöll en lika stor andel fler än fem element.
- Annons med en stor bild får 35% fler läsare än en annons med flera lika stora bilder.
- Annons med utfallande bild får 35% fler läsare än en annons med samma bild inom satsytan.
- De mest lästa annonserna har ett dominerande element.
- När bilden är placerad överst i annonsen hamnar 53% av annonserna i den mest lästa gruppen.
- När bilden är placerad i mitten hamnar 46% av annonserna i den mest lästa gruppen.
- När bilden är placerad längst ner hamnar 38% av annonserna i den mest lästa gruppen.
- I annonser där det finns en bildtext är bildtexten alltid det mest sedda (lästa) elementet.
- Texter med 200 ord eller fler drar till sig fler läsare än texter med färre än 200 ord.
- Mellanrubriker ökar antalet läsare.
- Rubriker som är större än 24 punkter minskar antalet läsare.
- Textblock på fler än 10 rader minskar antalet läsare.
- Brödtext mindre än 9 och större än 14 punkter minskar antalet läsare.
- Typsnitt i seriffer är ca 15% lättare att läsa än typsnitt utan seriffer.
- En fördubbling av annonsstorleken ökar antalet läsare med 60%.
(Vill du ha mer kunskap från förr, läs David Ogilvys klassiska annons How to create advertising that sells.)
_
Relaterade inlägg:
- Felet med bra reklam
- Vad sa du att du ville sälja?
- Mäter och redovisar vi reklamens effekter på ett effektivt sätt?
- Myten om Obs-värdets värde
- Hjärnan gillar slogans
Källor: McGraw-Hill (Lab. Of Ad Performance), Cahners Ad Performance Studies, Starch INRA Hooper, Gallup Robinson, Readex (ca. 400.000 annonser), McCann Print Factory Analysis och Which Ad Pulled the Best. Tack till Bengt Andersson för sammanställningen av mätningarna.
Lämna ett svar