4S large

Varumärkets 4 S

Ett varumärke är en brokig samling av både medvetna och omedvetna tankar, känslor och attityder kopplade till t.ex. en produkt eller ett företag. Det är dessa associationer som avgör om vi vill köpa varumärket eller inte.

För att bygga ett starkt varumärke – ett varumärke som får människor att vilja köpa det och/eller betala mer för det än för konkurrerande varumärken – måste följaktligen din produkt eller ditt företag kopplas samman med rätt slags associationer. Vissa av tankarna, känslorna och attityderna får nämligen inte människor att vilja köpa eller betala mer, hur positiva de än kan tyckas vara. Och omvänt; andra associationer som spontant upplevs vara meningslösa eller t.o.m. negativa kan mycket väl vara de viktigaste skälen bakom människors val av varumärke.

Hur du tar reda på vilka de mest säljdrivande associationerna är i just din bransch och på dina marknader har jag skrivit om tidigare. Men sen då? Hur gör du för att skapa eller förstärka de mest gynnsamma, alltså de mest säljdrivande, varumärkesassociationerna?

När jag arbetar med varumärkesutveckling fokuserar jag på fyra tätt sammanlänkade beståndsdelar. Vi kan kalla dem för varumärkets varför, hur, vad och vem. Eller för att snitsa till det lite, varumärkets 4 S: Syftet, Sekten, Saken och Sagan.
_

SYFTET: Varför ditt varumärke finns är mycket intressantare och mer inspirerande än vad det är för slags produkt eller hur väl varumärket presterar jämfört med konkurrenterna. Och med varför menar jag det större syftet: varumärkets övertygelse, ideologi och existensberättigande. Alltså syftet bortom varan, tjänsten eller idén.

Syftet berör oss nämligen på ett betydligt djupare plan än t.ex. produktegenskaper, produktfördelar och USP:s. Det tilltalar de delar av vår hjärna där våra känslor finns, där vår motivation skapas och där alla våra val görs. Om vi sympatiserar med syftet skapas mycket starka emotionella band till varumärket – band som leder till att varumärket blir meningsfullt för oss på ett sätt som varans eller tjänstens grundfunktionalitet och -nytta aldrig kan bli. Kort sagt, vi känner samhörighet med varumärket och gör i bästa fall varumärkets syfte till vårt eget.

”People don’t buy what you do, they buy why you do it” upprepar ledarskaps- och marknadsföringsinspiratören Simon Sinek i sitt TED-tal, samt i boken Start With Why. Och Guy Kawasaki, tidigare chief evangelist på Apple, konstaterar: ”If you make meaning, you will probably make money. But if you set out to make money, you will probably not make meaning – and you won’t make money.”

Författaren, Harvardprofessorn och styrelseproffset Bill George är inne på samma spår när han hävdar att: The best-kept secret in business is that mission-driven companies create far more shareholder value than do financially driven firms”.

Kort sagt: Erbjud människor något att tro på, inte något att köpa.
_

SEKTEN: Vi människor är sociala djur och eftersträvar intuitivt bl.a. att förstå oss själva och världen omkring oss samt att bli accepterade och uppskattade av andra (främst av de vi själva uppskattar och bryr oss om). Allt vi gör, varje beslut vi fattar, påverkas m.a.o. av andra människor – vare sig de är närvarande eller inte.

Det gäller så klart också varje val av varumärke. Att människor väljer att köpa eller inte köpa ditt varumärke beror i hög grad på hur de förhåller sig till skaran av människor kring varumärket: de som företräder det offentligt, de som säljer det till dem och, inte minst, de som redan köpt varumärket.

I de flesta fall (det finns några undantag) är det alltså människorna kring varumärket som, i betydligt större omfattning än t.ex. reklamen, påverkar hur ditt varumärke uppfattas. Den företags-/varumärkeskultur som präglar hur varumärkets företrädare beter sig sinsemellan, gentemot kunder och resten av omvärlden avgör bl.a. om vi känner förtroende för varumärket och om vi upplever en personlig relation till det. Och i en värld där allt fler varumärken i allt fler branscher har allt mer lika erbjudanden är kulturen – alltså vilka människorna är och hur de agerar – många gånger både den mest påtagliga skillnaden mellan olika varumärken och det som är svårast för konkurrenterna att kopiera.

Varumärken som är väl förankrade i en stark kultur representeras av människor som delar en sektliknande gemenskap. (Med ”sekt” avser jag den ursprungliga, vidare betydelsen: En grupp människor som är sammanbundna med någon ideologi eller någon/några ledare.) Och de kunder som gjort syftet till sitt eget, och som känner samhörighet med kulturen, väljer att ingå i sekten. De blir varumärkets fanbärare, dina bästa säljare, och kommer att sprida det vidare till sina vänner och bekanta. De kommer att söka bekräftelse och positiva upplevelser genom varumärket. Deras toleransnivå för fel och misstag kommer att vara mycket hög. Och skulle någon utanför sekten komma för sig att påpeka någon av varumärkets brister, kommer de att försvara det med näbbar och klor.

Glöm inte: Framgång är en laginsats. (Misslyckas går däremot bra att göra på egen hand.)
_

SAKEN: När Mark Parker tog över vd-rollen på Nike frågade han Steve Jobs om han kunde ge några tips. ”Tja, egentligen bara ett”, svarade Jobs. ”Nike gör några av världens bästa saker. Produkter som man trånar efter. Men ni gör också en massa skit [crap]. Gör dig av med skiten och fokusera på de bra sakerna.”

För att bygga ett starkt varumärke måste du ha en bra vara, tjänst eller idé. (Jag kan inte komma på några undantag, däremot finns det tyvärr många bra produkter och företag som inte har ett starkt varumärke.) Men “bra” är inte nödvändigtvis detsamma som ”hög kvalitet” och ”snygg design”. Det är trots allt varken du eller dina konkurrenter som bestämmer vad som är ”bra”. Det gör kunderna. Och ibland kan ”bra” vara en iPhone, ibland ett Ryanair. Knepet är att veta vilka de rätta ”bra sakerna” är för ditt företag och i din bransch.

Men det handlar också om att vara konsekvent. Misstaget många företag gör är att förväxla vad företaget kan göra med vad det borde göra. Kan handlar om vad, borde handlar om varför. Ett affärsflygbolag som Continental kan också vara ett lågprisbolag, Continental Lite. Men det borde inte vara det. (Continental Lite-experimentet kostade en halv miljard dollar och äventyrade hela koncernen.) Dove kan göra ”det första hudvårdande diskmedlet” men det innebär inte att Dove borde göra det. Och Apple kan, som i slutet på 1990-talet, tillverka och sälja 250 olika produkter. Men det är inte vad Apple borde göra.

”I allt från presidentkampanjer till försäljning av jordnötter – fokus vinner”, konstaterade positioneringsgurun Al Ries. Till det vill jag addera Steve Jobs visdomsord:

”Människor tror att fokus betyder att man säger ja till de saker man måste fokusera på. Det betyder det inte alls. Fokus betyder att säga nej till hundratals bra idéer som finns därute. Det betyder att välja med omsorg.”

Alltså: Gör rätt sak och gör saken rätt.
_

SAGAN: Människan är en berättande art. Vi berättar om oss själva och om andra. Vi berättar om vår syn på världen och hur vi upplever den, om våra drömmar och farhågor. Och genom alla dessa berättelser formas din och min identitet. Vi är i mångt och mycket summan av våra egna berättelser och andras berättelser om oss.

Varumärken är naturligtvis inget undantag. Hur ditt varumärke uppfattas är summan av berättelserna om varumärket. Och det är den sagan dina kunder använder som ett slags socialt och kulturellt smörjmedel; passar sagan vår syn på oss själva och hur vi vill att andra skall se oss, passar också varumärket oss. (Ja, det gäller även inom business-to-business.)

Därför är det viktigare vem varumärket är än vad det är. Det är varumärkets saga, inte dess specifikation, som gör varumärket till en personlighet. Det är sagan, inte specifikationen, som ger varumärket en själ och mening. Och det är sagan, inte specifikationen, som placerar varumärket i sitt rätta sociala och kulturella sammanhang.

Framtidens succéprodukter är de som bäst berättar om äventyr, lycka, fara och drama, spår Rolf Jensen i boken The Dream Society. Framtidens ledare är de som bäst berättar de historier som ger mening och innehåll åt livet, konstaterar han.

De bästa sagorna är de som stimulerar vår fantasi, de som inspirerar oss. De bästa sagorna flirtar med våra känslor, drömmar och vår önskan – inte med vår logik. Och de bästa sagorna är de som är sanna – men inte nödvändigtvis sanna i bemärkelsen att de återger faktiska skeenden eller förhållanden. De är sanna för att de upplevs äkta och trovärdiga för varumärket. Men också för att de är konsekvent berättade, i allt och av alla som kan sammankopplas med varumärket.

Ditt varumärkes sanna saga utgår från syftet, den framförs konsekvent av sekten och bevisas med saken. Och som alla bra sagor består den av motpoler, t.ex. gott och ont, mod och rädsla, kärlek och hat. Den berättar alltså inte bara vad varumärket står för och vill, det är minst lika viktigt att sagan förmedlar vad varumärket är motståndare till.

Trots allt: Det bästa sättet att sprida en idé är med en riktigt bra berättelse.

När du kan beskriva ditt varumärkes fyra S på ett inspirerande, trovärdigt och gärna annorlunda sätt har du en mycket bra utgångspunkt för ditt strategiska och taktiska varumärkesarbete. Var för sig är S:en pusselbitar som bara avslöjar en del av helheten, men lyckas du få bitarna att passa ihop framträder en ganska komplett bild av hur du kan bygga eller förstärka ditt varumärke.

Ett meningsfullt varumärke som människor tror på och vill bli associerade med.
_

Tillägg den 29 augusti 2011: Jag har skrivit om min modell som ligger till grund för Varumärkets 4S, och som jag har mycket goda erfarenheter av vad gäller att få styrelsen, ledningen och organisationen att förstå vidden av varumärkesarbetet. Jag kallar modellen för »Varumärkets sammanhang«.

_

Relaterat:

Micco på Twitter_____ The Brand-Man på Facebook

31 thoughts on “Varumärkets 4 S”

  1. Lysande! I början tänkte jag att “det här har jag läst förut lite för många gånger”, men i slutänden – väldigt bra, väldigt tydligt, väldigt pedagogiskt. Tackar.

  2. Jag ryser över hur bra och rätt detta är. Tack Micco än en gång för upplyftande ord. Det största problemet, enl. mig, som de flesta dock har – och som inte går att lösa med ord/klokhet – är just handling. Hur många sitter inte och läser och nickar kring alla klokheter för att sedan inte lyckas agera i sina organisationer.

  3. En inspirerande text. Är övertygad att jag deltar i historieskapande av nutidens varumärkesstrategi. Framgången av digitala kanaler och Internet-baserade sociala medier har skapat en ny värld av kommunikation, branding, marknadsföring, reklam och företagande. Många varumärken kämpar för att förstå, och ännu viktigare lokalisera sig inom den nya verkligheten.
    Och jag ler mot framtiden. Tack för att du undervisar oss i att bygga en bättre värld.

  4. @Johan
    Så är det nog. Men jag brukar säga att det är bättre att göra 70% rätt än 100% fel. Så låt oss göra det; lite mer “rätt” varje dag – och ta små, små steg mot det @elwira kotowska kallar “en bättre värld”.

    :-D

    Tack för berömmet!

  5. Oj, ännu ett exempel på hur lika vi tänker du och jag ;)

    Nu ska jag inte stjäla läsare från din eminenta blog. Men om någon vill veta mer om ”vad, hur, vem och varför” kan man läsa mer om detta i mitt blogginlägg ”So you want to be number one” här:
    http://www.minegoestoeleven.com/2010/07/20/so-you-want-to-be-number-one/

    Och den som vill fördjupa sig i berättandets kraft kan läsa min Dagens Media-artikel här:
    http://www.minegoestoeleven.com/2009/02/18/vad-hollywood-kan-lara-oss-om-konsten-att-salja/

  6. Kanonbra!! En mycket inspirerande text tycker jag. Kan bara nicka och hålla med…. javisst, mmm exakt hela tiden.
    Det är många som borde läsa och låta sig inspirera av detta.

  7. @Per Robert Öhlin
    Så är det. Vi tänker lika.

    :-)

    Ditt inlägg “So you want to be number one” är mycket bra – och perfekt vidareläsning. Dessutom tycker jag att du är bättre på att berätta historier än vad jag är (i inlägget ovan har jag bl.a. länkat till din utmärkta text “I’m Dirty Harry. Who are you?“, som handlar om konsten att skapa en trovärdig varumärkespersonlighet) och tackar därför för tipset om “Vad Hollywood kan lära oss…“. Nyttig fördjupning av Sagan-resonemanget.

    (Vid närmare eftertanke är hela “The idiot’s guide to marketing” ett alldeles förträffligt lästips, med många beröringspunkter till varumärkets 4 S.)

  8. Ett av de bättre inläggen på länge (vilket inte säger lite med tanke på nivån på inläggen här överlag). En liten detalj kan dock förtjäna ett förtydligande – “Saken” kan (som du skriver) vara en idé, eller t o m en roll/attityd på marknaden (som jag beskrev i mitt inlägg här: http://micco.se/2009/11/pa-vilken-niva-ar-ditt-varumarke-forankrat/). Således, ibland handlar det inte om vad företaget producerar/gör, utan vad företaget representerar/är – med Virgin som bästa exempel. Men exemplen på de som lyckats med den strategin är så få att för de flesta räcker det gott med att bestämma sig för vad man ska vara bra på – och fokusera på detta.

  9. Bra där …
    Teorier, fakta och sakkunskap kan vem som helst tillförskansa sig när som helst, var som helst. Bjud på en UPPLEVELSE. Visualisera text, takt & ton. LIVA UPP!

  10. Kanonbra sammanfattning, på ett fantastiskt pedagogiskt och belysande sätt. Får jag använda artikeln när jag undervisar i varumärken för blivande företagssäljare på YrkesHögskolan? Självklart med artikelförfattarens namn kvar.

  11. @Lena Nordin-Andersson
    Allt på den här bloggen får återanvändas enligt Creative Commons (erkännande 2,5). I korthet innebär det att du får göra i stort sett vad du vill med det du hittar på bloggen så länge du anger källan och, i de fall det är möjligt, länkar tillbaka till inlägget (eller bloggen).

    Men jag uppskattar att du frågade. Tack!

  12. Fick samma känsloutveckling som Per T i första inlägget. Och skrev genast in några rader i en sagotext jag håller på med för en kund. Perfekt och tack!

  13. Mycket bra och träffsäkert. Försöker lära mig och insupa så mycket som möjligt från din blogg och ditt kunnade. Inspirerande. Tack för att du delar med dig!

  14. Pingback: Noterat 3/6-11
  15. Har helt missat detta inlägg tidigare. Märkligt, men sant!

    Tack för ett mycket intressant inlägg Micco.

  16. Bra Micco!

    Reflektion om policys för SM, som många företag lite yrvaket nu känner att man måste hantera. Hur skall medarbetarna hantera Facebook o andra SM-kanaler.
    Lätt att krångla till det o inte utgå från företagets grundvärderingar. Många har förståss inga o då kan det ju bli problem.

    Jörgen

  17. Ja, precis så här som du så tydligt beskriver det, är det! Kan inte sägas bättre. Men hur förklarar man framgången hos vissa företag som så totalt förefaller misslyckas i detta? Beror det på att man kanske inte begriper de större sammanhangen eller beror det på bristande konkurrens; att konkurrenterna är ändå sämre, eller vad?

  18. Jag har några, som jag subjektivt tycker, rätt tydliga exempel, men kan av “naturliga” skäl inte peka ut och vill ju inte heller…

    Om vi ser till Sverige:

    “Byggsvängen” är ett exempel, där det finns ett otal företag som gång efter annan gör väldigt konstiga saker, både direkt i själva byggandet och indirekt i kommunikation och personalpolitik. Ändå lyckades de finnas kvar och ibland med stor framgång. Ett annat exempel är bankväsendet där det finns aktörer, stora sådana, som med framgång gör lite hur som helst och ändå går med vinst. Svaret där är väl kanske en kombination av marknadsbrister; oligopol, liten konkurrens och statliga regler liksom hjälpaktioner. Elkraftbolagen har även de ett märkligt beteende, men också där kännetecknas marknaden av stora brister.

    Sen har vi segmentet små- och medelstora företag som tillsammans sysselsätter väldigt många. Flertalet av dessa har sannolikt inte “varumärket” på agendan. Men kanske arbetar de framgångsrikaste av dessa ändå så att säga implicit efter grundmodellen?

    Det vi ser tydligast på marknaden är de framgångsrika och de misslyckade; konkurserna. Men ekonomin utgörs till största del av den “grå massan”. Och den grå massan fungerar. Är den grå inuti också, eller snyggt färgsatt med mängder av “goda” och kända varumärken?

  19. @George A. Berglund
    Stort tack för ditt inspel.

    De tre branscher du exemplifierar med har det gemensamt att de i grunden är meningsskapande för sina kunder. Att de sedan agerar märkligt ibland (eller ofta, beroende på vem du fågar) beror nog på att verksamheternas ursprungliga syfte och grundarens värderingar tenderar att falla i glömska i takt med varje ny generation ledare/ägare. (Se gärna Sinom Sineks resonemang om varför det sker och vad lösningen är: First Why then Trust.)

    Jag tror att de företag som har det mest uthålliga ledarskapet, alltså de företag som haft samma ledning och/eller ägare (individ/individer) under lång tid, ofta också är de mest uthålligt framgångsrika. Inom de tre branscherna du tar upp har jag tyvärr inte djupare insikt i mer än ett (mycket stort) byggföretag, men det företaget tycker jag i mångt och mycket präglas av ett tydligt syfte och en hängiven “sekt”. Däremot kan det nog vässa sin saga och kanske också sin sak.

    Att företag inte har varumärket på agendan innebär inte att de inte jobbar med varumärket (oj, det blev många “inte” i en och samma mening). Allt ett företag gör påverkar varumärkesupplevelsen. Och det “Varumärkets 4S” (liksom “Varumärkets sammanhang“) säger är att varumärkesarbetet handlar mer om produktens (sakens) och personalens (sektens) beteende än om kommunikationen (sagan). Jag tror att kommunikationens huvuduppgift är att rikta kundernas förväntningar åt rätt håll – d.v.s. dit där varumärket är som bäst. Det har jag resonerat om i inläggen Vad är produkten och vad är varumärket? och Om varumärken, känslor och förväntningar.

    Men trots att allt som ett företag gör också påverkar varumärket, är inte alla problem ett företag har varumärkesproblem. Att företag går i konkurs, eller att t.ex. innovationsföretag inte når ut till marknaden, kan som bekant bero på många olika saker. Ibland på något så enkelt som att produkten är kass eller idén dålig.

    Avslutningsvis: Jag har inga ambitioner att belysa hela sanningen med min extremt förenklade varumärkesmodell. Däremot hoppas jag att den kan bidra till att göra varumärkesarbetet en aning enklare, mer begripligt och – framför allt – genomförbart i verkligheten.

  20. Jag håller helt med dig! Och jag tycker också att dina “förenklingar” kanske även kan tjäna som väldigt bra fördjupningar, därför att de är så pedagogiska och får, tror jag, de flesta att tänka en hel del djupare på sitt eget och andras varumärken.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>